Skogsmiljö och Trädlära

Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

75 inlägg 17753 visningar 9 följer Svara, dela mm...  
Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Badger  
#869705
Lars Lundqvist SLU skrev:Det är ofta klokt att komma ihåg att träd är normalt som känsligast när de är riktigt små och riktigt gamla, och att de som väldigt långlivade varelser är utvecklade under årmiljoner till anpassa sig efter vädret. Så när man ska föryngra idag så kan man inte utgå från vad klimatforskare tror om hur vädret kommer vara om 100 år utan man måste utgå från hur det är just nu och de närmaste åren. När man väl har en ungskog på plats, efter 10-20 år, då kan man fundera mer över vad man tror är klokast skötsel framåt utifrån hur det ser ut då.

Det mesta talar för att det blir varmare framöver, men ingen vet säkert om det generellt kommer bli blötare eller torrare, blåsigare eller ej, mer eller mindre snö, osv. Däremot vet vi att alla våra trädslag är duktiga på att anpassa sig till ändrat väder och ändringar i omgivningen. Det är denna anpassningsförmåga hos träden som vi utnyttjar när vi röjer och gallrar.


Jag set det som mest trovärdigt att se till det breda forskningsfältet med klimatforskare som analyserat den gångna perioden och dagens utsläppsnivåer och de olika scenarion som de presenterar och även en bred grupp av forskare som studerar skog, växter och träd. Det dominerande uppfattningen är att det kommer att bli ven högre årsmedeltemperatur och att variationerna att bli större i både temperatur och nederbörd. Det kommer enligt de flesta scenarion att bli fler väldigt torra år, men även fler blötare år.

Evolutionen kommer inte att lösa trädens överlevnad under vår eller kommande generations livstid. Det kommer sannolikt att finnas enstaka exemplar av träd som klarar att stå kvar när resten av beståndet står döda. När det sannolikt inträffat om 50 år är det nog inte så kul att stå som gammal gubbe och säga till nästa generation att det löser sig nog om 2000år eller så.

Vad ska vi göra? Det beror som alltid på var man befinner sig i vårt avlånga land. Södra Skåne är inte Lappland och vi har allt däremellan. Som jag tolkar de tyska resultaten är rådet att öka variationen och inte drastiskt hugga ner allt man har och satsa allt på ett nytt trädslag som frälsare. Eftersom mina förfäder brukat skogen löpande med små hyggen när man behövt lite pengar, varsam gallring och begränsad blädning tänker jag fortsätta på det spåret, men röja lite annorlunda så att andelen ek, lönn och bok ökar i min skog.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Torbjörn Johnsen  
#869709Riskspridning är väl ett bra sätt att tänka? Istället för att satsa på enbart gran (där man brukar plantera gran) kan man se till att spara mer av björk eller annat löv och se till att andelen löv som blir kvar efter röjning är betydligt högre än idag. Och att även försöka få upp mer tall. Man skulle ju kunna sikta på att ha minst två trädslag på sämre marker och tre till fyra på lite bördigare mark? Några (björk, tall...) kommer ganska lätt som självföryngrade medan andra behöver planteras (lärk, douglas, ek, lönn..). Skillnaden mot idag skulle i så fall vara att varje trädslag får utgöra en större andel av beståndet istället för marginella 10+%.
Det här går ju att tillämpa vid föryngring och när man röjer. Den äldre skogen tar det ju tid att ställa om.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Lars Lundqvist SLU  
#869711
Badger skrev:Eftersom mina förfäder brukat skogen löpande med små hyggen när man behövt lite pengar, varsam gallring och begränsad blädning tänker jag fortsätta på det spåret, men röja lite annorlunda så att andelen ek, lönn och bok ökar i min skog.

Blädning förutsätter fullskiktad granskog. Det visade franska forskare redan på 1890-talet. Du menar förmodligen något annat.
Varför skulle flera små hyggen vara säkrare än färre men större?

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Jl2  
#869716För min del spelar det lite roll vad man har för förutsättningar. Hade jag haft en torr gran backe där det är tveksamt om det överhuvudtaget är gran som är det bästa trädslag i dag, då hade jag kanske funderat på andra alternativ.

