SKOGSFORUM ARTIKEL

Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 Svara  17 inlägg  6959 visn.  8 följer
Användarvisningsbild

Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!  ARTIKEL

 
#557882 (Uppdaterat 2019-03-21 med ny ekonomisk beräkning av Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen)

Det kan inte ha undgått någon person inom skogsbruket idag att vi har ett stort och utmanande barkborreproblem i södra halvan av landet. Efter ett år där 2,5 miljoner kubikmeter skog beräknas ha skadats varnar nu Skogsstyrelsen för skogsskador i minst samma storleksordning enbart i Götaland under 2019. Dessutom är skadebilden i stort sett likadan i Svealand (utom Dalarna). Blir sommaren varm och torr kan det bli ännu större skador. Upp mot 12 miljoner m3sk i Götaland enligt Skogsstyrelsens generaldirektör. Hamnar vi i det läget 2019 så törs man inte tänka på vad som händer 2020…

Mot den här bakgrunden är det för mig en gåta att skogsbruket inte redan nu planerar för en samordnad och storskalig kampanj med barkborrefällor? Vad som är ännu konstigare är att man inte ens pratar om metoden. Forskare och skogsföretag har, i strid mot de positiva resultaten i de få undersökningar som finns, bestämt sig för att barkborrebekämpning med fångstfällor inte fungerar eller i alla fall inte lönar sig. Innan ni grottar ner er i den här långa texten om barkborrebekäpning listar jag upp några viktiga stolpar som jag har belägg för här nedan i texten och i redovisad dokumentation:

-Det finns bra forskningsbelägg för att en storskalig barkborrebekämpning med fällor kan minska volymen skadad skog med 40% redan år 1. Kanske t o m med mer.

-Giftfria fångstfällor (rör- eller fönstertyp), ineskticidbehandlat fångstvirke och giftbehandlade fångstnät verkar alla vara lika effektiva.

-2019 är ett gynnsamt år att använda fällor eftersom vi (bortsett från Upplandskusten) inte har speciellt mycket stormfällt yngelvirke liggande.

-Varje dödad barkborre 2019 kan förhindra förekomsten av upp till 200 nya barkborrar nästa säsong. En enda fälla kan fånga flera tiotals tusen borrar.

-Dagens sätt att bekämpa barkborren, “sök & plock”, förbrukar mycket av skogsägarnas skog. Dels genom direkta angrepp men också att träd utan skador avverkas.

-Bekämpningen med fällor måste ske i stor skala om den ska vara verksam, på landskapsnivå.

-Någon måste i så fall samordna en större fällkampanj men Skogsstyrelsen ser inte att man har varken kapaciteten eller uppdraget idag.

-SLUs forskare anser att fällfångst inte är bevisat effektivt (eller i alla fall kostnadseffektivt).

-Skogsbolagen i Götaland (Sveaskog & Holmen) har inte tillräckliga personalresurser för att jobba med uppsättning och skötsel av fångstfällor på egen mark i dagsläget.

-Det krävs dispens från FSC för att få använda insekticider men något bolag har redan ansökt och fått dispens.

-Skogsbruket i Götaland (Södra, Sveaskog, Vida, Sydved m fl) har ansökt om en generell dispens för att använda insekticider (gift) på fångstvirke och vid virkeslagring. Oklart dock om en dispens blir klar innan svärmningen 2019.

-Idag får varje enskild skogsägare bekosta inköp av barkborrefällor och feromoner. När den förra stora kampanjen gjordes i Värmland 1979, -80 och -81 bekostades den av staten och samordnades av Skogsstyrelsen.

-De flesta personer inom skogsbruket som jag pratat med verkar inte anse att vi har någon form av katastrofläge när det gäller skadorna utan att det kommer att gå åt rätt håll förutsatt att vi inte får en likadan sommar som i fjol.

-En storskalig bekämpning med fångstfällor måste beslutas i tid för att få fram tillräckligt många fällor. Tillverkarna i Europa är fullchokade med beställningar från Italien, Österrike, Tyskland m fl länder och den svenska tillverkningen (NOVE-fällan) görs enbart på beställning. Inför årets första svärmning 2019 är det för sent.

-Skogsstyrelsens generaldirektör är djupt oroad över situationen.

-Det är bara du som skogsägare som i dagsläget själv kan göra något och påverka. Ju fler skogsägare som själva använder fångstfällor, desto fler dödade barkborrar.

-Beställ insekticider innan de tar slut och lägg ut ert egna fångstvirke senast veckan efter påsk (finns info om hur man gör och länk till insekticid-leverantör längre ner).

-Be en stilla bön att vädrets makter är med oss i sommar och läs vidare om den annalkande katastrofen här nedan!


Det har gått förut
För er som har levt lika länge som jag så finns minnet av när Sverige gjorde en storskalig och nationellt samordnad barkborrebekämpning i bl a Värmland. under åren 1979, -80 och -81 användes 300 000 feromonfällor av plast och enorma mängder barkborrar dräptes. Efter tre år var barkborrarna eliminerade och skadenivån nere på noll. Orsaken till de massiva angreppen då var sviter efter 1969-stormen i kombination med genuint dålig virkeshygien (barkning) vid klarälvsflottningen. Personer som deltog i arbetet med fångstfällorna i Värmland när det begav sig vittnar om vilka enorma mängder med barkborrar som fångades i fällorna och de insekterna dödade ju bevisligen inga fler granar. (Fällorna fanns kvar i stora lager hos Skogsstyrelsen fram till slutet av 90-talet då de av kostnads- och rationaliseringsskäl delades ut till intresserade och de flesta hamnade enligt uppgift som vägtrummor i värmländska skogsbilvägar.)

Barkborrefällor?
Varför pratas det inte om barkborrefällor idag? Nu när vi är på väg mot en liknande situation med massiva barkborreangrepp som riskerar att förstöra virke för miljoner och kanske miljarder för de svenska skogsägarna? Vad gör skogsbruket för att bekämpa barkborrarna?

För att få mer klarhet i frågan ringde jag runt och pratade med representanter från Skogsbruk och myndigheter: Södra (Magnus Petersson), SLU (Martin Schroeder), Skogsstyrelsen (Gunnar Isacsson, Anna Marntell, Karin Ström, Göran Rune), Sveaskog (Anna Stridsman), Holmen (Daniel Stridsman), Svenska FSC (Eva Mattsson), tillverkaren av Nova-fällan (Gunnar G. Johannessen) och Svenska PEFC (Christina Lundgren). Efter att ha pratat med de här personerna samt grävt igenom ett antal dokument (se källor och länkar längst ner) så framkommer en inte alltför smickrande bild av den svenska beredskapen för storskalig barkborrebekämpning. Så här uppfattar jag situationen:

Det saknas forskning om barkborrefällor?
Flera av de jag pratar med säger att det saknas relevanta och jämförande studier i ämnet barkborrefällor. Under barkborrebekämpningen i Värmland gjordes inga vetenskapliga försök eller kontrollområden (områden utan fällor som man hade kunnat jämföra med) så även om man då var övertygad om att insatsen var framgångsrik så är det inte vetenskapligt belagd. Och kan därför inte användas av dagens forskare som ingång för att fällbekämpning skulle vara ett verksamt sätt att bekämpa barkborrar.

