sön 30 sep 2012, 08:19#188116Vad kostar egentligen Hyggesfritt Skogsbruk? Forskaren från SLU Hampus Holmström väckte diskussioner på skogens höst exkursion.
Programmet är framtagit av nära 100st forskare på SLU och skogsforsk och representerar den bästa kunskap vi har i dag.
Hoppas programmet Heureka kommer finnas på nätet så snart på skogsforsk sidan (min förhoppning). OBS programmet föreslår inga gallringar häller avverkningar som riskerar komma under paragraf 10 i skogs lagen om minsta volym i skogen.
Vad visade programmet då om Linköpings kommun la om till hyggesfritt skogsbruk då?
I dag så utnyttjar dom ca. 80% av skogens maximala produktion på 2400 Ha dom har.
Med hyggesfritt minskar utnyttjandet med 30% av produktionen mot nu.
Vad betyder det i praktiken då? Sköter man skogen med maximal prod. så ger det avkastning på 2,4 miljoner sek, vid 80% som nu ca. 1,9 miljoner sek och vid hyggesfritt skogsbruk (ca. 30% av nuvarande)1.3 miljoner sek.
Naturligtvis så finns det ju massa saker som påverkar förändringar i utfallet som, virkets priser räntan och kostnader för administration m.m.
Politikerna i kommunen hade olika åsikter om det några sa (men, oj vad dyrt och en del oj, vad billigt)
Hoppas tidningen skogen lägger ut artikel och ger svar på tal till miljö maffian. Men det är men ingen fara ingen vågar ju publicera på nätet fel sorts artiklar som inte visar att inte hyggesfritt är så lönsamt och bra som dom vill få os att tro.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Vad kostar hyggesfritt skogsbruk?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in TS
sön 30 sep 2012, 09:32#188129Det finns ingen som kan svara på hur det går på riktigt. De kan bara presentera matematiska modeller. Frågan är om det matematiskt går att beräkna om ett undertryckt träd kan börja växa. Det enda vi vet är att förra gången det provades: 1930- 1950 talet så gick det dåligt.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 30 sep 2012, 09:36#188130Klart att det inte är ekonomiskt att ha hyggesfritt men en kommun eller stad/staten kan ju hålla på med det så vi andra kan ha ett ekonomiskt skogsbruk om vi vill.
Jag valde en gång skogen nu är jag fast...........
sön 30 sep 2012, 09:50#188131Jag roar mig med att följa med när grannar gallrar gamla bestånd. Tyvärr blir resultatet ofta torra granar och granar utan toppskott. Verkar som granen inte klarar en förändring i ljusstyrka efter 50 års ålder. Framför åsikter!!
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
sön 30 sep 2012, 10:14#188136Det är en gammal sanning som måste sopas under mattan av de "nya blädarna". Mitt tips att den här trenden som pågått senaste veckan om hyggesfritt hinner blåsa över på något år. Någon oansvarig skogsskötare hinner säkert huggqa sönder något skifte under tiden men något nationell katastrof hinner det inte bli.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 30 sep 2012, 12:39#188151Forskarna säger sälva att det är mycket osäkert att räkna på hur mycket skog det växer in i hyggesfria skogarna. Ser säljv på gamla rester av metoden att granen som kommer undertryckt växer ca. 1-20cm om året. Nu när jag gjort hygge en med morderna metoder (kalhygge) växer det ca. 0.8-1.2m på toppskoten!! Efter ca.5-6 år, blir lite bättre tillväxt då. Det behöver man ingen mini räknare till häller forskar exsamen att förstå.
TS
sön 30 sep 2012, 21:32#188216Hej.
Vill säga att det är skillnad på kontinutetsskogsbruk och hyggesfritt, då man i en kontinutetsskog tar man bara ut de största träden och låter de andra växa vidare (d.v.s. att det är en fullskiktad skog,) medan i hyggesfritt skogsbruk, kan lika gärna menas med att man låter t ex låter frötallar stå kvar för det är ju då inget kontinutetsskogsbruk, då skogen bara är tvåskiktad.
Jag är med på en kurs om kontinutetsskogsbruksmodeller och jag tycker detta är intressant. Jag var på en kursdag för drygt en vecka sen med Nils Fagerberg som håller på med naturkultur och naturnära skogsbruk.
-Med ekonomin så sa han att medeldiametern i brösthöjd i kalhyggesbruket var ca 19 cm (0,2-0,4 m3sk per träd i medel) medan i kontinutetsskogsbruk var medeldiametern i brösthöjd var ca 29 cm (0,5-1 m3sk per träd i medel). Så då borde de bli mer netto i kontinutetsskogsbruket iochmed att man har större medeldiameter och större medelvolym per träd man tar ut? Men då får man tänka på att det växer lite sämre i kontinutetsskog men det blir ändå mer lönsamt.
