Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[PeterLohmander]

lör 14 jul 2012, 09:50#180566 Lohmander, P., Miljövänligt skogsbruk är lönsamt!
- Detaljregler måste därför revideras
Almedalsveckan 2012, Föredrag

http://www.Lohmander.com/PLADSUM2012.pdf

http://www.Lohmander.com/PLAlme12.pdf

http://www.Lohmander.com/PLAlme12.ppt

http://www.Lohmander.com/PLAlme12ho.pdf

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Bergsmannen]

lör 14 jul 2012, 10:53#180570 Vad vill du diskutera? Det här är kanske en lämplig tråd. viewtopic.php?f=1&t=1775

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[Axl]

lör 14 jul 2012, 12:43#180577 Hur många är det egentligen som blivit förbjudna att bedriva kontinuitetsskogsbruk?

[towes]

mån 16 jul 2012, 10:23#180683 Har läst delar av materialet och finner ämnet intressant. Jag slås bl.a. av hur olika fakta kan både framställas och tolkas. Att kvalitetsaspekter kan tala för bra ekonomi i koninuitetsbruk är väl den huvudpunkt jag fastnat för tidigare i liknande diskussioner, men att totalvolym skulle vara jämförbar över en ompoppstid har jag hittills funnit svårsmält. Men nu ser jag i materialet att det område där trakthyggesbruket var bäst i den finska studien var i bördig granskog i södra Finland och sådan mark finns det ju gott om i mina trakter i södra Sverige.

Några motfrågor till dig Peter Lohmander. Inte menat som kritik, men ändå i hög grad väsentliga tycker jag:

Skogsindustrin är viktig ekonomiskt för Sverige varför marken bör producera nära maximalt. Även ur klimataspekt bör (i mina ögon) max möjligt kol bindas. 
Om den s.k. paragraf 10-kurvan tas bort helt, hur kan man då påverka allt skogsbruk (särskilt trakthyggesbruk) i riktning mot ovan nämnda mål? Det finns gott om kortsiktighet bland bolag och ägare. Se t.ex. Vida-tråden här på forumet där avverkningsmogen skog av bolaget på ett skogligt sett närmast perverst sätt "gallrades" ända ner till paragraf 10-kurvan i kortsiktigt syfte att komma över billig råvara. Ska då den s.k. paragraf 5-kurvan, dvs minsta tillåtna förråd för att slippa återbeskogning, istället vara den nya "botten"? Borde man i så fall inte hellre särskilja regler för kontinuitetsbruk från de idag gällande?  

Angående lönsamheten. Vad är oddsen för att en genomsnittlig skogsägare (sannolikt äldre eftersom verkligheten ser ut så) klarar att välja just de optimala gallringsåtgärder som krävs för att kontinuitet ska "slå" trakthyggesbruket? Det har ju tidigare påpekats att trakthyggesbruket är just den enkla lösningen i skogen. Kontinuitet kräver mer egagemang och kunskap. Ska denna kunskap köpas och hur ser då kalkylen ut?

Jag är principiellt för frihet att använda rätt brukningssätt i därför lämplig skog, alltså inte negativ till kontinuitetsbruk i sig. Men det får inte medföra ett regelverk som gör det tillåtet att god mark står för fäfot. 

Ser fram mot din syn på vilka ytterligare regeländringar du förespråkar utöver att slopa paragraf 10-kurvan. 

(Ber i förväg om ursäkt om jag missuppfattat eller svaren står någonstans långt inne i materialet. Har pga dålig sommartäckning endast mäktat genom en del.)

[Axl]

mån 16 jul 2012, 12:00#180690

Att kvalitetsaspekter kan tala för bra ekonomi i koninuitetsbruk är väl den huvudpunkt jag fastnat för tidigare i liknande diskussioner,

Jag tycker att förespråkare för kontinuitetsskogsbruk har en övertro på kvalitet. Det är ingen som betalar för kvalitet idag. Dessutom tror jag inte på att man skulle få bättre kvalitet med kontinuitetsskogsbruk. De förväxande träden i skiktad skog borde väl få sämre kvalitet än träd i en skog med jämn höjd? Om man ska ligga under §10 kurvan kan det väl inte bli någon större trängsel?

[Skogsforskare]

mån 16 jul 2012, 17:31#180704 Vad är kvalitet? När det gäller gran spelar det ju ingen större roll hur kvistigheten är. Det är ju nästan samma pris på allt. Dessutom finns det faktiskt inga studier i Norden som visar att blädning skulle ge granar med bättre kvalité rent generellt än vad trakthyggesbruk gör, och nåt kontinuerligtsystem för tallskog finns dessvärre inte .

§10 ska hindra markägare från att hugga sönder skogen. Sverige behöver virke, inte bara idag utan även våra barnbarn och barnbarnsbarn. Om vi tar bort §10-kurvan blir resultatet på sikt ungefär detsamma som på 1940-talet i stora delar av Norrland, dvs glesa lågproducerande skogar. Att vi har mycket virke och hög tillväxt idag är resultatet av medveten skogsodling och medveten skötsel där man strävat efter täta bestånd.

[Skogsforskare]

mån 16 jul 2012, 17:46#180705 §10 hindrar för övrigt inte s k "kontinuitetsskogsbruk". Tvärtom kan man säga att kurvan är generösare mot sånt skogsbruk än mot trakthyggesbruk, eftersom huggningar som innebär att man tar ut de största träden sänker medelhöjden mer och mer ju mer du avverkar. Så man kan hugga hårdare om man höggallrar i en olikåldrig skiktad skog än om man gallrar i en vanlig likåldrig skog, utan att bryta mot §10.

