Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[foton]

mån 23 jul 2012, 22:15#181315 Det vore enklare att förstå inlägg om tillväxt och liknande om man kunde se var vederbörande bor.

[Skogsforskare]

mån 23 jul 2012, 22:48#181325 Det var många frågor på en gång från Towes och Chainsaw Charlie, men frågar man inget får man inget veta. Jag ska försöka beta av dom en i taget. Ni får ursäkta att svaret blir långt, men det var ju många frågor:

Slutsatsen om långsamt växande skog är bara delvis rätt. Man måste hålla isär hur enskilda träd växer och totalen på beståndsnivå. Plantor och små träd växer långsamt, medelstora träd växer lite fortare, medan de riktigt stora träden växer bäst och fortast. Så ser det ut i fullskiktad skog över hela världen, och även i svensk skog. Har man bara tillräckligt många träd totalt sett i skogen så blir tillväxten hög på beståndsnivå. I trakthyggesbruk är man beroende av en snabb tillväxt hela tiden för att beståndets tillväxt ska bli hög, men i blädningsbruk är det de stora träden som står för huvuddelen av beståndets tillväxt så det gör inget att plantor och små träd växer långsamt.

Vilka marker har vi data från? Tyngdpunkten ligger i bergslagen, på marker som motsvarar ca G24, dvs ungefär medelboniteten för hela landet, men det finns också data från Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, Blekinge och Skåne, för att inte glömma södra Finland, Tyskland, sydöstra Frankrike och Schweiz. Dynamiken i svensk granskog stämmer väldigt väl överens med dynamiken i granskog och blandad gran-silvergran-bokskog nere på kontinenten. I södra Sverige är boniteten generellt högre vilket gör att man kommer att ha större virkesförråd i den fullskiktade skogen för att den ska växa rimligt bra, vilket i sin tur gör att plantor och småträd trots den goda boniteten ändå kommer att växa långsamt.

"kontinuitetsskogsbruk är ju inte nödvändigtvis detsamma som blädning" skriver Towes. Jag skulle vända på det: blädningsbruk är faktiskt det enda existerande skogsskötselsystemet för att bedriva det som idag kallas "kontinuitetsskogsbruk". Vi känner faktiskt bara till två principiella system för att långsiktigt bedriva skogsbruk: trakthyggesbruk och blädningsbruk. Trakthyggesbruk har enskiktade bestånd, blädningsbruk har fullskiktade. Det har presenterats teorier för andra system då och då, men inte någonstans i världen har man lyckats visa att det långsiktigt fungerar med nån annan princip än dessa två. Med skötselsystem menar man en planmässig, förutsägbar idé för hur skogen långsiktigt ska utvecklas och skötas. Om vi tar naturkultur som exempel så är det inte ett skötselsystem utan i grund och botten bara ett sätt att välja träd vid gallring.

Att hitta på en principen för hur man ska göra en enskild avverkning är enkelt, oavsett om man vill kalla den gallring, blädning eller plockhuggning. Det svåra är att presentera ett system som håller över tiden. Ta vilket annat förslag på "kontinuitetsskogsbruk" som helst och kolla om den som föreslår det kan beskriva hur skogen ska utvecklas över tiden i låt säga 100 år och ungefär vilka ingrepp som ska göras och när och hur.

Om plantering i "luckor" inne i skogen: Detta skulle egentligen kräva en helt egen tråd för för att förklara varför det inte är nån vits. Den som absolut vill plantera lite plantor inne i skogen kan naturligtvis göra det, men det påverkar inte beståndets utveckling på lång sikt. Vid trakthyggesbruk är föryngringen en kritisk fas som helt avgör skogens framtida utveckling. Vid blädningsbruk ska de träd som idag är grövre än ca 5-10 cm i brösthöjd räcka i 100-150 år, så den kritiska punkten är att hushålla med träden, inte att få in nya plantor. Den delen brukar faktiskt sköta sig själv ändå, tack vare de långa tider vi pratar om.