-Man slipper planteringskostnader och röjningskostnader plus att det blir bättre kvalitet då träden får stå och "slåss" i ungdomen med varandra (klenare kvist och slankare trädform).
Jag fick en sammanfattning om hur ekonomin vid naturkultur är/m3sk.
-30 kr vid avverkning.
-4 kr för vägar.
+20 kr för planterimngen.
+18kr för bättre kvalitet.
+124 kr för större diameter.
Detta ger för mig iallafall ett större netto med 128kr/m3sk eller har jag räknat fel, men då får man tänka på att det återigen växer lite sämre i kontinutetsskogsbruk.
-Man har också fått fram forskning på att rottickan (som orskar rotrötan) är 37 gånger vanligare i brukad skog, d.v.s. i kalhyggeskog. (Forskningen kommer ifrån Finland.)
-Vindskadorna minskar också då skogen är flerskiktad och inte enskitade, och att man aldrig tar upp en hyggeskant som ökar risken för vindskador. Det som skulle tala emot är att det är högre trädhöjd i kontinutetsskogsbruk.
Lite olika om de olika brukningssätten enligt kontinutetsskogsbruk.
-Blädning fokuserar på att nå lönsamhet genom hög volymtillväxt.
-Naturkultur fokuserear på att nå lönsamhet genom att gynna de bästa trädindividerna.
-Naturnära skogsskötsel fokuserar på att optimera ekosystemtjänster och nå lönsamhet genom extensiv skötsel.
Hoppas nu att jag har svarat på en del frågor och kanske också bidragit till nya tankeställningar, nu när ni fått lite mer kött på benen om kontinutetsskogsbruk. Men kom gärna med inlägg och frågor om de är nåt ni tycker är helt galet.
MVH Philip.
Vill säga att det är skillnad på kontinutetsskogsbruk och hyggesfritt, då man i en kontinutetsskog tar man bara ut de största träden och låter de andra växa vidare (d.v.s. att det är en fullskiktad skog,) medan i hyggesfritt skogsbruk, kan lika gärna menas med att man låter t ex låter frötallar stå kvar för det är ju då inget kontinutetsskogsbruk, då skogen bara är tvåskiktad.
Jag är med på en kurs om kontinutetsskogsbruksmodeller och jag tycker detta är intressant. Jag var på en kursdag för drygt en vecka sen med Nils Fagerberg som håller på med naturkultur och naturnära skogsbruk.
-Med ekonomin så sa han att medeldiametern i brösthöjd i kalhyggesbruket var ca 19 cm (0,2-0,4 m3sk per träd i medel) medan i kontinutetsskogsbruk var medeldiametern i brösthöjd var ca 29 cm (0,5-1 m3sk per träd i medel). Så då borde de bli mer netto i kontinutetsskogsbruket iochmed att man har större medeldiameter och större medelvolym per träd man tar ut? Men då får man tänka på att det växer lite sämre i kontinutetsskog men det blir ändå mer lönsamt.
-Man slipper planteringskostnader och röjningskostnader plus att det blir bättre kvalitet då träden får stå och "slåss" i ungdomen med varandra (klenare kvist och slankare trädform).
Jag fick en sammanfattning om hur ekonomin vid naturkultur är/m3sk.
-30 kr vid avverkning.
-4 kr för vägar.
+20 kr för planterimngen.
+18kr för bättre kvalitet.
+124 kr för större diameter.
Detta ger för mig iallafall ett större netto med 128kr/m3sk eller har jag räknat fel, men då får man tänka på att det återigen växer lite sämre i kontinutetsskogsbruk.
-Man har också fått fram forskning på att rottickan (som orskar rotrötan) är 37 gånger vanligare i brukad skog, d.v.s. i kalhyggeskog. (Forskningen kommer ifrån Finland.)
-Vindskadorna minskar också då skogen är flerskiktad och inte enskitade, och att man aldrig tar upp en hyggeskant som ökar risken för vindskador. Det som skulle tala emot är att det är högre trädhöjd i kontinutetsskogsbruk.
Lite olika om de olika brukningssätten enligt kontinutetsskogsbruk.
-Blädning fokuserar på att nå lönsamhet genom hög volymtillväxt.
-Naturkultur fokuserear på att nå lönsamhet genom att gynna de bästa trädindividerna.
-Naturnära skogsskötsel fokuserar på att optimera ekosystemtjänster och nå lönsamhet genom extensiv skötsel.
Hoppas nu att jag har svarat på en del frågor och kanske också bidragit till nya tankeställningar, nu när ni fått lite mer kött på benen om kontinutetsskogsbruk. Men kom gärna med inlägg och frågor om de är nåt ni tycker är helt galet.
MVH Philip.
sön 30 sep 2012, 23:23#188233Vad sa Nils Fagerberg om tillväxten i de skogar han skött med naturkultur?
Och sa han hur länge han hållit på? Hade han lång erfarenhet av allt detta, som stöd för sina påståenden?
