Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[andreaswistrand]

tis 17 apr 2012, 08:18#171325 Välkommen till forumet Gaiasdotter!

Jag tycker det här är en väldigt intressant fråga och det är en svår fråga. Jag delar gärna med mig av min syn på saken.

Om Sverige skulle gå ifrån trakthyggesbruk så skulle vi få väldigt svårt att klara Eu:s 2020 mål som innebär att hela Eu ska sänka sitt utsläpp av växhthusgaser med 20% till år 2020 jämfört med hur det var 1990 och minst 20% av all energianvändning ska vara förnyelsebar. Varje land har fått enskilda mål för att hela Eu ska klara det och Sveriges mål är att vi år 2020 ska använda minst 49% förnyelsebar energi år 2020. Senaste siffran jag har hört är att vi ligger runt 46% i dagsläget så vi är på god väg att klara vårat mål mycket tack vare skogsbruket. Om vi skulle gå ifrån trakthyggesbruk skulle vi antagligen bara kunna kolla i stjärnorna efter att nå upp till målet för det skulle inte gå att ta ut lika mycket grot ur skogen till exempel. Eller gå skulle det göra men det skulle vara mycket billigare att elda olja eller kol.

Gå ifrån trakthyggesbruk anser jag skulle vara bra för naturen lokalt men dåligt för klimatet globalt just för att vi skulle vara tvungna att använda mer fossila bränslen till att värma upp våra hus.

Sen om staten tvingar av en markägare mark och gör naturreservat skulle kunna vara det allra sämsta man skulle kunna göra för naturen. Om en markägare blir av med bra produktiv skogsmark, som han vill avverka, för att det står väldigt gammal skog där. Då kommer den markägaren aldrig låta en skog bli så gammal igen och inte nån av hans grannar heller. Nu kom jag väl kanske lite ifrån ämnet men.

Sen ska det kommas ihåg i debatten att det finns ett antal rödlistade arter på ett hygge också som inte finns där om det står skog där.

Mvh Andreas Wistrand Skogsmästarstudent Slu

[Blivande snickare]

tis 17 apr 2012, 08:27#171327

för det skulle inte gå att ta ut lika mycket grot ur skogen till exempel. Eller gå skulle det göra men det skulle vara mycket billigare att elda olja eller kol.

Man tar ju inte ut grot i en gallring

Det är så skönt att inte göra någonting... och få vila ut efteråt!

The problem is not the problem, the problem is your attitude about the problem.
-Captain Jack Sparrow

[Kriffa]

tis 17 apr 2012, 08:46#171337 Mellanlösning..!?
Ser ut som jag kastar mig på lite sent...
Har själv gått i dessa tankar, men tror att jag kommit fram till en slags mellanlösning:
Att göra flera små "hyggen" inne i beståndet.
Varför:
På de två senaste årens drifter har jag (traditionell slutavverkning, manuellt, ca 700 m2) observerat att i delar av beståndet får du bara ut en timmerstock av vart träd, medan i de bättre delarna ger varje träd upp mot 3 fullängdsstockar!!! Det innebär ju att det är variationer i boniteten som ger varierade tillväxtförutsättningar. Då kunde jag ju hellre bara ta ut de delar som är "färdigvuxet" och låta resten växa färdigt.
Fördelar:
Det är möjligt att plantera.
Du får ut mer ekonomiskt genom att du levererar större mängd timmer, kontra massa.
Skogen blir mindre känslig för extremväder (blåst).
Det blir visuellt vackrare att se på.
Ekologiskt kan jag dessverre inte svara på.
Är det möjligt storskaligt?
Med de GPS-baserade kartsystemen som finns i de flästa skördare nu, borde detta inte utgöra något problem.
Lång väg!? Du får ju mindre kvantum på vart område, men driften måste läggas upp som en slags "slinga" med flera småhyggen efter vägen och volymen måste vara så stor att skotaren alltid kan køra fulla lass. Då ska de teoretiskt sett inte bli nån mer körning, utslaget på alla beståndens livcykel tillsammans (vilket ju fort kan bli upp mot 100 år...)
Kanske är jag på villospår, men jag har tro på att tekniken (GPS) ska vara med och hjälpa till.