Men har man några av dom bättre förutsättningarna för att odla gran i Sverige så är kanske läget ett annat.

Här är en bild från min skog, boken som växer i bakgrunden producerar mindre än hälften mot granen. Så att byta ut granen mot något annat tar nog emot lite.
1738313143_1000023190.jpg

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Jl2  
#869732
Torbjörn Johnsen skrev: Man skulle ju kunna sikta på att ha minst två trädslag på sämre marker och tre till fyra på lite bördigare mark? Några (björk, tall...) kommer ganska lätt som självföryngrade medan andra behöver planteras (lärk, douglas, ek, lönn..). Skillnaden mot idag skulle i så fall vara att varje trädslag får utgöra en större andel av beståndet istället för marginella 10+%.
Det här går ju att tillämpa vid föryngring och när man röjer. Den äldre skogen tar det ju tid att ställa om.

Hur tänker du här, jag säger inte att du har fel.
Detta är något jag hör ofta, även av mäniskor som har Skogs utbildning på högskolenivå.
På Skogsdagar kan dom stå och propagera för en blandning av många olika trädslag.
Vilket jag tycker kan låta intressant och frågar dom hur dom tänkt sig skötseln av det.
Nästan alltid får man ett svävande svar, "men säger dom om några trädslag inte klarar sig i ett förändrat klimat är det bra att ha några som kanske gör det".

Då brukar jag kontra med " men tänk om det som är kvar blir en gles skog med några ekar här och där och något annat trädslag som tappar i tillväxt långt innan eken".
Svaret brukar vara att, "nej det får man ju titta på innan man etablerar det nya beståndet". Problemet är att det nästan aldrig är någon som verkar ha en genomtänkt ide om det, i alla fall ingen som dom vill dela med mig.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Lars Lundqvist SLU  
#869739Väldigt bra fråga Jl2!

Det man nästan alltid glömmer när det gäller blandskog, alltså bestånd där inget trädslag utgör mer än 2/3 av grundytan, är att nästan alla trädslag utvecklas i sin egen takt, inga följer samma utvecklingsförlopp. Det är därför man måste ha separata höjdutvecklingskurvor för varje trädslag för att övre-höjds-bonitera skog. En del är snabbstartare men tröttnar fort (många pionjärlövträd), andra är långsamstartare men extremt uthålliga (gran kan uppföra sig så).

Om man exv blandar gran och björk så de startar samtidigt så kommer björkarna ofta vara flera meter innan granarna nått brösthöjd. Blandar man tall och björk måste tallarna ges försprång för att inte björkarna ska växa förbi och piska sönder toppskott på tallarna. Och så vidare.

Sen finns det mycket snack om att blandskog skulle ge högre produktion än trädslagsren skog, men det saknas robusta studier som verkligen visar det, där man inte har störfaktorer som skillnader i stamantal, olika starttidpunkt för de olika trädslagen, ståndorten olika bra för de olika trädslagen, osv.

Så blandskog kan ha fördelar ibland, men att aktivt anlägga och sköta en skog så det blir en högproducerande blandskog är svårt.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Lindveden  
#869743
Jl2 skrev:
Torbjörn Johnsen skrev: Man skulle ju kunna sikta på att ha minst två trädslag på sämre marker och tre till fyra på lite bördigare mark? Några (björk, tall...) kommer ganska lätt som självföryngrade medan andra behöver planteras (lärk, douglas, ek, lönn..). Skillnaden mot idag skulle i så fall vara att varje trädslag får utgöra en större andel av beståndet istället för marginella 10+%.
Det här går ju att tillämpa vid föryngring och när man röjer. Den äldre skogen tar det ju tid att ställa om.

Hur tänker du här, jag säger inte att du har fel.
Detta är något jag hör ofta, även av mäniskor som har Skogs utbildning på högskolenivå.
På Skogsdagar kan dom stå och propagera för en blandning av många olika trädslag.
Vilket jag tycker kan låta intressant och frågar dom hur dom tänkt sig skötseln av det.
Nästan alltid får man ett svävande svar, "men säger dom om några trädslag inte klarar sig i ett förändrat klimat är det bra att ha några som kanske gör det".

