Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Lars Lundqvist SLU]

ons 11 jul 2018, 09:51#517495 Nu finns det en ny film om hyggesfritt skogsbruk. Den täcker både teori och praktik och tar upp både för- och nackdelar med hyggesfritt skogsbruk. Vad tycker ni?

https://www.skogskunskap.se/skota-barrs ... ggesfritt/

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Fredrik Reuter]

ons 11 jul 2018, 10:38#517501 Intressant!

Personligen är jag lockad av fröträdställning för tall och rutnätsavverkning för gran. De andra har jag lite svårt för...

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Svensson1]

ons 11 jul 2018, 11:30#517506 Ja mycket intressant film. Efter stormen Gudrun fick vi luckor eller rutor som benäms i filmen.
Där det är bra mark för självsådd har det kommit väldigt bra med gran som jag nu fått röja.

[alias]

ons 11 jul 2018, 12:51#517512

Intressant!

Personligen är jag lockad av fröträdställning för tall och rutnätsavverkning för gran. De andra har jag lite svårt för...

Intressant hur olika man resonerar.

Personligen skulle jag få spelet totalt om någon huggit sönder en skog i rutor om ca 30*40 meter för att sen avverka mellanliggande rutor ca 20 år senare. Det har på sistone skrivits mycket på forumet om gallring med småmaskiner och att hålla nere vägbredden m.m. Mot bakgrund av detta uppmanar jag till eftertanke (försök visualisera hur skogen ser ut vid nästa åtgärd och om t.ex. 50 år och hur stickvägsnät och maskinsystem kan fungera då).

Var lägger man drivningsvägarna när man hugger upp dessa luckor?
Hamnar de i ytterkanterna eller mitt i? Jag hade propagerat för att lägga dem i ytterkant - där man ändå får en konkurrenszon mot intilliggande parceller. Ska man komma åt de intilliggande parcellerna så behövs ett vägsystem för fullstora maskiner.

Hur roligt är det att ha 0,12 ha stora behandlingsenheter med gallring med plant-/röjskog emellan (blir intressanta traktdirektiv både vid röjning och gallring - jag avundas inte heller den stackars sate som skall försöka göra en vettig skogsbruksplan över området)?

Hur mycket "skogskänsla" är det kvar efter den kompletterande avverkningen om ca 20 år - när man har kvar ett schackbräde av kalmark och hobbar med röjnings-/gallringsskog?

Nu har jag ägnat mig en del åt planläggning/beståndsindelning/skogsbeskrivning inom ramen för några olika anställningar, vilket säkert påverkar med vilka ögon jag ser på saken.

Jag kanske har gjort någon tankevurpa, men för mig framstår schematisk luckhuggning (schackbräde) som det minst tilltalande.
Möjligen att jag skulle kunna köpa konceptet med luckhuggning om man hade lagt rutorna glesare och utvidgat dem efterhand (som ringar på vattnet) så att de till sist hade gått ihop och man hade fått en olikåldrig skog med ett böljande krontak (borde bli en jämnare ytmässig åldersfördelning på skogen, vilket även borde ge en jämnare avkastning på skogen).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Lars Lundqvist SLU]

ons 11 jul 2018, 13:09#517515

Möjligen att jag skulle kunna köpa konceptet med luckhuggning om man hade lagt rutorna glesare och utvidgat dem efterhand (som ringar på vattnet) så att de till sist hade gått ihop och man hade fått en olikåldrig skog med ett böljande krontak (borde bli en jämnare ytmässig åldersfördelning på skogen, vilket även borde ge en jämnare avkastning på skogen).

Det var ganska exakt det som Uno Wallmo propagerade för på sin tid. Det fungerade i lättföryngrade områden. När bestånden nåt gallringsålder märktes knappt storleksskillnaderna och vid slutavverkning är det ingen som märker hur bestånden en gång anlades.

