Sida 1 av 2
Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 10:53
av Fredrik Reuter
Skogsgödsling med kväve är på tapeten just nu, främst genom remissdokumentet från Skogsstyrelsen (eller remiss-gruppen) som i mångt och mycket handlar om att öka skogsproduktionen i Sverige.
Remissvaren har nu kommit in och det är delvis intressant läsning som säkert kan bli många bra trådar på Skogsforum.
Ang skogsgödsling så verkar BirdLife gått på djupet och letat efter negativa konsekvenser med skogsgödsling.
Här är några av dem som det vore intressant att diskutera kring:
Träd som gödslas får en minskad fenolhalt. Detta minskar trädens motståndskraft mot olika skadegörare. Därför minskar granens motståndskraft mot t.ex. granbarkborre. I en tid då risken för angrepp av granbarkborre generellt ökar bör det vara önskvärt att inte ytterligare öka denna risk genom gödsling
Stämmer detta så är det helt klart en risk man måste ha med i beaktningen.
Produktionen av blåbär missgynnas och kan halveras i kvävegödslade områden
Gräset tar över där riset tidigare har växt, hur påverkar detta skogslivet?
En ökad gödsling minskar även inbindningen av kol i marken med hjälp av mykorrhizasvampar.
Om det stämmer, sänker det också den tillväxt som kan ges av mykorrhiza?
Krondroppsövervakning visar att kvävedepositionen över södra och mellersta Sverige ligger över den kritiska belastningsgränsen för inverkan på markvegetation. Tillförsel av kväve till mark med redan hög kvävemättnadsgrad ökar risken för försurning.
Att övergöda är nog aldrig bra. Är skogsgödsling enbart lämpligt i norra Sverige?
Är det etiskt försvarbart att använda fossil eller annan energi för att framställa kvävegödsel för att öka skogsproduktionen?
Kan kvävegödsel tillverkas fossilfritt?
Den ökade biomassaproduktionen kommer troligen i huvudsak resultera i kortlivade produkter som relativt snart, inom några år, är ute som CO2 i atmosfären.
Om det blir fokus på skogsgödsling för ökad massavedsproduktion, kan det då stämma? Ska man enbart gödsla för ökad timmerproduktion?
Nu blev det mycket negativt om skogsgödsling men samtidigt så har vi hittills mest diskuterat det positiva med skogsgödsling och vi kommer nog aldrig framåt förrän vi har diskuterat medaljernas baksidor.
Vad tror du om detta?
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 14:52
av Emanuel90
Är det bara kvävegödsling som är tillåten i skogen?
Skulle det inte vara kvävet som är den begränsande faktorn för tillväxt på vissa områden i skogen så är ju en kvävegödsling bortslängda pengar.
Man skulle kunna tänka sig att gödsla med tex npk 27-3-5+3svavel.
Om jag kollar lite snabbt så kan jag köpa den för 3.25kr/kg vilket ger ett kvövepris på 12kr.
Ska man gödsla flera gånger så hade jag nog funderat på att köra första gången med en npk produkt, vid senare gödslingar så finns det ett bättre utvecklat rotsystem som kan hämta upp pk lättare.. Jag spekulerar mest nu🙂 jag kan inte hur träd använder näringen när dom växer, har mest hållt på med jordbruk.
Det används naturgas när man tillverkar kvävegödselmedel, det borde gå lika bra att göra med biogas men det saknas antagligen ekonomiska fördelar med biogas.
Detta blev visst mitt första inlägg på skogsforum 👍
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 16:37
av Norrtälje
Emanuel90 skrev:Är det bara kvävegödsling som är tillåten i skogen?
Gödsling är inte tillåten med automatik utan är en så kallad samrådspliktig åtgärd.
Generellt ser jag inga hinder men man ska tänka på kväveläckage och sånna saker. Kanske inte heller helt nödvändigt längst i söder där nedfallet är som störst.
Välkommen.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 16:55
av jannee
Intressant att veta vilken agenda den/de har som skrivet remissvaren angående skogsgödsling.
Gödningsproducenter kan säkert bara finna fördelar, medan motståndare till all gödning gör det motsatta.
Vad räknas sedan som gödning?
Kalk?
Aska?
NPK?
Kalksalpeter?
Jag kan inte undgå att jämföra skogsmark med åkermark, vi alla vet väl vilken skillnad rätt mängd rätt gödning på rätt plats gör.
Man kanske ska börja med en markkartering av skogsmarken INNAN man börjar köra runt med gödningsspridaren
När vi bryter vallen kör vi på kalk därefter gödning, kanske en riktig kalkgiva på kalmarken INNAN markberedning och plantering?
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 17:24
av Norrtälje
jannee skrev:Jag kan inte undgå att jämföra skogsmark med åkermark, vi alla vet väl vilken skillnad rätt mängd rätt gödning på rätt plats gör.