Södra och Sveaskog bakom enda storskaliga studien
Trots att vetenskapliga fakta anses saknas så har det inte initierats några storskaliga försök av varken SkogForsk eller SLU. Behovet hart varit tydligt sedan barkborresvärmningarna efter stormen Gudrun 2005 och då pratade skogsbruket och Skogsstyrelsen om att jämförande försök borde göras men inga försök kom igång. Istället la Södra och Sveaskog till slut gemensamt ut egna större och systematiska försök i sex olika kronoparker under 2008 och då deltog även SLU i uppföljningsarbetet. Dessa försök avslutades tyvärr efter första året och resultaten har inte publicerats av SLU. Det här är de enda försök i Sverige som är jämförbara med en storskalig fällanvändning på landskapsnivå och resultaten är intressanta. De tolkas dock olika av branschens företrädare. Mer om detta längre ner.

Det har även gjorts mindre försök av SLU (2007-2008) där man konstaterat att begränsad användning av fällor (av fångstvirke) inte har någon effekt om det finns stora angrepp i skogslandskapet. Första året fick man dessutom ut fällorna efter att borrarna svärmat... Jag ska gå in lite mer på det första Södra/Sveaskogs-försöket här samt ett intressant försök från Italien. Jag återkommer till försöksresultaten längre ner men först lite mer om olika typer av barkborrebekämpning:


Olika typer av barkborrebekämpning

Sök och plock
Den vanligaste metoden kallas “Sök och plock” och det är den som tillämpas i stor skala nu i vinter och vår. Den går ut på att man identifierar skadade träd, avverkar dessa och fraktar ut virket ur skogen (och in till industrin) innan den nya generationen barkborrar som finns under barken kläcks. Denna metod är “passiv” i den meningen att den inte aktivt bekämpar barkborrar innan de angriper (och förstör) träden. Den är dessutom kostsam. En självverksam skogsägare kanske kan ägna vintern åt barkborrehuggning men för den som ska leja in maskiner för att åka och plocka enstaka träd eller trädgrupper blir det inte många kronor över på kubikmetern. Om man inte tar med sig hela (oangripna) bestånd samtidigt. Det här är en metod som driver fram mycket virke på marknaden och riskerar att sänka virkesprisern p g a överutbud. Den leder även till lagringsproblematik.

Ett annat problem är att man som skogsägare riskerar att hela tiden hamna på efterkälken.
Om man tillämpar Sök & plock på vårens kommande angrepp så ska ett träd som angripits av barkborrar helst huggas och köras ut så snart det är angripet. Absolut senast innan nästa svärmning. Man måste börja hugga långt innan man tydligt ser att det är angripet p g a bruna barr eller flagande bark. Det enda som man då kan gå på är det bruna borrmjölet som syns nere på stammen efter att de små krypen borrat sig in för att para sig och lägga ägg. Och det kan vara svårt att se detta borrmjöl om det t ex har regnat bort.

Mycket av den avverkning av angripna träd som gjorts nu under vinter/senvintern är helt verkningslöst ur ett bekämpningsperspektiv. Granar som till stora delar har tappat barken har heller inga barkborrar kvar med sig ut ur skogen. De övervintrar i marken. Sitter barken löst så blir det inte mycket kvar på stammen efter att skördaren har avverkat och barkborrarna blir kvar i skogen. (Däremot kan det ju vara ett effektivt sätt att rädda det som går av virkesvärdet.)

Södras lösning på problemet 2019 är enligt Magnus Petersson att under sommaren schablonmässigt hugga bort skog som står i anslutning till områden med angrepp 2018. Holmen anger en liknande strategi där de skannat sina granbestånd med drönare och nu i sommar kommer att avverka kring tidigare angripna områden efter att borrarna har svärmat.

En annan uppenbar nackdel med den här metoden (jämfört med att fånga barkborrarna i fällor innan de angriper träden) är att angripet virke tappar snabbt i värde och i värsta fall blir helt värdelöst. Därmed inte sagt att man inte skulle behöva ägna sig åt sök & plock även om man skulle jobba med fångstfällor men det är passivt att ha det som enda metod.

Skogsägaren står hela kostnaden för arbetet med att arbeta upp virket och skogsägaren är den som drabbas av förlusterna i virkesvärde.

Virkesfällor
Den här metoden går ut på att lägga ut fångstvirke som barkborrarna angriper. Och sedan frakta ut det här virket innan nya barkborrar hinner kläckas. Eller, vilket verkar vara vanligast och mest intressant för tillfället, att behandla virket (spruta) med insektsgift, s k insekticider. Virket kan förses med feromoner (lockande doftämne) för att locka fler barkborrar eller också kan man förlita sig på virkets naturliga attraktionskraft. Det försök som Södra och Sveaskog gjorde 2008 använde just virkesfällor och även SLU har gjort mindre försök.

För att den här metoden ska vara verksam så måste den tillämpas i stor skala. På landskapsnivå! Det gäller all form av bekämpning med fällor. Har man angrepp på många ställen inom ett stort område så måste man ha många fällor. Men om grannen har lika mycket angrepp kanske det ändå inte hjälper. Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen anger 150 fällor per 1000 hektar när det gäller plastfällor och det kan nog vara ett bra riktmärke för virkesfällor också. I den italienska studien (se nedan) användes olika fälltätheter men ett riktvärde kan vara en virkesfälla per 15-30 kubikmeter angripen skog.

En mycket viktig framgångsfaktor är att man inte lägger virkesfällan i direkt anslutning till frisk granskog. Minst 20-25 meter från närmsta hyggeskant ska den ligga. Annars är risken stor att barkborrar som lockas av virkesfällan även angriper den stående skogen. Metoden med virkesfällor användes i Södras och Sveaskogs försök 2008 och den visade på en bra effekt. Totalt i hela försöket så minskade angreppen på stående skog med 27% där man använde virkesfällor. Om man enbart tittar på områden där virkesfällorna lades ut mer än 11 meter från stående skog var effekten hela 40% mindre angrepp. Tyvärr tillskrivs dessa försök av någon anledning inte motsvarande värde utan SLU pratar om “drygt 20% mindre angrepp” och att det inte är en kostnadsmässigt försvarbar metod.

För en stor nackdel med virkesfällor är arbetsinsatsen. Det ska avverkas en hel del färskt virke som sedan ska “offras”. Minst 15 cm i diameter men gärna grövre. Virket ska köras och läggas ut i res med 6-10 bitar i varje och det ska ev sedan också samlas ihop och köras ut och fraktas bort. Om man inte väljer att istället insekticidbehandla virket. Då dör barkborrarna direkt när de kommer i kontakt med virket. Det gör i och för sig även andra insekter vilket anses negativt. Giftbehandlingen är dock förenat med restriktioner. Man behöver normalt sett ett tillstånd för att få hantera insekticider i skogsmark och man måste anmäla till kommunen som är tillsynsmyndighet. Kommunen kan då även ta ut tillsynsavgift. Efter Gudrun och Per sökte Skogsindustrierna ett generellt tillstånd för skogsbruket att få behandla virkesfällor och en liknande ansökan är inlämnad även inför året.