[sveakatten]

ons 11 jul 2018, 17:10#517536 Hur kommer det sig att man inte får till en återväxt om man blädar,( höggallrar ) i gammal skog?
Om man tar bort dom största träden undan för undan så tar träden slut, säger dom i filmen.
Men borde det inte komma nytt även där, borde väl bli något liknande en skärmhuggning?

[Mellberg]

ons 11 jul 2018, 17:20#517537 Gissar att det är på detta sätt, Sweaskog kommer att sköta sin skog i framtiden. Den biologiska mångfalden frodas, och till och med Naturskyddsförening kan avvecklas. Ulf 1 hann inte med som vanligt, men anser att han fick gehör för sönderhuggningsmetoden som han som fri människa länge och ihärdigt förespråkat här på skogsforum.

Galenskaparna i skogen hade varit en passande rubrik på filmen. Jag har gallringsstämplat 100-årig skog i Södra Dalarna på 60-talet. Underbart att se ägarparet fröjdas över sin sönderhuggna skog, men som sagt bara kunden är nöjd så.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 11 jul 2018, 18:50#517543

Hur kommer det sig att man inte får till en återväxt om man blädar,( höggallrar ) i gammal skog?
Om man tar bort dom största träden undan för undan så tar träden slut, säger dom i filmen.
Men borde det inte komma nytt även där, borde väl bli något liknande en skärmhuggning?

Det kommer plantor men de växer väldigt långsamt. Därför måste du redan från början ha åtminstone de träd du ska gallra ut under de kommande 100 åren, plus tillräckligt med plantor och småträd så skogen kan hållas lika tät hela tiden.

En granskärm är betydligt glesare än en blädningsskog och glesas ut ytterligare och avvecklas så fort förynringen hunnit upp en bit. Ett helt annat tänk.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 11 jul 2018, 18:52#517544

Galenskaparna i skogen hade varit en passande rubrik på filmen. Jag har gallringsstämplat 100-årig skog i Södra Dalarna på 60-talet. Underbart att se ägarparet fröjdas över sin sönderhuggna skog, men som sagt bara kunden är nöjd så.

Den yta på Siljansfors som visas upp i filmen har varit en försöksyta sen 1959 men var blädad även tidigare. Den växer betydligt bättre idag än på 1960-talet.

[Fredrik Reuter]

ons 11 jul 2018, 18:54#517545 Det är nog tur att vi inte alla tycker lika i allt Alias! 🙂

Men din slutkläm visar nog på att vi kan närma varandra i tankarna ändå.
Jag är lockad av metoden efter att ha sett otroligt fina självföryngringar i norrläge, bra bonitet, gran då. Alltså, man måste börja att avverka småluckor längst i nord, nordostligt läge, det kanske även skyddar mot vindfällen.

Och rätt rutat borde det kunna skydda mot vindfällen, men det bygger på att lägga basvägar rätt och även då småhyggena.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Mellberg]

ons 11 jul 2018, 19:21#517549

Galenskaparna i skogen hade varit en passande rubrik på filmen. Jag har gallringsstämplat 100-årig skog i Södra Dalarna på 60-talet. Underbart att se ägarparet fröjdas över sin sönderhuggna skog, men som sagt bara kunden är nöjd så.

Den yta på Siljansfors som visas upp i filmen har varit en försöksyta sen 1959 men var blädad även tidigare. Den växer betydligt bättre idag än på 1960-talet.

Blädningsytan i Siljansfors är svårtolkad redan i en tidigare tråd. I en blädningsskog ökar tillväxten,så länge vi inte gör något uttag, Så fort du plockar bort de stora träden rasar tillväxten, om och om igen. Lägre tillväxt, sämre klimatnytta, obefintlig ekonomi, eller?

Låggallring +++, höggallring no, no. Gallringsfritt kan vara den nya trenden. Röja ordentligt bör man göra minst en gång om året!

Senast redigerad av Mellberg ons 11 jul 2018, 19:38, redigerad totalt 1 gång.