Om stamantal: Jag glömde att de ca 1000 st/ha som är en rimlig nivå på stamantal i fullskiktad skog gäller träd grövre än 8-10 cm i brösthöjd. Sen tillkommer några hundra per hektar i intervallet 0-10 cm i brösthöjd, plus alla plantor under brösthöjd. Hur många träd som behövs påverkas dessutom av boniteten och av hur stora de största träden tillåts bli och hur lång tid de behöver för att bli så stora.

Avslutningsvis om "norrlandsförhållanden": Förhållandena i södra Sverige kan jämföras med längre söderut i Europa, där man har ännu bättre boniteter. Där har man ofta bestånd som långsiktigt och stabilt har virkesförråd på 400-700 m3sk/ha och producerar 12-20 m3sk/ha. De största träden är då 35 m höga eller mer, men är ungefär lika gamla som de största träden i våra svenska fullskiktade granskogar.

[sveakatten]

tis 24 jul 2012, 05:54#181340

Om det är granar som du borrat och som vuxit så långsamt så är det inget onormalt på något vis. Så uppför sig gran naturligt om den växer i urskog eller sköts med blädningsbruk. Mycket långsam tillväxt när de är små, men gradvis ökande tillväxt när de blir större. Totalt sett, på beståndsnivå, blir tillväxten bra så länge du har tillräckligt många träd kvar.

Om gran som självsått sig i efterhand växer ikapp och förbi tallarna så kan man ju fråga sig om det verkligen är en bra mark för tall. Varför vill du inte ha gran?

Tall brukar inte lida av att det är torrt och soligt och behöver inget skydd. Tvärtom mår tall dåligt av att vara överskärmad. Om det hade varit gran du ville plantera hade jag hållit med, men inte om det är tall. Varför inte låta björken växa vidare?

Jag har borrat både gran och tall och ser ingen större skillnad på dessa. Skogen är skött efter trakthygges bruk svärfar har tagit bort all underväxt, men kanske glesat ut lite för dåligt. Om jag tittar i skogsbruksplanen så ligger tillväxten över boniteten på åldersfördelningen 30-69 år och mycket under på 69-139år varför?.

Eftersom svärfar satt tallfrön inte plantor, så kom granen samtidigt eller snabbare än tallen, jag är bara förvånad varför granen ser ut att kväva dom tallplantor som har kommit och sen tycker jag att det kan vara roligt att ha lite tall också.

Om vi går tillbaka till min avverkning, jag skulle alltså kunna avverka ca 70m3sk/ha vart 10år vuxna träd på detta område utan att tulla på återväxten?
Jag köpte rotposter förut och vad jag minns låg dom flesta häromkring på ca 220-250 m3sk/ha och dom var ju skötta efter trakthyggesbruk. Vad jag förstår så skulle man kunna få ut samma mängd på 40år i Naturkultur som det i trakthyggesbruk tar ca80-100år för? Eller tar man bort så mycket när man röjer och gallrar?
Jan

[towes]

tis 24 jul 2012, 08:04#181343

Det var många frågor på en gång från Towes och Chainsaw Charlie, men frågar man inget får man inget veta. Jag ska försöka beta av dom en i taget. Ni får ursäkta att svaret blir långt

Ingen fara med långa svar så länge de är så här innehållsrika. Måste säga att denna diskussionen känns givande. Lika bra att reda ut begreppen innan Lohmander är åter efter sin ledighet. Chansen att då få en rak diskussion då ökar därmed.

Som jag misstänkte hade "dina" siffror en huvudsakligen mellansvensk härkomst. Jag har egentligen inte så mycket mer att säga än att tacka för engagemanget. Mitt syfte med skogsforum är en parallell källa till lärande bredvid konventionell utbildning och mängden fakta här kan jag alls inte klaga på.

Möjligen skulle jag kunna kommentera detta

blädningsbruk är faktiskt det enda existerande skogsskötselsystemet för att bedriva det som idag kallas "kontinuitetsskogsbruk". Vi känner faktiskt bara till två principiella system för att långsiktigt bedriva skogsbruk: trakthyggesbruk och blädningsbruk.

med att de är de enda "system med historisk data" som finns?
Jag ser detta snarast som en definitionsfråga. Naturkultur existerar de facto och det skiljer sig från blädning bl.a. så tillvida att man faktiskt planterar (oavsett om det gör någon nytta). Huruvida Hagner & co egentligen "blädar" eller det de gör inte kan kallas "system" eller bara är ett särfall av blädning låter jag vara osagt, därom kan man ju diskutera. Dock lägger jag din definition av skötselsystem på minnet.