Är man FSC-certifierad får man inte använda kemikalier i sitt skogsbruk. FSC i Sverige har dock öppnat för möjligheten att söka dispens p g a den rådande situationen och bl a Holmen har gjort en sådan ansökan.

Enligt svenska PEFC finns inget sådant dispensförfarande utan en skrivning som anger att man i möjligaste mån ska undvika kemikalier om andra alternativ finns:

”I PEFC får insekticider endast användas då andra lämpliga metoder inte finns att tillgå.”


Det innebär då att det är tillåtet med insekticidbehandling om det inte går att lösa på något annat sätt. En risk som anges vid insekticidbehandling är att mer av granbarkborrens fiender (och även andra insekter) dödas med denna metod.

Giftfällor av nät
Det finns olika typer av s k giftfällor. Den vanligaste är en myggnätsliknande produkt som är ett insekticidbehandlat nät. (Säljs bl a av Skogma)
Det hängs antingen upp tillsammans med feromon eller läggs på virkeshög. Barkborrar som kommer i kontakt med nätet dör och det gäller då alla andra insekter som råkar ha den oturen.

Samma metod gäller för näten som för virkesfällorna, d v s att de inte ska placeras för nära frisk granskog och att det måste vara tillräckligt många för att få effekt. Näten är ganska dyra men de är enkla att hantera. Oklart vad som gäller rent tillståndsmässigt med den här produkten. Eventuellt är det bara företaget som säljer produkten som behöver tillstånd medan användaren “bara” behöver följa anvisningarna. Möjligen skulle även denna bekämpning falla under den kommunala tillsynsplikten men det är oklart.

Plastfällor, utan gift
Den metod som användes i både Värmland och Norge 1979/1981 var feromonfällor av plaströr. En fångstfälla dit barkborrana lockades av doftämnen (feromoner) och när de tog sig in genom små hål i ett vertikalt monterat plaströr landade de i en uppsamlingsburk. I burken hälldes vanligt salt som dödade och “konserverade” barkborrarna så att det inte blev dålig lukt som skrämde bort nya fångster.

I dag finns en utvecklad variant av 70-talsfällorna och den heter NOVE-Trap. Den fungerar på ett liknande och giftfritt sätt. Fällan levereras komplett med monteringsutrustning och kan återanvändas år efter år. Nytt feromon behöver läggas i varje år. Enligt tillverkaren ligger priset för 10 fällor + 10 feromonbeten runt 5 300 kr + moms (530 kr/st). Beställning via mail till: gukreano@yahoo.no

Även Skogma har en liknande fälla i plast, fönsterfällan “Theyson” i sitt sortiment som tillsammans med feromonbete kostar ca 550 kr/st vid köp av en fälla. Mängdrabatt?

Fördelen med de här fällorna är att de är giftfria, snabba och enkla att sätta upp jämfört med att lägga ut fångstvirke samt att de kan användas under många år. Barkborrebekämpningen ska nämligen göras flera år på raken för att få uthållig effekt. En annan fördel är att man ser effekten, d v s hur många barkborrar man fångar. Fällorna sprider inte heller döda och förgiftade insekter vidare i naturen vilket måste anses som ett plus.

Samma metod gäller för de här fällorna som i ovanstående fällbekämpning: Inte för nära växande skog (minst 25 meter eller längre ifrån) och tillräckligt många fällor på “landskapsnivå” för att få effekt. Fällorna behöver tillsyn för tömning veckovis vid svärmning men mer sällan däremellan.

Plastfällor med gift
Fångar precis som ovanstående fällor barkborrarna med feromon som lockbete men använder en insekticid i fällan som gör att barkborrana dör. Kräver enligt tillverkarna mindre tillsyn. Det finns ingen som säljer dessa fällor i Sverige idag men de är vanliga i Nordamerika och nere i Europa.

Hjälper fällor?
Jag frågade Skogsstyrelsens barkborreexpert Gunnar Isacsson om barkborrefällorna hjälper? Ja, det gör de, säger han. Han är fast övertygad om att fällfångst minskar skadorna på växande skog, “tills någon har bevisat motsatsen”. Gunnar anser att en massiv satsning på plastfällor (som är det enklaste och vettigaste att skala upp) skulle ge en 30-40 procentig minskning av angreppen på växande skog redan år 1. Studien från Sveaskogs kronoparker 2008 (Södra/Sveaskog/SLU) visar att det ger effekt vid storskalig användning. SLU säger också att det endast är vid en storskalig satsning (minst 1000 hektar) som man kan förvänta sig att få en effekt med fångstfällor.

Utöver Södras och Sveaskogs studie som omnämnts ovan så finns också en stor italiensk forskningsstudie om fällfångst av barkborre (se PDF här nedan). Den Italienska studien är vetenskapligt gjord och den är publicerad. Denna studie ger en 80 procentig effekt i minskade skogsskador och det är tre olika fångstmetoder som använts: Plastfällor med feromon, liggande fångstvirke och stående fångstvirke. Fångstvirket var insekticidbehandlat och försett med feromon. Olika fälltätheter testades: 1 fälla per 15 kbm skadad skog (skadat året innan) samt motsvarande för 30 resp 45 kbm skadad skog. Högsta värdet motsvarar den lägsta densiteten.

SLU hävdar att den här studien ger “ett osannolikt resultat” medan Gunnar Isacsson nyanserar bilden och säger att den inte är jämförbar med svenska (nuvarande) förhållanden eftersom varje undersökt bestånd i den italienska studien har varit en mer isolerad granskog utom räckhåll för granbarkborrar från “andra skogar”. Men att den ändå visar på att fällbekämpning har en tydlig effekt bara skalan och omfattningen är den rätta på landskapsnivå.

Ekonomi?
När jag pratar med Martin Schröder på SLU nämner han fler gånger ekonomin och han antyder att det inte är ekonomiskt försvarbart med fällbekämpning. Gunnar Isacsson håller inte med. Han har gjort egna beräkningar och ger följande räkneexempel:

Att med fällor göra en storskalig bekämpning av barkborrarna i utsatta områden i Götaland är en jätteaktion. Det behövs enligt Gunnar Isacsson ca 150 fällor per 1000 ha. Det är inte helt enkelt att bedöma hur stor andel av Götalands ca 5 miljoner ha produktiv skogsmark som är angripen men Gunnar tog det här exemplet (uppdaterat 21 mars 2019):

Ett räkneexempel för att sätta siffror på ett hypotetiskt exempel med feromonfällor: Om skadorna i Götaland våren 2019 kommer att bli lika stora som under hela 2018 (kvalificerad gissning av Martin Schroeder och mig), och staten eller skogsbruket tar beslut på att införskaffa och kostnadsfritt låna ut feromonfällor till alla skogsägare i det värst drabbade området i Götaland, exempelvis ett område som avgränsas av raka linjer mellan Värnamo – Osby – Ronneby – Nybro – Högsby – Värnamo, så kan man göra följande antaganden:

Det nämnda området täcker ca 1 miljon hektar. Ca 70 % är skog och av denna är ca 70% gran, dvs ca 500.000 ha är granskog. Enligt Södra har all skogsmark i detta område i genomsnitt barkborreskador på ca 2 m3fub/hektar, dvs totalt ca 1,4 miljoner m3fub. Om varje m3fub har ett rotnettovärde på 500 kr och skadorna minskar virkesvärdet till hälften kan de förväntade skadorna våren 2019 anses uppgå till ca 350 miljoner kr.