Och sa han hur länge han hållit på? Hade han lång erfarenhet av allt detta, som stöd för sina påståenden?
sön 30 sep 2012, 23:25#188235PS. Om det är en fullskiktad skog så heter det blädningsbruk, oavsett vilka träd man tar ut. Naturkultur har väl inga krav på skogens struktur...?
mån 01 okt 2012, 02:49#188240Jonsered95 du skriver inget om vad drivings kostnaderna blir i naturkultur skogar?
Den vinst du har i grövre träd försvinner flera gånger om när
du tar in avverknings kostnaderna i kalkylen.
Att släppa in ett skogsbolag och hugga enligt naturkultur metoden tror jag inte är så lönsamt
och det är ju den vanligaste formen av försäljning. Det är bara en liten del markägare som kan
göra detta själv.
Den vinst du har i grövre träd försvinner flera gånger om när
du tar in avverknings kostnaderna i kalkylen.
Att släppa in ett skogsbolag och hugga enligt naturkultur metoden tror jag inte är så lönsamt
och det är ju den vanligaste formen av försäljning. Det är bara en liten del markägare som kan
göra detta själv.
Jag valde en gång skogen nu är jag fast...........
mån 01 okt 2012, 06:37#188245Komunerna med mycket tätortsnära skogsbruk förlorar nog mindre pengar än en privatperson. Runt städerna är det många skogar som inte hade slutavverkats även om man drivit det med traditionella metoder.
mån 01 okt 2012, 06:43#188246Tycker det låter fel att kalhygges bruket var medel diametern 19cm i bröst höjd? Känner igen stor som liten här i trakten som avverkar då. Medel diametern ligger på ca. 30-35 cm här. Ligger sälv på minst ca. 40 cm.
Drivnings kostnaderna blir mycket dyrare med bländning och forskarna i artickeln sa att det var mycket svårt att räkna på hur bra det blir med sälv sådda plantor. För visa områden vart bra andra var mycket svåra att få till sälv sådda plantor på.
Lägg sen på ställ kostnaden då blir det inte lika roligt.( 1000-1300 kr minst)
Drivnings kostnaderna blir mycket dyrare med bländning och forskarna i artickeln sa att det var mycket svårt att räkna på hur bra det blir med sälv sådda plantor. För visa områden vart bra andra var mycket svåra att få till sälv sådda plantor på.
Lägg sen på ställ kostnaden då blir det inte lika roligt.( 1000-1300 kr minst)
TS
mån 01 okt 2012, 08:14#188249
Hej skogsforskare.
Som jag har förstått det så kan det vara stor skillnad i tillväxten, i forskning om blädning har man fått fram att det kan variera mellan 20% bättre tillväxt och 38% sämre tillväxt. Forskning på övriga trädslag på norra halvklotet visar ungefär samma spridning, majoriteten visar på marginell skillnad.
På Nils Fagerbergs hemsida står det att han gjorde ett examensprov i naturkultur och blev därmed den första jägmästare i Sverige med ett certifikat för naurkultur.
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida4.html
MVh Philip.
Skogsforskare skrev:Vad sa Nils Fagerberg om tillväxten i de skogar han skött med naturkultur?
Och sa han hur länge han hållit på? Hade han lång erfarenhet av allt detta, som stöd för sina påståenden?
Hej skogsforskare.
Som jag har förstått det så kan det vara stor skillnad i tillväxten, i forskning om blädning har man fått fram att det kan variera mellan 20% bättre tillväxt och 38% sämre tillväxt. Forskning på övriga trädslag på norra halvklotet visar ungefär samma spridning, majoriteten visar på marginell skillnad.
På Nils Fagerbergs hemsida står det att han gjorde ett examensprov i naturkultur och blev därmed den första jägmästare i Sverige med ett certifikat för naurkultur.
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida4.html
MVh Philip.
Senast redigerad av jonsered95 mån 01 okt 2012, 08:19, redigerad totalt 1 gång.
mån 01 okt 2012, 08:18#188250
Det måste vara en fullskiktad skog i naturkultur, det tillhör ju kontinutetsskogsbruket och då har man en fullskiktad skog för att det ska fungera. Meningen i naturkultur är ju att man ska satsa på de träd som förräntar sig bäst. Blädningsbruket är bara en modell av alla modeller man kan använda inom kontinutetsskogsbruket.
MVH Philip.
Skogsforskare skrev:PS. Om det är en fullskiktad skog så heter det blädningsbruk, oavsett vilka träd man tar ut. Naturkultur har väl inga krav på skogens struktur...?
Det måste vara en fullskiktad skog i naturkultur, det tillhör ju kontinutetsskogsbruket och då har man en fullskiktad skog för att det ska fungera. Meningen i naturkultur är ju att man ska satsa på de träd som förräntar sig bäst. Blädningsbruket är bara en modell av alla modeller man kan använda inom kontinutetsskogsbruket.
MVH Philip.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).