Men du har väckt min nyfikenhet i och med dessa data. Jag bad tidigare om källor, men jag kan förstå att om de härrör från en akademisk utbildning så kan de vara både många och svåra att delge. Men berätta gärna lite om din bakgrund.
Inte så att du ska behöva kliva ut ur anonymiteten som finns på forumet, men... Ditt alias antyder forskning. Forskar du skogligt akademiskt just nu? SLU? Område? Du väljer själv vad du vill svara.

Tack för en givande diskussion oavsett.

[Bertilsson]

tis 24 jul 2012, 09:00#181346

Jag skulle vända på det: blädningsbruk är faktiskt det enda existerande skogsskötselsystemet för att bedriva det som idag kallas "kontinuitetsskogsbruk". Vi känner faktiskt bara till två principiella system för att långsiktigt bedriva skogsbruk: trakthyggesbruk och blädningsbruk. Trakthyggesbruk har enskiktade bestånd, blädningsbruk har fullskiktade.

Min fråga baseras på skoglig upplysning i Småland på nivå "förberedande" till skogsskola på 60-70-talet.
Då framställdes blädning som upptagning av kalytor på ca 1- 1.5 trädlängder. Var detta inte blädning?
Dessa syntes även i skogen.
Är begreppet blädning uppdelat också på både träd och småområden?

[Avslutat-03]

tis 24 jul 2012, 09:56#181347

Jag skulle vända på det: blädningsbruk är faktiskt det enda existerande skogsskötselsystemet för att bedriva det som idag kallas "kontinuitetsskogsbruk". Vi känner faktiskt bara till två principiella system för att långsiktigt bedriva skogsbruk: trakthyggesbruk och blädningsbruk. Trakthyggesbruk har enskiktade bestånd, blädningsbruk har fullskiktade.

Min fråga baseras på skoglig upplysning i Småland på nivå "förberedande" till skogsskola på 60-70-talet.
Då framställdes blädning som upptagning av kalytor på ca 1- 1.5 trädlängder. Var detta inte blädning?
Dessa syntes även i skogen.
Är begreppet blädning uppdelat också på både träd och småområden?

Det låter snarare som luckhuggning och om det gjordes i ett enskiktat bestånd så är det alltså frågan om en variant av trakthyggesbruk ofta tänkt för naturlig föryngring. Blädning kräver skiktad skog.

[Skogsforskare]

tis 24 jul 2012, 09:58#181348

Då framställdes blädning som upptagning av kalytor på ca 1- 1.5 trädlängder. Var detta inte blädning?

Nej, det var inte blädning utan precis som Andreas77 skriver en variant av det som egentligen heter luckhuggning, som är en alternativ föryngringsmetod inom trakthyggesbruket.

Luckhuggning går ut på att man gör luckor som är 1-1,5 trädlängd i diameter. Luckorna utvidgas sedan tills dess att hela det gamla beståndet har avverkats. Förhoppningen är att det då ska ha kommit naturlig föryngring i luckorna. Metoden fungerar på lättföryngrade marker men är ganska arbetsintensiv och det tar 20-25 år att föryngra ett bestånd.

Blädning är en höggallring i en fullskiktad granskog. Syftet är att ta ut virke men bibehålla ett produktivt bestånd. Det är alltså inte en föryngringsmetod. En skog som sköts med återkommande blädningar sköts med blädningsbruk. Det förutsätter att man har en fullskiktad skog.

[machonisti]

tis 24 jul 2012, 10:20#181349 Skogen inte bara marken går i arv varvid intresset för skogen samt skötseln och tankesättet borde gå i arv. Skogens omloppstid räcker flera generationer och blädning kräver ännu mer generationer i anspråk.

Så som jag ser det (endast egna slutsatser) tenderar sonen att kullkasta faderns synsätt som även gjorde detsamma mot sin far.