Om man köper in fällor för att åstadkomma en arealtäckning motsvarande den som användes i ett försök på Sveaskogs marker 2008 av Sveaskog, Södra och SLU, dvs ca 70 fällor per 1000 hektar granskog, så behövs totalt ca 500 x 70 = 35000 fällor. Dessa fällor kan förväntas minska skadorna med ca 30% per år om resultatet motsvarar det som uppmättes i Sveaskogsförsöket. Skadenivån i området skulle då bli 1,4 M m3fub x 70%, dvs 1 M m3fub. Skademinskningen skulle då vara värd 30% av 350 miljoner kr, dvs ca 100 miljoner kr. Om varje fälla kostar 400 kr + feromon 100 kr, kostar 35.000 fällor totalt 17,5 miljoner kr. Om fällor + feromon istället upphandlas för 400 kr blir kostnaden istället 14 miljoner kr. ”Vinsten” av att använda feromonfällor blir, beroende på inköpspriset, då ca 6 – 7 gånger insatsen.

Hanteringen av fällorna kommer att kosta ett stort antal årsarbeten, men mycket av detta skulle kunna skötas av nyanlända i arbetsmarknadsåtgärder, eftersom det varken kräver någon lång utbildning eller att man pratar svenska korrekt. Man skulle därför kunna lösa ett skogsskadeproblem genom att lösa ett sysselsättningsproblem (som har egen finansiering). Alternativt kan man också tänka sig att hanteringen sköts av skogsägarna själva.

2020 bör insatsen upprepas i samma område. Om minskningen även då blir 30% så bör skademinskningen 2020 kunna beräknas bli 30 % av 30 % av 1,4 miljoner m3fub, dvs 126.000 m3fub á 250 kr = 31,5 miljoner kr. Eftersom man redan har fällorna behövs detta år endast nytt feromon, som kostar 100 kr/fälla = 3,5 miljoner kr. ”Vinsten” detta år blir då ca 9 gånger insatsen.

En feromonfälleinsats av denna storleksordning måste utvärderas, vilket lämpligen kan göras av Skogsstyrelsen i samarbete med Södra genom att jämföra skadeutvecklingen i fälleområdet med ett motsvarande lika stort område utan fällor, men där skogsbruket arbetar med alla andra metoder som normalt brukar användas för att hantera barkborreproblemen. Metoder som också används i fälleområdet utöver själva fällorna. Allt för att göra jämförelsen så praktiskt realistisk som möjligt. Resultatet bör kunna användas för att avgöra om fälleinsatsen är samhällsekonomiskt och/eller privatekonomiskt lönsam eller ej.

I detta räkneexempel är förutsättningen att endast en generation svärmar 2019 och 2020. Skulle det bli två generationer som svärmar kommer skadorna att bli större, men även vinsten av att bekämpa. Om granbarkborren skulle få samma förökningsframgång 2019 som 2018 kan det exempelvis bli enligt följande:

Utan fällor leder vårens 1,4 M m3fub och med 4 överlevande döttrar per hona till ytterligare 5,6 M m3fub skador på sensommaren, vilket ökar den potentiella skadekostnaden med 5,6 M x 250 kr = 1400 M kr. Totalt blir 2019 års skador då 350 M + 1400 M = 1750 M kr

Med fällor blir det ”endast” 1 M m3fub som med 4 överlevande döttrar per hona, av vilka 30% hamnar i fällorna, genererar ytterligare 4 M m3fub x 70% = 2,8 M m3fub skador. Total skadekostnad blir då 3,8 M m3fub x 250 kr = 950 M kr.

Mellanskillnaden, 1750 – 950 = 800 M kr är den skadekostnad som en investering på 14 – 17,5 M kr skulle spara, dvs 45 - 57 gånger insatsen. Hanteringskostnader tillkommer, men huvuddelen av dessa bör kunna finansieras med arbetsmarknadsmedel eller utföras av skogsägarna själva.

Jag anser att det är rimligt att anta att det är samhällsekonomiskt lönsamt för staten och/eller skogsbruket att satsa på att köpa in giftfria feromonfällor och låna ut dessa utan kostnad till markägare av alla kategorier inom ett förutbestämt begränsat område.


Vi efterlyser en massiv fällkampanj!
Att det samlade skogsbruket i rådande läge inte planerar för en gemensam, massiv och övergripande fällfångstkampanj tycker jag är anmärkningsvärt! Den ekonomiska insatsen ter sig trots allt rimlig i förhållande till alternativen och det finns tillräckligt med bevis och kunskap om att fällfångst, rätt använd och i rätt skala är en fungerande bekämpningsmetod. Det är enligt Gunnar Isacsson ett gynnsamt läge för fällfångst i år i och med att det (bortsett från Upplandskusten) inte finns så mycket vindfällen. Det innebär att barkborrarna måste flyga mer för att hitta lämpliga träd att angripa och då lättare hittar till fällorna.

Skogsnäringen har ju dessutom ett gott år bakom sig och starka finanser i ryggen så det borde ju gå att finansiera en stor, samordnad kampanj utan att hela kostnaden direkt landar ner på skogsägarna.

Gemensam och samordnad kampanj
Om det ska ske någon barkborrebekämpning idag är det upp till varje skogsägare att besluta om och finansiera detta oavsett om det sker med fångstvirke eller fällor. Tyvärr går det nog inte att få tag i fällor i någon större omfattning idag då det krävs planering även här. Förra gången det gjordes en stor kampanj (i Värmland 1979) samordnades den av Skogsstyrelsen och finansierades centralt. Med statliga budgetmedel eller gemensamt av hela skogsbruket?

Vem kan samordna idag?
Idag ser både den skogspolitiska scenen och själva skogsbruket väldigt annorlunda ut om man jämför med situationen i slutet av 70-talet. Då var det självklart att det var Skogsstyrelsen som samordnade fällkampanjen men idag “finns det inte på kartan” att något liknande skulle kunna ske för att citera en medarbetare på Skogsstyrelsen. Dels så anser sig Skogsstyrelsen vara finansiellt- och resursmässigt vingklippta i dagsläget men Skogsstyrelsens politiska uppdrag ser också annorlunda ut. Om Skogsstyrelsen ska kunna ta ett samordningsansvar för en fällkampanj så måste det till ett regeringsbeslut om ett sådant uppdrag med tillhörande finansiering.

