valmet901 Tycker du att de som rider på dina marker gör det med sunt förnufft?
Ang vart man väljer att rida så välje de flesta idag att följa stigar. Men den bästa träningen är egentligen att inte följa stigar utan att rida i "terrängen". Man kan tex rida längs en stig och sen bryta av från den och rida en stund i en riktning utan stig tills man når en annan. Eller rida helt utanför dem. Man skrittar i regel bara, i sakta mak på lång tygel så att hästen får jobba i en naturlig form. Ren skogsterräng stimulerar hela hästens kropp och även huvudet, på ett naturligt sätt utan inspänningar eller annan påverkan. Hästen får arbeta som den är gjord att arbeta. Det är inget man gör dagligen oftast, och inte heller alla ryttare, bland tex unghästar eller hästar som är under igångsättning är det vanligare. Som tillfällig träning, eller att man gör det regelbundet men kanske bara 2-4 ggr/månaden. Lite beroende på förstås. Men efter som att man lätt kan komma vilse rider man gärna två och två, om man tänker vara ute länge. Personligen har jag undvikit blötperioder, och självklart rider man inte i nyplanteringar, kalhyggen eller där marken verkar känslig. Men såklart så händer det att man inte märker att marken är mjuk förrän hästen tagit ett steg där det är sankt, om man inte sett älgspår eller liknande efter vilt som gått där innan.
Det kändes dessutom för oss logiskt att det är bättre att rida där det inte rids så mkt, så att man fördelar trycket på marken istället för att gå på samma stig hela tiden. En god tanke som kanske dock grundar dig i okunskap?
Eftersom att jag inte sett några skador å tala om. Så har jag inget å klaga på. 