Då brukar jag kontra med " men tänk om det som är kvar blir en gles skog med några ekar här och där och något annat trädslag som tappar i tillväxt långt innan eken".
Svaret brukar vara att, "nej det får man ju titta på innan man etablerar det nya beståndet". Problemet är att det nästan aldrig är någon som verkar ha en genomtänkt ide om det, i alla fall ingen som dom vill dela med mig.


Skulle man kunna tänka sig o ha någorlunda trädslagsrena bestånd på sin fastighet istället? Att man tex har björk där det passar,tall,gran där det passar för att sprida lite utav risker. Då kanske man inte får dom här "ojämna" bestånden om det blir alltför mycke trädslag med olika utvecklingsstadier?
Bara en tanke som slog mig,om det e rätt eller fel... ingen aning

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Lars Lundqvist SLU  
#869760Att blanda beståndsvis är absolut en variant som ganska många förespråkar. Då kan skötseln anpassas efter varje trädslag för sig. Bestånden kan ju göras lite mindre än normalt om syftet är att få ett mindre homogent skogslandskap.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

HannuRöj  
#869767
Lars Lundqvist SLU skrev:Att blanda beståndsvis är absolut en variant som ganska många förespråkar. Då kan skötseln anpassas efter varje trädslag för sig. Bestånden kan ju göras lite mindre än normalt om syftet är att få ett mindre homogent skogslandskap.
Presis. Enligt finsk utrednings resultat, i blandbestånden med löv (= björk) hittades avsevärd mer olika skador på trän, körspår och även mer barkborre på granarna.
Dels förklaringen är att något har gått snett redan tidigare då beståndet har etablerat som blandskog, men ändå. Alla tredslagsrena bestånden har inte heller skött optimaliskt.
Faktiskt ingen forskning eller utredning har direkt stött på uppfsttning om bättre hälsa och mindre risker i blandbestånden.
Klar mindre risk boda på ekologiskt och ekonomiskt, om skogen består av flera trädslagrena bestånden.
Traditionellt trakthyggesbruk, och standordanpassat trädslag är alltså fortfarande det säkraste. Lövblandning rekommenderas för mångfaldens skull, inte för att det gör någon nytta för huvudträdslag. 😀

Avatar Fallback

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Tralsmo  
#869768Ja satte gilla på hannuröjs inlägg för ja håller i huvudsak med honom å han är absolut värd att lyssna på.

Men en sak som vi fått för oss ( rätt eller fel?) Är att rötan i gran minskar med ökad inblandning av löv.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Lindveden  
#869772
Tralsmo skrev:Ja satte gilla på hannuröjs inlägg för ja håller i huvudsak med honom å han är absolut värd att lyssna på.

Men en sak som vi fått för oss ( rätt eller fel?) Är att rötan i gran minskar med ökad inblandning av löv.


Beror väl kanske på hur "storskogen" va me rötangrepp när den tidigare avverkas?
Har varit ute på ett antal genom åren ungskogsröjningar där granen som vi röjt isär redan har varit röta i. Men om det beror på om rötan härstammar från tidigare slutavverkning alltså i backen vet ja inte eller om plantorna har angripits på annat sätt vet ja inte heller

Har märkt på en del ställen där granen har självsått sig att den kan ha drabbats av röta, i såkallade "granhav" vet inte om granarna inte klarar o stå så tätt eller va det beror på men röta har det tyvärr blivit

Avatar Fallback

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Tralsmo  
#869776
Lindveden skrev:
Tralsmo skrev:Ja satte gilla på hannuröjs inlägg för ja håller i huvudsak med honom å han är absolut värd att lyssna på.

Men en sak som vi fått för oss ( rätt eller fel?) Är att rötan i gran minskar med ökad inblandning av löv.


Beror väl kanske på hur "storskogen" va me rötangrepp när den tidigare avverkas?
Har varit ute på ett antal genom åren ungskogsröjningar där granen som vi röjt isär redan har varit röta i. Men om det beror på om rötan härstammar från tidigare slutavverkning alltså i backen vet ja inte eller om plantorna har angripits på annat sätt vet ja inte heller


Nä, de vet inte ja heller men vi kör ju allt från första gallring till normalgrova slutavverkningar å de är ju i gallringarna som rötan delen är mindre (som vi fått för oss).