Skogsbruket i sig ser också väldigt annorlunda ut när det gäller personella resurser. Bolagen har ingen anställd personal kvar som kan jobba med operativt fältarbete (som t ex att sätta upp fällor) utan allt är idag outsourcat till entreprenörer. Och bland skogsägarna är självverksamheten idag betydligt lägre och skogen sköts även här allt mer av virkesköparnas entreprenörer.

Centrala Skogsskyddskommittén
Det finns inom Skogsstyrelsen ett s k rådgivande organ som kallas Centrala SkogsskyddsKommittén (CSK). Det är en referensgrupp där företrädare för forskningen, skogsbruket, skogsindustrin och jaktintressen finns med och syftet med den här gruppen är enligt Skogsstyrelsens sajt:

“CSK tar fram lägesbeskrivningar och förslag till åtgärder. Dessa utgör sedan underlag när skogssektorn - där Skogsstyrelsen ingår - ska ta beslut i frågor som handlar om skador på skog. CSK ska:

-genom analys och konkreta råd verka för att skador på skog förebyggs eller begränsas

-vara ett forum för utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap inom kommitténs verksamhetsområde

-utgöra basen för att initiera och följa utredningar, beslutsprocesser, undersökningar etc. samt stimulera till ny forskning inom kommitténs verksamhetsområde

-förmedla den kunskap och information som läggs fram på kommitténs sammanträden

-verka för och stödja en fungerande regional samverkan beträffande skogsskyddsfrågor.”


Läser man den här skrivningen kan man tycka att det hör skulle vara ett lämpligt forum för att jobba med en massiv fällkampanj mot barkborrar. Den här gruppen diskuterar barkborrefrågorna och har varit en viktig referens vid inrättandet av skyddsområde enligt Göran Rune på Skogsstyrelsen men den arbetar inte i operativa frågor utan då hänvisas till en projektgrupp som kallas “Stoppa barkborren”.


Stoppa barkborren är ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen, Skogsbruket och Länsstyrelserna i södra Sverige. Målet för deras samarbete beskrivs så här:

“Målet med detta samverkansprojekt är att begränsa angreppen och skadorna så långt det är möjligt.

Projektet pågår från november 2018 till sista december 2019, men kan beroende på skadornas omfattning 2019 förlängas ytterligare med ett år i taget.”


Jag har pratat med flera personer som ingår i denna grupp och det verkar inte finnas några planer på en större samordnad fällfångstkampanj i dagsläget utan inriktningen ligger tills vidare på Sök & plock. Sveaskog planerar ev för större försök med fällfångst för att bättra på kunskapsläget och man från skogsbruket i Götaland gjort gemensam ansökan om dispens för att få använda insekticider för bekämpning med virkesfällor. En fråga som också verkar diskuteras är hur skogsindustrin ska klara lagring av stora virkesvolymer.

För sent agerat för 2019
En viktig del i en samordnad kampanj skulle vara att se till att beställa fällor (tillverkas i Sverige men enbart på beställning) och feromoner. Nu är det tyvärr för sent att få ut en fällkampanj inför 2019 års första svärmning som börjar om en dryg månad. Det finns inte plastfällor att uppbringa och tiden finns knappt att göra virkesfällor i någon större omfattning heller. Men skogsbruket skulle kunna få fram fällor och feromoner i stor omfattning inför en ev andra svärmning i sommar om det skulle visa sig bli varmt och torrt även i år. Annars så får man sikta in sig med full kraft på nästa vår för barkborreplågan lär nog tyvärr inte ta slut i år.

Hjälp till att lyfta intresset för fångstfällor!
Tyvärr så har skogsbruket av oklara skäl inte intresserat sig för fällfångst och Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen har talat för döva öron under många år. Låt oss hjälpa till att få lite tryck i den här frågan så att vi inte till slut hamnar i en situation där nästan all äldre granskog är uppäten och vi efterklokt undrar varför vi inte gjorde något när vi kunde. Det går ju t ex att ta upp ämnet på kommande SBO-möten och andra liknande tillställningar.

Bygg dina egna fällor
Men till syvende och sist så är det du som skogsägare som måste fatta besluten och ta arbetet och kostnaden för att bekämpa barkborrarna. I alla fall så länge det inte finns några större, samordnade aktioner med plastfällor planerade. Det enda du kan göra i dagsläget är att göra dina egna virkesfällor. Lägg upp 6-8 stockar i res. De ska vara minst 15 cm i diameter, gärna grövre. 150 fällor / 1000 ha skog (15 fällor om du har 100 ha, 8 om du har 50...). De ska ligga på hyggen i anslutning till skog som angripits 2018 men inte närmre friska träd än 25 meter. Kör ut och bort virket efter första svärmningen (leta efter borrmjöl) eller behandla virket (vid uppläggningen) genom att spruta det med en insekticid. Skogma säljer t ex den här produkten som kan användas. Om det blir en varm och torr sommar behövs en ny omgång fångstvirke för att fånga nästa svärmning. 2018 började den andra svärmningen veckan efter midsommar i Götaland.

Lycka till!

Dokument och källor:
Skogsstyrelsens information om bekämpning av barkborrar

Södras och Sveaskogs storskaliga försök med virkesfällor i sex kronoparker 2008.
Sveaskog 2009 fångstvirkesförsöket broschyr.pdf


Italienskt, vetenskapligt försök med plast- och virkesfällor
Faccoli and Stergulc 2008.pdf


Internt PM, Skogsstyrelsen (Gunnar Isaksson)
GI-Feromonfällor-rekomnd-instr.pdf


Broschyr "Stoppa borrarna"

SkogsEko, februari 2019 - "Upp till kamp mot granbarkborren"


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tor 21 mar 2019, 11:26, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Selm 2019
Avatar Fallback

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#557910 Tack Torbjörn, för en (visserligen lång, men) mycket viktig belysning av borreproblemet! Bra faktarechearch och viktigt upprop att sprida och diskutera frågan i alla tänkbara sammanslutningar. Huvudet på spiken, också frågan varför ingen större aktör eller myndighet känner (vill?) ta ett samordningsansvar, eller väcker tanken på subventionering av kostnaderna.
Personligen har jag tidigt under eftervintern kommit överens med 3 markgrannar om utplacering av fällor (både "fönsterfällor" och den typ av "trattfällor", som visas på bild i slutet av artikeln) och gemensam anskaffning av ferromoner. - Blir visserligen långt från angiven landskapsnivå, men ett initiativ iaf ... .

Ska försöka komma ihåg att rapportera erfarenheter här efterhand.

Avatar Fallback

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#557911 Jag håller med Hugin.

Mycket intressant läsning. :-bd

Avatar Fallback

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#557922 Instämmer med föregående skribenter, en bra sammanfattning av Torbjörn!