Senast redigerad av Kriffa tis 17 apr 2012, 09:18, redigerad totalt 3 gånger.

[Kriffa]

tis 17 apr 2012, 08:49#171338 Tack snikkarn!!!

Senast redigerad av Kriffa tis 17 apr 2012, 08:56, redigerad totalt 1 gång.

[Blivande snickare]

tis 17 apr 2012, 08:53#171340 Du kan trycka på "Ändra" knappen om du vill redigera ett inlägg .

Det är så skönt att inte göra någonting... och få vila ut efteråt!

The problem is not the problem, the problem is your attitude about the problem.
-Captain Jack Sparrow

[halvproffs]

tis 17 apr 2012, 09:16#171347 Ojdå. Har just kollat på Google Earth och Mato Grosso ser mycket dramatiskt ut... Det måste ha varit ett paradis på jorden innan de började skövla regnskogen... (ursäkta att jag använder samma ordet igen.)

Vad tyckte du om det?

Men nu måste jag vidare... lovade ju att försöka svara alla... Hejdå![/quote]

Hej igen o tack för kramen.Man såg ju filmerna med Arne Sucksdorff och Jan Lindblad när dom var i Amazonas och blev tagen av det man såg. Träffade fö en gammal man som var personlig vän med Arne och han tyckte det var skoj att få träffa svenskar som han visste sen tidigare var naturälskare.
Amazonas är nog inte riktigt som tror(bara ogentränglig djungel) utan även öppnare landskap typ steppområden där det gick jättebra att rida. Ganska skönt att ha fötterna en bit från marken med tanke på ormar och många andra giftiga kryp på marken.

Enorma arealer är huggna och brända för att bli kreatursbete som bara duger några år sen är det slut på kvävet.
Innevånarna där bor i mycket enkla plåtskjul men med parabol uppsatt för fotbollen kan man inte missa!
Vi besökte även en ranch o skogsägare med (30000ha?) minnet sviker men jag tror att det var i den storleksordningen.
Han hade ett mycket försiktigt skogsbruk med egen plantskola. Fick även äran att plantera ett träd där.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[andreaswistrand]

tis 17 apr 2012, 09:37#171348

för det skulle inte gå att ta ut lika mycket grot ur skogen till exempel. Eller gå skulle det göra men det skulle vara mycket billigare att elda olja eller kol.

Man tar ju inte ut grot i en gallring

Nej det gör man inte i barrskog men det är inte omöjligt att göra det.

[snubblaren]

tis 17 apr 2012, 12:49#171381 Är det inte så att trakthyggesbruk är den enda lagliga metoden i Sverige.

[halvproffs]

tis 17 apr 2012, 13:35#171390 Finns det någon norm för hur man måste gallra förutom att ett visst antal m3per ha lämnas?

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Bergsmannen]

tis 17 apr 2012, 19:14#171451 Själv tror jag det skulle vara en ekologisk katastrof om all skog brukades med naturkultur metoden. I trakthyggesbruket ser iallafall jag hur olika arter drar nytta av de olika åldersklasserna i skogen. En skog som helatiden ser likadan ut kommer missgynna mängder av arter. Men rent estetiskt för de som inte gillar kalhyggen är det ju förståss bra. Försöker själv undvika extrema monokulturer och inbillar mig att det är ett bra sätt att gynna ekosystemet.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[Niking]

tis 17 apr 2012, 23:09#171542

Det är ju det som gör mig så orolig. Sverige har haft ett aktivt skogsbruk i många, många sekler, men ändå har det alltid funnits kvar stora arealer av skog med mycket höga naturvärden. Förändringen började med förändringarna i lagen i början av 90-talet, och nu ska arealer "naturskog" inom 20 år för 95% ha ersatts med trädplantager. Som inte precis gynnar den biologiska mångfalden. Forskarna från bl.a. SLU varnar högt att många djur- och växtarter som hittills fanns kvar i Sverige nu redan är utrotade eller åtminstone starkt hotade. Många av de hotade arterna är redan utrotade i resten av världen.
Om du jobbar med naturen och inte mot den, då anser du väl också att det är vårt gemensamma ansvar som människor att vara rädd om och skydda naturens invånare?.