[Axl]

mån 16 jul 2012, 21:45#180737 Tycker mest att det verkar som att Peter Lohmander ville sprida bilden på sig själv (han ser riktigt nöjd ut med sig själv) och inte diskutera sina artiklar.

[Skogsola]

tis 17 jul 2012, 07:14#180748 Är det något som säger att kontinuitetsskogsbruk är miljövänligare? Det stör måhända ögat mindre för den som inte tål att se förändringar men det är inte samma sak som miljönytta.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Bertilsson]

tis 17 jul 2012, 08:00#180751

Att kvalitetsaspekter kan tala för bra ekonomi i koninuitetsbruk är väl den huvudpunkt jag fastnat för tidigare i liknande diskussioner,

Jag tycker att förespråkare för kontinuitetsskogsbruk har en övertro på kvalitet. Det är ingen som betalar för kvalitet idag.

Att inte kvalitet tycks betalas bättre, beror det på köparnas synsätt, där det totalt ännu finns tillräcklig blandning av bra och dåligt, men där det tätvuxna snart är slut?

Mängden juvenilved, d.v.s. mängden ved i de första ca 25 åren är den ved som orsakar formfel eftersom cellerna har annan vinkel. Rimligen minskar denna mängd ved i kontinuitetsskog eftersom mindre träd trängs i ungdomen.
Vilken kvalitet vill du som köpare ha på ditt virke i dit hus?

[Bergsmannen]

tis 17 jul 2012, 08:25#180755

Tycker mest att det verkar som att Peter Lohmander ville sprida bilden på sig själv (han ser riktigt nöjd ut med sig själv) och inte diskutera sina artiklar.

Fick tyvärr också den känslan när jag såg trådstarten. Det är nog lättare att diskutera med "miljöfolket" i denna fråga. Lite synd kan man tycka.

F.Ö håller jag med Skogsola angående miljönyttan. Därmed inte sagt att den intresserade inte ska prova metoden.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[PeterLohmander]

tis 17 jul 2012, 09:02#180761 Hej Towes,

Tack för intressanta synpunkter och frågor.
Sommaren är som sagt tidsbegränsad och därför kan jag inte ge en komplett uppsats som svar.
Jag ha dock lämnat länken till min fullständiga presentation med alla länkar i mitt tidigare inlägg.
Där ser man att varken volymproduktionsmål eller ekonomiska mål kan tala för att vi ska ha paragraf 10 och/eller paragraf 5 kvar.

Jag tar gärna en grundlig diskussion om detta under hösten.

Bästa hälsningar,

Peter Lohmander

[Axl]

tis 17 jul 2012, 10:58#180766 Jag har försökt penetrera materialet lite mer och fastnade på ett exempel där kontinuitetsskogsbruk ger högre nuvärde per ha än trakthyggesbruk. I exemplet räknar man med ett uttag på 50 m3sk var åttonde år om jag fattat rätt. Men tillväxten är 3 m3sk/ha, är inte meningen att man ska kunna upprepa åtgärden i oändlighet med kontinuitetsskogsbruk? Det går väl inte om man hugger mer än tillväxten?

[Skogsforskare]

tis 17 jul 2012, 11:54#180768

Där ser man att varken volymproduktionsmål eller ekonomiska mål kan tala för att vi ska ha paragraf 10 och/eller paragraf 5 kvar.

Peter Lohmander

Jag hittar ingenting i materialet som Lohmander länkar till som säger att volymproduktionen inte påverkas av stamantal eller virkesförråd. §10 ska motverka för tidig slutavverkning och för hårda gallringar, eftersom skogen dels måste få växa ett bra tag för att man ska få ut rimlig tillväxt (SVL:s skamgräns ligger på ca 55% av max) och dels vara rimligt tät under tiden, och §5 kräver att den som slutavverkat planterar efteråt.

När man på andra håll i världen gallrar hårt eller kalhugger utan att plantera efteråt så brukar vi kalla det skövling. I Sverige finns en liten grupp som väljer att kalla samma sak "kontinuitetsskogsbruk" och hävdar att det är bättre för naturen.

Lohmander tycks tro att SVL är till för att ge skogsägare så stora vinster som möjligt, och så är det ju inte. Skogsvårdslagar har behövts i alla delar av världen för att hindra skogsägare från att för egen vinnings skull hugga sönder skogen, för att skydda kommande generationers behov av virke.

Och allt talar för att vi kommer att behöva mycket virke även i framtiden.

[th]

tis 17 jul 2012, 12:23#180771

Jag har försökt penetrera materialet lite mer och fastnade på ett exempel där kontinuitetsskogsbruk ger högre nuvärde per ha än trakthyggesbruk. I exemplet räknar man med ett uttag på 50 m3sk var åttonde år om jag fattat rätt. Men tillväxten är 3 m3sk/ha, är inte meningen att man ska kunna upprepa åtgärden i oändlighet med kontinuitetsskogsbruk? Det går väl inte om man hugger mer än tillväxten?

Fastnade också på detta men man hugger bara 50 kubik första gången och sedan 24 kubik var 8:e år. Detta blir då 240 + 50 kubik efter 80 år men då har man kvar 80 kubik som står i skogen.

För trakthyggesbruk har man antagit 130 kubik uttag och en omloppstid på 80 år. Detta blir då 240 + 130 kubik efter 80 år men då har man inget kvar som står i skogen.

Undras hur röjningskostnader och ett gallringsnetto kommer in i detta ? Röjning kanske ingår i planteringskostnaden på 7000/ha och gallring antar man inte görs.