I min egen skog är de ju äldre slutavverkningsskog som rötan oftast är värst.

Ja avverkade ett gran bestånd för några år sen (då 105 år) me massvis av röta. 18% massa vilket är mycket för min del. De va kraftig röta i en del rotstockar å särskilt i dom grova träden Föralldel så tog ju Gudrun en hel del rötangripna träd i de beståndet innan. Inga maskiner har varit i den för Gudrun.
Där blev ca 70fub tall å ungefär samma björk å totalen va 2300fub.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

HannuRöj  
#869838
Tralsmo skrev:Ja satte gilla på hannuröjs inlägg för ja håller i huvudsak med honom å han är absolut värd att lyssna på.

Men en sak som vi fått för oss ( rätt eller fel?) Är att rötan i gran minskar med ökad inblandning av löv.

😀 Tack, Tralsmo. Vi har mycket gemenna tankar har jag märkt.
Det är kanske boda rätt och fel. Rätt av ekonomiskt att inte lägga alla ägg i samma korg. Fel av ekologiskt, om rotickan ändå har kontinueligt granrötter att leva på, och ticka eller svamp på löv konkurrerar inte ut den. Men det vet jag faktiskt inte..

Pergamentsvamp har förmågan att hindra boda gran- och tallroticka, som redan lever i marken. Pergamentsvamp kan gynnas på förhand genom att behandla TALLstubbar med Rotstop. Det var nytt för mig, läste det presis någonstans.
Här förklaras det:


Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Badger  
#869845Angående det här med rotröta så gäller det nog att se till den svampen. Svampen lever tillsammans med trädens rötter eller kan angripa träd via skador t.ex. avverkade stubbar. Den sprids inte när det är kallt. Generellt har jag läst att rotsystem når ungefär lika långt i bredd som halva trädets höjd.

Har man röta i ett bestånd som man vill bli av med är bästa metoden att avverka en yta och rensa rent från träd som svampen kan leva tillsammans med och plantera in något annat trädslag. Där jag har problem ersätter jag gran och tall på den ytan genom att röja bort all gran i den självföryngringen som kommer upp.

Användarvisningsbild

Re: Ny film: människan, skogen och klimatförändringarna

Badger  
#869850
Jl2 skrev:Hur tänker du här, jag säger inte att du har fel.
Detta är något jag hör ofta, även av mäniskor som har Skogs utbildning på högskolenivå.
På Skogsdagar kan dom stå och propagera för en blandning av många olika trädslag.
Vilket jag tycker kan låta intressant och frågar dom hur dom tänkt sig skötseln av det.
Nästan alltid får man ett svävande svar, "men säger dom om några trädslag inte klarar sig i ett förändrat klimat är det bra att ha några som kanske gör det".

Då brukar jag kontra med " men tänk om det som är kvar blir en gles skog med några ekar här och där och något annat trädslag som tappar i tillväxt långt innan eken".
Svaret brukar vara att, "nej det får man ju titta på innan man etablerar det nya beståndet". Problemet är att det nästan aldrig är någon som verkar ha en genomtänkt ide om det, i alla fall ingen som dom vill dela med mig.


Hör samma sak och instämmer i att det är svårt att få så mycket konkreta råd i hur man ska göra. Det närmaste jag kom var när jag träffade plockhugget som erbjöd sig att mot offert komma och göra en analys och sedan lämna råd. Avböjde den offerten eftersom de har en tydlig vinkling på sin verksamhet och jag söker någon form av opartisk rådgivning som jag hittils inte hittat hos någon.

Om det kan vara till någon glädje kan jag dela med mig av min släkts metod som fungerat mestadels bra senaste 200 åren. Man avverkar mindre hyggen på upp till en hektar. Sen röjer man bort det som ser ut att växa för tätt eller för dåligt när det växt en över huvet som min farfar burkade säga. Om man inte premierar något trädslag så blir det olika mix varje gång. Sen har vi inte större ägor än att vi kan gå in igen var femte år och hugga ut där det blivit för trångt. Efter 20 år har vi avverkat den mesta björken (lämna ett par raka fina som ska fröa av sig) och släppt fram gran, ek, tall.

Annons:
Eco Log
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).