Nix, ett aktivt skogsbruk - med avseende på produktion av timmer och massaved - har vi haft på sin höjd i 150 år. Den första skogsvårdslagen kom runt 1905. Min egen skog är t.ex. nerlusad med stenmurar och röjningsrösen, som minner om en helt annat samhälle som rådde ca 1870-1960.

I det moderna skogsbrukets början förespråkades blädning och dimensionshuggning, vilket bara resulterade i skräpskogar - den gröna lögnen! Det var väl först på 1930-talet som trakthyggesbruket blev allmänt accepterat i skogssverige.

Att naturvården hittills inte prioriterats i skogsbruket, beror helt enkelt på att det inte funnits någon som velat betala skogsägaren för naturvårdsproducerande tjänster. I själva verket så har många skogsägare fått värdefull skog konfiskerad i naturvårdens namn. I vissa fall har rådigheten över den skogen konfiskerats utan ersättning i naturvårdens namn, även om skogsägaren fortfarande är den lagfarne ägaren på pappret. Den s.k. svenska naturvårdsmodellen har således varit mycket kontraproduktiv, när det gäller att göra skogsägarna vänligt inställda till naturvård i skogen.

Efter ca 100 år, börjar nu äntligen naturvårdssverige att inse bristerna i den svenska naturvårdsmodellen och håller nu på att pröva den finska naturvårdsmodellen (Komet-programmet), som dock är i sin linda. Kommet-programmet går ut på att markägaren frivilligt - mot ersättning - erbjuder staten att skapa och bibehålla naturvård på delar av sin skog - under en begränsad tid! Nu jobbar plötsligt naturvårdarna med skogsägaren istället mot skogsägaren, vilket är ett viktigt paradigmskifte. Dock lär det ta tid innan naturvårdarna återfår fullt förtroende efter 100 år vanskötsel genom den svenska modellen.

När vi ändå är inne på naturvård, så kan det vara värt att nämna certifieringen (PEFC och FSC), där minst 5% av den produktiva skogen ska avsättas som naturvård. För detta får skogsägaren oftast (men inte alltid) en liten merbetalning på sålt virke. Dock är merbetalningen inte större än prisskillnaden mellan olika virkesköpare (max ca 7-8% på massaveden och ännu lägre procentsats på timret), varför certifieringsorganisationerna måste vara ganska måttliga i sina naturvårdskrav (annars lär organisationerna snabbt självdö).

Som kuriosa kan nämas att KRAV-certifierad spannmål betalas ca 40% mer än konventionellt odlad spannmål. Så ju större merbetalning för certifierat virke, ju hårdare naturvårdskrav kan tålas i certifieringen.

Därför sår eller planterar vi, gallrar och slutavverkar precis som vår chef däruppe alltid har gjort.

Jag antar att du menar Gud eller Skaparen? Som sagt, jag hoppas att du är en av dem som brukar sin skog med respekt för skapelsen. Och visserligen finns det många som gör just det. Men det som oroar mig, skulle säkerligen också oroa Gud (om den nu finns men för att diskutera detta borde vi flytta till ett annat forum ). Och det som är så oroväckande är att stora delar skog med höga naturvärden raskt försvinner från jorden. Det som finns kvar efter orespektfullt skogsbruk är en sårad, riven jord som behöver många decennier att återhämtas. Men även om hon lyckas återhämta sig, så har väl alla Guds skapelser som hade skogen till hemmet fått dö.

Det är en del av evolutionen. Naturen är till sin natur inte statisk utan enormt dynamisk. Den enes död är den andres bröd. F.ö. har massdöd bland arter inträffat många gånger under jordens historia, så vi människor behöver inte skämmas på den punkten.

Senast redigerad av Niking ons 18 apr 2012, 22:55, redigerad totalt 1 gång.