Ett par egna reflektioner är att det finns många i branschen som är mycket oroade, men trots samarbete mellan myndigheter och skogsbolag verkar man inte lyckas så bra med att nå ut med information. Jag känner till flera aktiva skogsbrukare som inte kände till den barkborreträff som genomfördes utanför Linneryd förra veckan (Korrö 15-16 mars), detta trots att det ska ha varit ca 16 olika aktörer som stod bakom arrangemanget. Enligt uppgift var deltagandet inte jättestort, men rätta mig gärna om jag har fått felaktiga uppgifter!
En lokal informationskväll om barkborre med Skogsstyrelsen och en virkesköpande aktör lockade inte heller något stort deltagarantal, troligen beroende på att den enskilde själv fick ta rätt på informationen om träffen via myndighetens hemsida, eller i den finstilta texten på baksidan av ett insticksblad i senaste Skogseko som kom ganska nära inpå aktuellt datum. Troligen hade väl den virkesköpande aktörens trogna leverantörer fått en separat inbjudan iaf. Efteråt har det kommit en hel del synpunkter från flera aktiva skogsägare att man inte nåtts av information om träffen, och därmed inte ens kunde besöka den.
För det kan väl inte vara så att marknadens aktörer fortsatt tänker mest på sig själva, och struntar i hur det går för de konkurrerande bolagens kunder? Granbarkborrens härjningar är ett gemensamt problem!
Man får en liten känsla av att att branschens aktörer tycker att någon annan skall ta ansvar för frågan.

Gällande fällor så vet jag, ovetenskapligt men helt säkert, att plastfällorna fångade ganska många liter barkborrar efter Gudrun och Per. Skadefrekvensen på kringliggande skog var låg. Vill minnas att det i 4 områden med plastfällor respektive insekticidbehandlad fångstvirkesfällor var mindre än än ett skotarlass stående skog som skadades totalt. Om det var tack vare fällorna, eller vädret, eller ren tur går knappast att säga. Men jag är tillräckligt övertygad för att sätta ut fällorna på nytt när temperaturen stiger.

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#557987
Håkan A skrev:Instämmer med föregående skribenter, en bra sammanfattning av Torbjörn!

Ett par egna reflektioner är att det finns många i branschen som är mycket oroade, men trots samarbete mellan myndigheter och skogsbolag verkar man inte lyckas så bra med att nå ut med information. Jag känner till flera aktiva skogsbrukare som inte kände till den barkborreträff som genomfördes utanför Linneryd förra veckan (Korrö 15-16 mars), detta trots att det ska ha varit ca 16 olika aktörer som stod bakom arrangemanget. Enligt uppgift var deltagandet inte jättestort, men rätta mig gärna om jag har fått felaktiga uppgifter!
En lokal informationskväll om barkborre med Skogsstyrelsen och en virkesköpande aktör lockade inte heller något stort deltagarantal, troligen beroende på att den enskilde själv fick ta rätt på informationen om träffen via myndighetens hemsida, eller i den finstilta texten på baksidan av ett insticksblad i senaste Skogseko som kom ganska nära inpå aktuellt datum. Troligen hade väl den virkesköpande aktörens trogna leverantörer fått en separat inbjudan iaf. Efteråt har det kommit en hel del synpunkter från flera aktiva skogsägare att man inte nåtts av information om träffen, och därmed inte ens kunde besöka den.
För det kan väl inte vara så att marknadens aktörer fortsatt tänker mest på sig själva, och struntar i hur det går för de konkurrerande bolagens kunder? Granbarkborrens härjningar är ett gemensamt problem!
Man får en liten känsla av att att branschens aktörer tycker att någon annan skall ta ansvar för frågan.

Gällande fällor så vet jag, ovetenskapligt men helt säkert, att plastfällorna fångade ganska många liter barkborrar efter Gudrun och Per. Skadefrekvensen på kringliggande skog var låg. Vill minnas att det i 4 områden med plastfällor respektive insekticidbehandlad fångstvirkesfällor var mindre än än ett skotarlass stående skog som skadades totalt. Om det var tack vare fällorna, eller vädret, eller ren tur går knappast att säga. Men jag är tillräckligt övertygad för att sätta ut fällorna på nytt när temperaturen stiger.



Senaste gång, 5 år sedan - i Media:

https://www.landskogsbruk.se/skog/barkb ... -miljoner/

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558011 Gunnar Isacsson från Skogsstyrelsen kom med ett utvecklat räkneexempel som jag lagt in i tråden här ovan. Jag lägger även in hans text här:

Ett räkneexempel för att sätta siffror på ett hypotetiskt exempel med feromonfällor: Om skadorna i Götaland våren 2019 kommer att bli lika stora som under hela 2018 (kvalificerad gissning av Martin Schroeder och mig), och staten eller skogsbruket tar beslut på att införskaffa och kostnadsfritt låna ut feromonfällor till alla skogsägare i det värst drabbade området i Götaland, exempelvis ett område som avgränsas av raka linjer mellan Värnamo – Osby – Ronneby – Nybro – Högsby – Värnamo, så kan man göra följande antaganden:

Det nämnda området täcker ca 1 miljon hektar. Ca 70 % är skog och av denna är ca 70% gran, dvs ca 500.000 ha är granskog. Enligt Södra har all skogsmark i detta område i genomsnitt barkborreskador på ca 2 m3fub/hektar, dvs totalt ca 1,4 miljoner m3fub. Om varje m3fub har ett rotnettovärde på 500 kr och skadorna minskar virkesvärdet till hälften kan de förväntade skadorna våren 2019 anses uppgå till ca 350 miljoner kr.

Om man köper in fällor för att åstadkomma en arealtäckning motsvarande den som användes i ett försök på Sveaskogs marker 2008 av Sveaskog, Södra och SLU, dvs ca 70 fällor per 1000 hektar granskog, så behövs totalt ca 500 x 70 = 35000 fällor. Dessa fällor kan förväntas minska skadorna med ca 30% per år om resultatet motsvarar det som uppmättes i Sveaskogsförsöket. Skadenivån i området skulle då bli 1,4 M m3fub x 70%, dvs 1 M m3fub. Skademinskningen skulle då vara värd 30% av 350 miljoner kr, dvs ca 100 miljoner kr. Om varje fälla kostar 400 kr + feromon 100 kr, kostar 35.000 fällor totalt 17,5 miljoner kr. Om fällor + feromon istället upphandlas för 400 kr blir kostnaden istället 14 miljoner kr. ”Vinsten” av att använda feromonfällor blir, beroende på inköpspriset, då ca 6 – 7 gånger insatsen.

Hanteringen av fällorna kommer att kosta ett stort antal årsarbeten, men mycket av detta skulle kunna skötas av nyanlända i arbetsmarknadsåtgärder, eftersom det varken kräver någon lång utbildning eller att man pratar svenska korrekt. Man skulle därför kunna lösa ett skogsskadeproblem genom att lösa ett sysselsättningsproblem (som har egen finansiering). Alternativt kan man också tänka sig att hanteringen sköts av skogsägarna själva.

2020 bör insatsen upprepas i samma område. Om minskningen även då blir 30% så bör skademinskningen 2020 kunna beräknas bli 30 % av 30 % av 1,4 miljoner m3fub, dvs 126.000 m3fub á 250 kr = 31,5 miljoner kr. Eftersom man redan har fällorna behövs detta år endast nytt feromon, som kostar 100 kr/fälla = 3,5 miljoner kr. ”Vinsten” detta år blir då ca 9 gånger insatsen.