Jag tror att detta är en orsak till att det moderna skogsbrukets popularitet, samtidigt som möjligheten att förvärvsarbeta har blivit drägligare senaste sekel. Så behovet att sköta skogen har kommit i andra hand.

Kan se gamla blädningsluckor i familjens skog men min far förkastade metoden fullständigt och jag vet nu inte heller om det löns att fortsätta med en sådan metod när jag inte vet hur mina söner kommer att tänka.

Livet är kort, och tiden med makt är ännu kortare.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

tis 24 jul 2012, 10:36#181351

Jag ser detta snarast som en definitionsfråga. Naturkultur existerar de facto och det skiljer sig från blädning bl.a. så tillvida att man faktiskt planterar (oavsett om det gör någon nytta). Huruvida Hagner & co egentligen "blädar" eller det de gör inte kan kallas "system" eller bara är ett särfall av blädning låter jag vara osagt, därom kan man ju diskutera. Dock lägger jag din definition av skötselsystem på minnet.

Definitioner är viktiga. Historiskt har nästan alla som marknadsfört ett "alternativt" sätt att sköta skogen hittat på ett eget namn på "sin" metod och hävdat att den skiljer sig helt från allt vi tidigare gjort. I och med det så har man också "immuniserat" sin idé mot kritik genom att hävda att nästan inget av det vi tidigare vet om skog går att tillämpa på just deras idé. Alternativt så har man plockat ut vissa studier eller forskningsresultat som stödjer den egna metoden, men bortser från allt som talar emot. Genom att vägra att använda gängse terminologi och istället hitta på egna begrepp så försvårar man en saklig debatt om idéerna.

Om vi tar naturkultur som exempel så finns det ett stort problem med hela idén, nämligen att man förutsätter att tillväxten på lång sikt ska bli hög därför att man planterar inne i skogen efter att man gallrat. Tanken är att om träden växer dåligt så växer plantorna bra, och tvärtom, så totalt sett skulle det alltid bli hög tillväxt. Om kritikerna då pekar på erfarenheter av fjällskogshuggning, blädning, dimensionshuggning, osv och pekar på resultat som visar att det inte är så skogen fungerar så försvaras naturkultur med argumentet att ”ni pratar ju om xxx, jag pratar om naturkultur och det är nåt heeeeeelt annat”.

Träden bryr sig inte om vad vi kallar olika saker. En hård höggallring i en olikåldrig skog får samma effekt på skogen oavsett om den som utför åtgärden väljer att kalla den blädning, plockhuggning, naturkultur, Lübeckmodellen, dimensionshuggning, måldiameterhuggning, eller nåt annat. Men orden spelar roll för att vi människor ska förstå varandra och kunna diskutera sakligt.

Min bakgrund mycket kort. Jag forskar och undervisar om skogsbruk vid SLU.

[Skogsforskare]

tis 24 jul 2012, 10:43#181352

Om vi går tillbaka till min avverkning, jag skulle alltså kunna avverka ca 70m3sk/ha vart 10år vuxna träd på detta område utan att tulla på återväxten?
Jag köpte rotposter förut och vad jag minns låg dom flesta häromkring på ca 220-250 m3sk/ha och dom var ju skötta efter trakthyggesbruk. Vad jag förstår så skulle man kunna få ut samma mängd på 40år i Naturkultur som det i trakthyggesbruk tar ca80-100år för? Eller tar man bort så mycket när man röjer och gallrar?
Jan

Om din mark är G28-G30 så ska det kunna fungera, under förutsättning att du har 320-330 m3sk/ha före blädning, så du kan lämna kvar ca 250 m3sk/ha. Och för att det ska fungera måste de största granarna tillåtas bli 45-50 cm i brösthöjd innan de avverkas.

[Skogsforskare]

tis 24 jul 2012, 10:49#181353 Tillägg till Sveakatten: Att äldre skog har litet virkesförråd och låg tillväxt beror oftast på att man tidigare har gallrat alldeles för hårt och lämnat en för gles skog efter sig. Det är antagligen den största risken vid blädningsbruk. Det är oerhört lätt att ta ut lite för mycket, eftersom man avverkar så stora träd. Nästa gång minns man inte längre hur skogen borde se ut utan tar lite för hårt igen, och till sist har man en för gles skog som producerar på tok för lite i förhållande till vad marken borde kunna ge.