[alias]

ons 11 jul 2018, 19:36#517551

Det är nog tur att vi inte alla tycker lika i allt Alias! 🙂

Men din slutkläm visar nog på att vi kan närma varandra i tankarna ändå.
Jag är lockad av metoden efter att ha sett otroligt fina självföryngringar i norrläge, bra bonitet, gran då. Alltså, man måste börja att avverka småluckor längst i nord, nordostligt läge, det kanske även skyddar mot vindfällen.

Och rätt rutat borde det kunna skydda mot vindfällen, men det bygger på att lägga basvägar rätt och även då småhyggena.

Visst är det tur att man får tycka som man vill, och att inte alla tycker lika - sen är ju ytterligare en aspekt att lyckas sätta ord på sina egna erfarenheter och argument så att man undviker onödiga upplevda meningsskiljaktigheter, baserade på missförstånd i kommunikationen.

Jag håller helt med dig om möjligheten till naturlig föryngring av gran på rätt marktyper. Det jag främst vände mig mot var det geometriska mönstret (schackrutigt som jag förstod det att några av markägarna i filmen hade tänkt sig det - där hälften avverkades direkt och resterande när föryngringen var säkerställd på de först avverkade ytorna).

Om man skulle vilja självföryngra gran med förutsättningarna i ditt inlägg ovan så hade jag föreslagit kanthuggning (för den intresserade; se jämförelse mot luckhuggning på s. 79 i boken Grönare Skog, utgiven av Skogsstyrelsens förlag) eller luckhuggning med glesare luckor initialt.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Lars Lundqvist SLU]

ons 11 jul 2018, 19:50#517555

Blädningsytan i Siljansfors är svårtolkad redan i en tidigare tråd. I en blädningsskog ökar tillväxten,så länge vi inte gör något uttag, Så fort du plockar bort de stora träden rasar tillväxten, om och om igen. Lägre tillväxt, sämre klimatnytta, obefintlig ekonomi, eller?

Nej.
Så länge du håller virkesförrådet på en rimlig nivå så har du hög tillväxt. Ytan 9059 är inte speciellt svårtolkad. Den har blädats i princip vart vart 10:e år men för att bygga upp virkesförrådet så har man sen slutet på 1980-talet avverkat något mindre än tillväxten. I takt med att virkesförrådet har ökat så har tillväxten ökat. Vad är svårtolkat med det?

[sveakatten]

ons 11 jul 2018, 20:03#517558

Hur kommer det sig att man inte får till en återväxt om man blädar,( höggallrar ) i gammal skog?
Om man tar bort dom största träden undan för undan så tar träden slut, säger dom i filmen.
Men borde det inte komma nytt även där, borde väl bli något liknande en skärmhuggning?

Det kommer plantor men de växer väldigt långsamt. Därför måste du redan från början ha åtminstone de träd du ska gallra ut under de kommande 100 åren, plus tillräckligt med plantor och småträd så skogen kan hållas lika tät hela tiden.

En granskärm är betydligt glesare än en blädningsskog och glesas ut ytterligare och avvecklas så fort förynringen hunnit upp en bit. Ett helt annat tänk.

Hmm, jag tycker tänket är rätt lika, (Om jag inte missförstått detta) om jag tar bort dom stora träden så att lyset kommer ner, så att återväxten kommer upp, och sen tar bort mera allt eftersom jag får upp föryngring.
Blir inte det samma sak som en skärm?

[Mellberg]

ons 11 jul 2018, 20:09#517560 Du skriver det själv, när virkesförrådet stiger ökar tillväxten, I en blädningsskog bör tillväxten avverkas årligen och vi får ett konstant virkesförråd och en troligen över tid konstant tillväxt. Förlänger man uttagen i tid blir bilden en helt annan och uttagsintervallen kan benämnas en blädningsintervall. Ju längre intervall allt närmare kommer vi ett kal/trakthyggesbruk.