En feromonfälleinsats av denna storleksordning måste utvärderas, vilket lämpligen kan göras av Skogsstyrelsen i samarbete med Södra genom att jämföra skadeutvecklingen i fälleområdet med ett motsvarande lika stort område utan fällor, men där skogsbruket arbetar med alla andra metoder som normalt brukar användas för att hantera barkborreproblemen. Metoder som också används i fälleområdet utöver själva fällorna. Allt för att göra jämförelsen så praktiskt realistisk som möjligt. Resultatet bör kunna användas för att avgöra om fälleinsatsen är samhällsekonomiskt och/eller privatekonomiskt lönsam eller ej.

I detta räkneexempel är förutsättningen att endast en generation svärmar 2019 och 2020. Skulle det bli två generationer som svärmar kommer skadorna att bli större, men även vinsten av att bekämpa. Om granbarkborren skulle få samma förökningsframgång 2019 som 2018 kan det exempelvis bli enligt följande:

Utan fällor leder vårens 1,4 M m3fub och med 4 överlevande döttrar per hona till ytterligare 5,6 M m3fub skador på sensommaren, vilket ökar den potentiella skadekostnaden med 5,6 M x 250 kr = 1400 M kr. Totalt blir 2019 års skador då 350 M + 1400 M = 1750 M kr

Med fällor blir det ”endast” 1 M m3fub som med 4 överlevande döttrar per hona, av vilka 30% hamnar i fällorna, genererar ytterligare 4 M m3fub x 70% = 2,8 M m3fub skador. Total skadekostnad blir då 3,8 M m3fub x 250 kr = 950 M kr.

Mellanskillnaden, 1750 – 950 = 800 M kr är den skadekostnad som en investering på 14 – 17,5 M kr skulle spara, dvs 45 - 57 gånger insatsen. Hanteringskostnader tillkommer, men huvuddelen av dessa bör kunna finansieras med arbetsmarknadsmedel eller utföras av skogsägarna själva.

Jag anser att det är rimligt att anta att det är samhällsekonomiskt lönsamt för staten och/eller skogsbruket att satsa på att köpa in giftfria feromonfällor och låna ut dessa utan kostnad till markägare av alla kategorier inom ett förutbestämt begränsat område.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558028 Ett sådant projekt skulle jag inte ta i med tång. =)

Efter Gudrun hade jag hand om 2500 fällor i Kronoberg, det var ett otroligt stort jobb som kostade mycket. Då fällorna användes mestadels inne i naturreservat så kunde jag använde lite med okonventionella tillvägagångssätt. Av erfarenhet så är skötseln väldigt tidskrävande!

För att få bra resultat och inga bieffekter så är det viktigt med hur fällorna placeras och att skötseln fungerar. Det är ett jobb som i teorin lämpar sig för ett arbetsmarknadsprojekt, men jag hävdar att det i praktiken inte alls är lämpligt. Med den omfattningen av fällor så är risken stor för att dåliga beslut i fält leder till ökade lokala angrepp... och den skadeståndsdiskussionen som då uppstår är inte kul. Vem ska ta ansvar för den?

Jag ser det som mycket mer lämpligt att använda giftbehandlade vältor, och möjligen feromonbeta planerade granavverkningar. Har väldigt bra erfarenhet av sådan bekämpning. Dock anekdotiskt...

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558053 Här finns en rapport från en jämförande studie av olika barkborrefällor som gjorts av forskare från Tjeckien och Slovakien:

study-beetle-traps-sk.pdf


(Tack Magnus M!)

   TS
Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558099
delendam skrev:Ett sådant projekt skulle jag inte ta i med tång. =)

Efter Gudrun hade jag hand om 2500 fällor i Kronoberg, det var ett otroligt stort jobb som kostade mycket. Då fällorna användes mestadels inne i naturreservat så kunde jag använde lite med okonventionella tillvägagångssätt. Av erfarenhet så är skötseln väldigt tidskrävande!

För att få bra resultat och inga bieffekter så är det viktigt med hur fällorna placeras och att skötseln fungerar. Det är ett jobb som i teorin lämpar sig för ett arbetsmarknadsprojekt, men jag hävdar att det i praktiken inte alls är lämpligt. Med den omfattningen av fällor så är risken stor för att dåliga beslut i fält leder till ökade lokala angrepp... och den skadeståndsdiskussionen som då uppstår är inte kul. Vem ska ta ansvar för den?

Jag ser det som mycket mer lämpligt att använda giftbehandlade vältor, och möjligen feromonbeta planerade granavverkningar. Har väldigt bra erfarenhet av sådan bekämpning. Dock anekdotiskt...


GIFT!? - I Skogen & Naturen.. Er vel ikke særlig smart? - Det finne nok gifter redean! NB! Frisk sående skog som
får stå og vokse (og som ikke drabbas av: Planter & Tørke! / Ung-tær-viltskador! / Snøbrekk = Skador! / Stormer = Uangripelig! (dessverre!) Skog-Brannnner - KAN begrenses/slokkes! (OM? man har beredskapen klar.? 2014-
18...) GBB-feller uten gift er effektive, etter måten billige (de "lever" i 15-20 år!) - De er en typ veldig bra "tilleggs-åtgärd" under kris-tider og EPEDMIER - Når man må vurdere KRIG mot Borrerna! I alle typer "kriger" er det smart, lnnsom og ikke minst strs sjangs for å VINNE - om man anvender ALLE typer VÅPEN - som finns - I en samordnet og storskalig kampanje! Er det ikke det man pratar om her da!? MILLARD-FÖRLUSTER... 2019 (+ 2020-21-22)

Ellers:

FEROMON-"NYTT":

2006 - Test SLU: "Phero-X-Lure-IT" (PXL) Effektiv i 18-20 uker! Fanger 3-4 ganger fler GBB, og kun
1-en feromon-dispenser pr. sesong. (Andre, svakere typer måste bytas ut/kjöpas om 2-två gånger!)

NB!'
Det er faktisk Feromonet som avgjør fangstresutatet! De aller fleste (gift-frie!) plastfeller, uansett produksjons-
land, fanger stort sett likt antall GBB! Imidlertid er det stor forskjell på anvending, montering, utplassering og evnt. tilleggsutstyr, av plast felletypene. (Noen behøver endel extra-utstyr = SEK!) Dessuten: Viktig! - Om man slenger i en 1/2 kg. grovt Sjøsalt i burken, så skremmer ikke lukten av allerede døde GBB bort andre som
kommer til senere... Dette REDUSERER STERKT!, de manuelle arbeidskostnader, med hyppige tømmings-
besøk og altså "manuelle" arbeidstimer og "besvär.." :d

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558118 Nej, det är inte bara feromonet som avgör fångsten. Feromonet avgör till största del hur många baggar som lockas till fällan, men sen är det andra faktorer som avgör fångsten. Här spelar skötseln jättestor roll. Töms inte fällorna regelbundet på insekter och skräp så är risken stor att man drar till sig baggar med feromonet, men att de sedan inte fångas utan istället går på stående träd i närheten. Fångstvirke som är besprutat kräver _absolut inget_ underhåll.