/Niklas

[Niking]

tis 17 apr 2012, 23:27#171545

Äger du själv skog Gaiasdotter?

Nej, jag äger ingen skog. Tyvärr, för då kunde jag ju testa själv hur det funkar med hyggesfritt bruk. Jag skulle vilja köpa en liten skog nånstans i mitt Norrländska område men pengarna räcker inte (jag har ynkliga 50000 till förfogande... ) och jag vill inte låna. Det stämmer ju precis, det som Zalman skrev: att banken tvingar en att köra den vägen som leder till snabba pengar.

50000 kr lär väl åtminstone kunna räcka till några hektar stort hygge i norrland viewtopic.php?f=17&t=8042

Nu ska du inte deppa för det, ty snart blir det dags att börja röja det gamla hygget. Röjningen är den åtgärd som verkligen danar skogen, varför det är lämpligt att redan här tänka på naturvården.

Att området dessutom bara lär bli några hektar stort, gör att du lika gärna kan skippa den dånande röjsågen till förmån för röjkniv, röjyxa och grensax viewtopic.php?f=12&t=5228

Men jag bor i ett område med en del gammal bondeskog, som skötas på gammaldags sätt med hänsyn till naturen. Också finns det en del skog som ägs av folk som bor längre bort och som kan klasseras som "privata skogsjättar". De sistnämnda verkar vara typerna som för säkerhetsskull ser till att nickelbiotopen inte längre finns kvar ifall Skogsstyrelsen skulle dyka upp för att döma området.

Skillnaden mellan arealerna är rätt stor där det gäller "skogskänslan" och variationer i växt- och djurlivet.

Tja, olika ägare har olika mål med sitt skogsägande, vilket ger en stor variation.
/Niklas

/Niklas

[mashun02]

ons 18 apr 2012, 00:35#171550 Trakthygget är ju faktiskt en produktionsanpassad efterapning av bränder.

Med bara kontinuitetsskogar kommer mängder av arter drabbas.
Vi behöver solbelysta stubbar. Mm

Men framförallt kanske bättre drivningstekniska lösningar.

[fredden]

ons 18 apr 2012, 11:41#171587 Att jämföra bränder och trakthyggen har nog ganska få likheter förutom att ny mark blir återtillgänglig.

Om man vill titta på antalet arter så är den troligtast störst i gammal skog med döda träd, sen beror det ju på vilka arter som man är intresserad av om vilka man bryr sig om.

Men sen är det väl så att det kan vara bra att hitta en balans.
Idag skulle jag tro att nästan all skog huggs som hyggen men om man skulle ha en variation av både hyggen och kontinuerlig skog vore ju klart positivast.

Det finns fördelar för olika arter med både trakthyggen och kontinuitetsskogar problemet idag är väl snarast att mycket liten del av produktionsskogen är kontinuitetsskog.

Men skulle all skog vara det så skulle så klart andra arter missgynnas och idag kanske vara hotade.

Lite tankar

Mvh

Fredrik

[MNskog]

ons 18 apr 2012, 12:23#171591

Trakthygget är ju faktiskt en produktionsanpassad efterapning av bränder.

Med bara kontinuitetsskogar kommer mängder av arter drabbas.
Vi behöver solbelysta stubbar. Mm

Men framförallt kanske bättre drivningstekniska lösningar.

Ett naturligt brandförlopp gav väldigt sällan en beståndsdödande brand utan var ofta lågintensiva löpbränder med en hög trädöverlevnad(gran dog oftare än tall därför blev dessa skogar talldominerade). Skälet till det är att den naturliga brandfrekvensen i tallskog låg på 70-100års intervall av återkommande brand. Det innebär att bränsleförrådet var lågt och därigenom blev brandintensiteten låg.
Det är denna frekvens av störning och den slutenhet i skogen som den skapade som är det normala för arterna på ca 70% av svensk skogsmark. Det är dessa 70% som vi snart har ersatt av täta skogsplantager.

Därför håller jag med dig om att vi behöver solbelysta gläntor i skogen.
Det är inte avverkningen som är det största hotet mot arterna utan skogsodlingen.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.