mån 23 jul 2012, 22:48#181325
Det var många frågor på en gång från Towes och Chainsaw Charlie, men frågar man inget får man inget veta. Jag ska försöka beta av dom en i taget. Ni får ursäkta att svaret blir långt, men det var ju många frågor:
Slutsatsen om långsamt växande skog är bara delvis rätt. Man måste hålla isär hur enskilda träd växer och totalen på beståndsnivå. Plantor och små träd växer långsamt, medelstora träd växer lite fortare, medan de riktigt stora träden växer bäst och fortast. Så ser det ut i fullskiktad skog över hela världen, och även i svensk skog. Har man bara tillräckligt många träd totalt sett i skogen så blir tillväxten hög på beståndsnivå. I trakthyggesbruk är man beroende av en snabb tillväxt hela tiden för att beståndets tillväxt ska bli hög, men i blädningsbruk är det de stora träden som står för huvuddelen av beståndets tillväxt så det gör inget att plantor och små träd växer långsamt.
Vilka marker har vi data från? Tyngdpunkten ligger i bergslagen, på marker som motsvarar ca G24, dvs ungefär medelboniteten för hela landet, men det finns också data från Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, Blekinge och Skåne, för att inte glömma södra Finland, Tyskland, sydöstra Frankrike och Schweiz. Dynamiken i svensk granskog stämmer väldigt väl överens med dynamiken i granskog och blandad gran-silvergran-bokskog nere på kontinenten. I södra Sverige är boniteten generellt högre vilket gör att man kommer att ha större virkesförråd i den fullskiktade skogen för att den ska växa rimligt bra, vilket i sin tur gör att plantor och småträd trots den goda boniteten ändå kommer att växa långsamt.
"kontinuitetsskogsbruk är ju inte nödvändigtvis detsamma som blädning" skriver Towes. Jag skulle vända på det: blädningsbruk är faktiskt det enda existerande skogsskötselsystemet för att bedriva det som idag kallas "kontinuitetsskogsbruk". Vi känner faktiskt bara till två principiella system för att långsiktigt bedriva skogsbruk: trakthyggesbruk och blädningsbruk. Trakthyggesbruk har enskiktade bestånd, blädningsbruk har fullskiktade. Det har presenterats teorier för andra system då och då, men inte någonstans i världen har man lyckats visa att det långsiktigt fungerar med nån annan princip än dessa två. Med skötselsystem menar man en planmässig, förutsägbar idé för hur skogen långsiktigt ska utvecklas och skötas. Om vi tar naturkultur som exempel så är det inte ett skötselsystem utan i grund och botten bara ett sätt att välja träd vid gallring.
Att hitta på en principen för hur man ska göra en enskild avverkning är enkelt, oavsett om man vill kalla den gallring, blädning eller plockhuggning. Det svåra är att presentera ett system som håller över tiden. Ta vilket annat förslag på "kontinuitetsskogsbruk" som helst och kolla om den som föreslår det kan beskriva hur skogen ska utvecklas över tiden i låt säga 100 år och ungefär vilka ingrepp som ska göras och när och hur.
Om plantering i "luckor" inne i skogen: Detta skulle egentligen kräva en helt egen tråd för för att förklara varför det inte är nån vits. Den som absolut vill plantera lite plantor inne i skogen kan naturligtvis göra det, men det påverkar inte beståndets utveckling på lång sikt. Vid trakthyggesbruk är föryngringen en kritisk fas som helt avgör skogens framtida utveckling. Vid blädningsbruk ska de träd som idag är grövre än ca 5-10 cm i brösthöjd räcka i 100-150 år, så den kritiska punkten är att hushålla med träden, inte att få in nya plantor. Den delen brukar faktiskt sköta sig själv ändå, tack vare de långa tider vi pratar om.
Om stamantal: Jag glömde att de ca 1000 st/ha som är en rimlig nivå på stamantal i fullskiktad skog gäller träd grövre än 8-10 cm i brösthöjd. Sen tillkommer några hundra per hektar i intervallet 0-10 cm i brösthöjd, plus alla plantor under brösthöjd. Hur många träd som behövs påverkas dessutom av boniteten och av hur stora de största träden tillåts bli och hur lång tid de behöver för att bli så stora.
Avslutningsvis om "norrlandsförhållanden": Förhållandena i södra Sverige kan jämföras med längre söderut i Europa, där man har ännu bättre boniteter. Där har man ofta bestånd som långsiktigt och stabilt har virkesförråd på 400-700 m3sk/ha och producerar 12-20 m3sk/ha. De största träden är då 35 m höga eller mer, men är ungefär lika gamla som de största träden i våra svenska fullskiktade granskogar.