Man kanske ska börja med en markkartering av skogsmarken INNAN man börjar köra runt med gödningsspridaren
Appappapp, skogsbruk är inte samma som jordbruk, det säger väl alla gamla rävar Jannee
Markkartering låter jättebra men översta lagret är inte homogent eller möjligt i samma utsträckning att blanda upp som med en åker, därav krävs en hel del av skogsägaren för att tolka sånna data, sätta in åtgärder och inte minst följa upp. Kalk t.ex blir svårt att bruka in och har en uppföljningsperiod på många år. Att gödsla barrskog har också en uppföljning på flera år.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 18:12
av jannee
Nää, gamla rävar gav också f*n i att plantera, det som vill växa växer självmant
Hur många vad det inte av riktigt gamla rävar som ansåg det där med gödsling nästan bara var tokigheter och påfundet med markkartering = bortkastade pengar.
Nya ideer kan vara tokiga likväl som de kan vara väldigt vinstgivande, vilket är något man bara kan prova sig fram till.
EX en del säger att man bara ska skava av lite på ytan när man markbereder, själv har jag dem till att harva 1/2 meter djupa fåror, och minsann där växer det bra.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: fre 22 feb 2019, 22:50
av Mellberg
Har för mig att plantor kan levereras med ett långtidsgödsel och det har visat sig fungera bra.
Att gödsla kalmark eller plantskog, kan knappast vara lönsamt i praktiskt skogsbruk
. Finns kväveälskande växter på hygget lönar det sig inte att kvävegödsla.
Att gödsla några år efter en gallring, eller 10 år före en slutavverkning är nog bland det lönsammaste man kan göra i skogen och för klimatet
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: lör 23 feb 2019, 06:45
av jannee
Gödsla kalmark är troligtvis bortkastade pengar men kalka.
Ser man hur marken ser ut INNAN slutavverkningen, består den då bara av mossa måste ph värdet vara lågt, tillför man då långtidsverkande kalk borde den nya skogen lättare då komma åt de mineraler (gödningsämnen) som finns i marken, detta är min kanske inte så lite fantasifulla uppfattning.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: mån 29 jul 2019, 11:54
av DagL
Privatskogsbruket gödslar i liten utsträckning, en mångdubbling borde vara motiverad av lönsamhetskäl och skogens klimatnytta. Storskogsbruket gödslar mycket mer.
Gödslingsfrågan aktualiserades av en kunnig skogsprofessor i Land
https://www.landskogsbruk.se/skog/skogen-fungerar-som-en-dammsugare/ som verkar tycka att en STOLT skogsägare borde gödsla.
Skogsforsks åsikter och faktaredovisning på
https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/skogsgodsling-ger-klimatvinst-och-okad-lonsamhet/
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: mån 29 jul 2019, 12:08
av Mangan
Här i södra sverige får vi generellt inte gödsla. Kvävet räcker bra, och i sydöstra delarna är det vattnet som är begränsningen.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: mån 29 jul 2019, 23:38
av Göt
skogsgödseln verkar ju innehålla mest kväve och hälften är snabbverkande,
https://www.yara.se/vaxtnaring/godselme ... ranulerad/
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: sön 22 sep 2019, 19:03
av JohanLa
Det finns kvävefixerande växter, om jag minns rätt är al en kvävefixerare. Fördelen är att man får gratis kväve ur luften.
Spontant känns risken med att introducera diversitet som låg.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: sön 22 sep 2019, 20:17
av rokon
Om man planerar att plantera gran på träden i Norra Norrland så är det god ide´ att kolla om man har Borbrist i jorden vilket det nog ganska säkert är. Dessa granar stannar i växten och blir buskar eller dör.
Skogcan innehåller Bor som tillsats, men det finns även bor att köpa som vätska via färghandeln. Vätskan blandas med vatten och vattnas ut på markerna, en skam att skogsstyrelsen som skall även kunna ge råd inte informerar om Bor och i vilka mängder det bör tillföras.
Har läst en artikel i en skogstidning, en av alla tyvärr, och förlorad i flytten för några år sedan.
Borbrist uppstår på marker där hö tas ut år efter år då det enda sättet som Bor tillförs är genom fuktiga havsvindar från främst atlanten, men då den nederbörden faller ned i fjällen och bergstrakterna och nederbörden i Norrlands inland främst är kommen från ostliga vindar och den nederbörden är fattig på Bor.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: ons 23 dec 2020, 17:32
av Skogshenke
Gödsling av skog måste vara bra och värdeskapande, frågan är nog mer när den ska göras och vad den ska innehålla.
Tar man ut skog med grot på marker där det växt i några tusen år så är det nog klart att marken utarmas på något vis. Aktivt skogsbruk som det bedrivs idag är en relativt ny företeelse ur ett historiskt perspektiv. I vårt relativt svåra klimat att odla i så behövs nog mer kunskap om de långtgående följderna av att bara vilja skörda i våra skogar utan lägga tillbaka näring och biomassa.
Re: Skogsgödsling - ett högriskprojekt?
Postat: ons 23 dec 2020, 17:48
av DagL
Sveriges ”territoriella” utsläpp uppgick 2019 till 50.9 Mton per år. Skog och mark tog upp netto 35.5 Mton/år. Utsläppen minskar. Upptagen kan snabbt öka med kraftigt ökad gödsling. Det ligger inom möjligheternas att göra Sverige till en koldioxidsänka inom tio år tack vare skogen!