[towes]

tis 24 jul 2012, 10:56#181354

Min bakgrund mycket kort. Jag forskar och undervisar om skogsbruk vid SLU.

Tack, jag välkomnar mer akademisk närvaro på forumet. Lyfter nivån ytterligare.

[machonisti]

tis 24 jul 2012, 11:00#181355 Tittar man i finska skogar kan fenomenet i forskarens inlägg kännas igen eftersom krigsskadeståndet gick ut på att avverka stock. Familjens skog har ej längre spår av detta eftersom min far kalavverkat och planterat, och genom det bytt ut beståndet.

Många skogar skattades hårt och kvar lämnades underväxter av främst gran.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Uvskogen]

tis 24 jul 2012, 11:08#181356 Varje dag något nytt att lära sig i den här tråden. För en utan någon som helst skoglig utbildning eller särskilt lång bakgrund med skog är det värt hur mycket som helst.

Men vet inte om jag läst dåligt, men det trådrubriken säger, att "Miljövänligt skogsbruk är lönsamt", är väl sant? Tycker nog att diskussionen glider lite fel när allt som inte är trakthyggesbruk är miljövänligt. Men vi behöver väl inte bråka om det utan i stället är det väl så att det är upp till varje skogsägare att välja vilken modell som ger den kombination av ekonomisk avkastning kombinerat med andra mål, som han vill. Det behöver väl inte vara någon skillnad mot andra företagsformer. Det finns rena aktiebolag där man söker maximera vinsten i fallande skala tills man byter verksamhetsform och kör i exempelvis kooperativ och liknande former. I samtliga fall finns det ett ekonomiskt utbyte men i olika grad. Men lönsamt är det.

Så, när jag startade mitt företag, ihop med några andra, så gjorde vi ett val. Vi ville ha maximal avkastning så det fick bli aktiebolag och stenhårt fokus på kostnaderna. När vi sköter skogen så har vi (min familj) gjort ett annat val. Vi vill gå runt, men skogen ska vara, i vårt tycke, vacker och tillåta experimenterade. Men lönsamt kommer det nog vara, men inte maximalt lönsamt.

Så i min värld så finns det fortfarande flera olika sätt att sköta sin skog. Några modeller ger bättre lönsamhet och än så länge så verkat det vara trakthyggesbruket som ger bäst ekonomisk avkastning för skogsägaren och som dessutom har en väldokumenterade process för genomförandet.

Men vad som är "miljövänligt" skogsbruk är en politisk fråga. Det är i ögat hos betraktaren som det brukar heta. Avslutar med en anekdot hämtad ur dagens DN som är bra att ha med sig när man självsäkert "vet" vad som blir bäst:
Richard Nixon lär vid ett möte med den kinesiske ledaren Zhou Enlai, tidigt 70-tal, ha ställt frågan: ”Hur har den franska revolutionen påverkat oss?”. Zhou Enlai svarade: ”För tidigt att säga något om.”

[Bertilsson]

tis 24 jul 2012, 11:36#181359

Om vi går tillbaka till min avverkning, jag skulle alltså kunna avverka ca 70m3sk/ha vart 10år vuxna träd på detta område utan att tulla på återväxten?
Jag köpte rotposter förut och vad jag minns låg dom flesta häromkring på ca 220-250 m3sk/ha och dom var ju skötta efter trakthyggesbruk. Vad jag förstår så skulle man kunna få ut samma mängd på 40år i Naturkultur som det i trakthyggesbruk tar ca80-100år för? Eller tar man bort så mycket när man röjer och gallrar?
Jan

Om din mark är G28-G30 så ska det kunna fungera, under förutsättning att du har 320-330 m3sk/ha före blädning, så du kan lämna kvar ca 250 m3sk/ha. Och för att det ska fungera måste de största granarna tillåtas bli 45-50 cm i brösthöjd innan de avverkas.

Här talas om volym. Hur mycket mindre kan accepteras i produktion om planteringskostnaden är 10% med liten frostrisk och röjningskostnaden ca 30% jämfört mot trakthyggesbruk räknas med?