Självklart ska man använda en kombination av åtgärder, där val av metod är bedömning utifrån varje enskild situation. Men det plastfällorna har emot sig är inte kostnaden i inköp, utan kostnaden i skötsel. Vi har ont om självverksamma och ännu mer ont om billig arbetskraft i Sverige. Det första är tråkigt, det andra har sina fördelar.

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558535
Torbjörn Johnsen skrev:Här finns en rapport från en jämförande studie av olika barkborrefällor som gjorts av forskare från Tjeckien och Slovakien:

study-beetle-traps-sk.pdf


(Tack Magnus M!)


Veldig bra at Torbjørn, (via Magnus M.) la inn denne bekreftende linken!

Sitat fra samme test:

4.2. Mass trapping versus monitoring
Niemeyer (1987) presented traps as a part of a complex system and at a particular
density e.g. 0.5 – 1.0 traps per ha. Later, Niemeyer (1997) specified that only a correctly
applied integrated system of bark beetle control is able to reduce infestation of living
spruce by 70 – 100% compared to overall tree mortality when the system operates
without pheromone traps. However, nowadays only a few countries use pheromone
traps with the intention to achieve mass-trapping and/or a reduction in pest infestation.

Most countries use them for monitoring purpose only. We propose that the possibly way
to change management attitudes is to develop a user- and environmentally-friendly, cheap
but effective trap. Yet there is still scope to develop a new pheromone lure type. In
forestry practice, for example, Pheroprax A lure has been using for decades in the same
compound. Thus, there is a long-term absence in development of a pest lure attractive to
harmful pests and is required to shift pheromone traps usages fromonly monitoring to
mass-trapping again.

Finally, we would like to point out that pheromone traps are a good tool within an
integrated pest management concept. However, applying them either incorrectly or
without other essential methods of forest protection (i.e. sanitary felling, a frequent
searching for new infestations, using trap trees etc.), they might perform ineffectively
(Niemeyer, 1997).

We suppose that the use of pheromone traps still has its importance. Even though
we haven’t found any statistically significant differences between trap types we believe
thatour results can help to improve further research in this topic. Each captured imago
of I. typographus decreasing the risk of further proliferation and relieves beetle attacks
on forest edges. The results of Faccoli & Stergluc 2008 (!) support the hypothesis that
intensive trapping performed at stand level may be useful for protecting forests against
I. typographus, locally reducing population density and tree mortality.


Acknowledgement - This work was supported by the Slovak Research and Development

PS:
Til de som tviler på effektiviteten/nytten og kostnadsreduksjoner ifm. bruken av feromonfeller
- etter denne prisverdige info-kampanjen fra SFO vedr. GBB som forårsaker MILLIARD-tap i
granskogen i mange land på hele den nordlige halvkulen - er det bare å si:

Tallenes tale er klar nok!

Det lønner seg å ta livet av så mange GBB som overhodet mulig! Og det INNAN de dödar
skogen - og og også formerer seg - fra 50-200 ganger (!) frem til neste sesong!

En manuell/arbeidskrevende innsats til tross - VINSTEN er formidabel!

(Hvilket foretak, konsern eller industrigren - noe sted - kan fremvise et slik vinst, målt
ifht investeringen? - Kolla en gang til på G. Isacssons - siffror!)

DA! tenker man at kommentaren: "Ett sådant projekt skulle jag inte ta i med tång. =)"
Kanskje(?) endrer seg lite, og "tången" släpps, så småningom...

JoGaGu: Save your forests - and stay on the sunny side of the street! :-)

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#558804 Självklart kommer fällor på landskapsnivå ha en reducerande effekt på antalet borrar. Jag håller med min före detta kollega Isacsson om detta och även räkneexemplet. Men att placera ut de fällorna är inte enkelt och det är verkligen inte ett jobb som passar sig för ett arbetsmarknadsprojekt. Jag är övertygad om att allt jobb inte skulle hålla kvalitet, och där är risken för skador på stående skog stor. Dessutom blotta misstanken om att fällorna orsakat skador skulle göra att en del skogsägare skulle stämma Skogsstyrelsen. Hur skulle man lösa detta projekt rent avtalsmässigt?

Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#559157 I Tyskland storsatsar man enligt en artikel i Skogsaktuellt nu på barkborrefällor. I det här fallet fällor med gift (vilket inte gillas av miljöorganisationer). Enbart i delstaten Niedersachsen ska 3000 fällor sättas ut.

Läs hela artikeln här.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#559159 I Sverige finns det dock fortfarande en skeptisk hållning till fällor bland forskarna. I alla fall enligt den här artikeln i Land Skogsbruk:

Läs hela artikeln här.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Barkborrefällor - dags för en storskalig kampanj!

 
#559174 Enligt en annan artikel i dagens Land Skogsbruk (bakom betalvägg) ska Södra, Holmen och Sveaskog nu lägga ut storskaliga försök för att fånga barkborrar. Försöken är stora och omfattar 10 000 ha. Kvalitetssäkring och övervakning ska skötas av Skogforsk.

Av någon anledning väljer man inte att ta med giftfria feromonfällor av plast utan försöket omfattar endast giftfällor (nät) och rullande avverkning, d v s att man fäller träd i angripna hyggeskanter, låter virket ligga med feromonfällor under svärmningen och sedan avverkar ytterligare stående träd intill som tillsammans med fångstvirket körs in till industrin innan nästa svärmning.

Jag tycker att det är konstigt att man inte tar med giftfria fällor som försöksled. Det finns redan idag en negativ hållning från miljörrörelsen i Tyskland (se tidigare inlägg) till giftfällor då man anser att de även dödar andra insekter.

Det svenska skogsbruket verkar ha väldigt svårt för giftfria plastfällor av någon anledning... [-x

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Giftiga barkborrefällor på väg till Sverige av Niking - fre 05 jun 2015, 00:03
i Skogsnyheter
1 svar
2019 läst
av åberg     
fre 05 jun 2015, 09:07
1970-talet: Storskalig teknikoptimism och protester av Niking - sön 19 jul 2015, 05:07
i Äldre skogsmaskiner (nostalgi)
2 svar
2903 läst
av totte     
sön 19 jul 2015, 20:10
ST1 och SCA startar storskalig talloljeproduktion av Fredrik Reuter - mån 21 maj 2018, 18:43
i Bioenergi
3 svar
3436 läst
av åberg     
fre 25 maj 2018, 08:44
Barkborrefällor, utsättning och fångstrapporter 2019 av erik - tor 21 mar 2019, 17:24
i Skogsmiljö och Trädlära

12
24 svar
3245 läst
av delendam     
tis 23 apr 2019, 12:35
Kampanj på Valtra A82+ lastare Ålö Q35 av Zalman - mån 23 maj 2011, 22:09
i Traktorn i skogen
6 svar
9709 läst
av Midgård     
fre 04 maj 2012, 20:34