tor 25 jan 2024, 20:43#829183
Peterdenmellanstore skrev:Anders W som hugger trettio träd med motorsågen på 0,6 hektar skövlar sin skog för snabba pengar och skiter i framtiden. 30 träd? När han kommer tillbaka om 15 år och gör om det har 60 träd skövlats på 0,6 hektar på 15 år. Kan det vara 20% totalt stamantal? Spelar det verkligen så stor roll exakt vilka träd man hugger? Han sparar också på sig 80% av sin årstillväxt.
Anders W:s skogsbruk fungerar som exempel som får igång en bredare diskussion…
En höggallring som tar ut 20% av stamantalet tar ut betydligt mer av grundytan och ännu mer av volymen. Men det är inte det som diskuteras, utan grundsynen. Både jag och andra har påpekat att ett pyttelitet uttag på en stor fastighet naturligtvis inte spelar nån roll i stunden, men det vi också påpekat är tveksamheter i resonemangen/förväntningarna om hur det aktuella beståndet ska reagera framöver.
"Spelar det verkligen så stor roll exakt vilka träd man hugger? "
Nej, inte exakt vilka träd, men JA, det spelar roll
vilken sorts träd man hugger! Det spelar roll om du höggallrar eller låggallrar, eftersom det får helt olika konsekvenser för fortsättningen, beroende på hur beståndet ser ut som helhet och hur det skötts innan.
Bilderna inifrån beståndet och det som ligger i traven ger en vink om väldigt stor dimensionsspridning och det har betydelse för hur beståndet kommer att reagera. Det finns ju tumregler för vad som är bra kronlängd. De tumreglerna utgår från dels risken för framtida skador och dels trädens förmåga att reagera på gallring. I ett enskiktat bestånd kvistrensar alla träden ganska ordentligt och hissar upp sina kronor. Gallrar man inte under lång tid får träden små kronor längst upp på en smal stam. Om man i det läget gallrar så får man ofta vind-/snöskador. Om man höggallrar ökar den risken eftersom man då tar bort de största träden, de som har varit högst och har varit mest utsatta för vind hittills, och som har skyddat de kortare och klenare träden.
Höggallring i enskiktade bestånd med stor dimensionsspridning betyder också att de träd som lämnas kvar har liten krona och därmed svårt att öka sin tillväxt. Har man riktig otur så väljer träden att lägga all tillväxt längst ner på stammen, i brösthöjd, och håller igen höjdtillväxten, vilket gör att kronan förblir liten under väldigt lång tid.
Men vid blädning tar man ju bara ut av de största träden? Ja, men ett fullskiktat bestånd fungerar helt annorlunda och träden har ett helt annat utseende. Det går därför inte att dra paralleller mellan blädning och höggallring i enskiktad skog. Det är helt olika saker, med helt olika syften och får helt olika effekter på skogen.
Dessutom, när det gäller skogsbruk så är "ingen åtgärd nu" också ett beslut och en sorts åtgärd, eftersom även det man
inte gör påverkar hur skogen utvecklas. Därför bör diskussioner handla inte bara om vad någon gjort och varför i ett specifikt bestånd, utan också om vad som inte gjorts, eller skulle kunna ha gjorts istället. Skogsbruk är långsiktigt och därför är den långsiktiga planen central.
Avslutningsvis apropå pengar… Om jag anlitar en hantverkare så förutsätter jag att de är utbildade i sitt yrke. En elektriker måste ha elbehörighet, de som fixar våtrum ska ha sin behörighet, osv. Om jag går till vården och har nåt knepigt problem så vill jag träffa en läkare med specialité kring de och en gedigen utbildning. Har jag ett juridiskt problem är en utbildad jurist ett bra tips. Men i skogen räcker det med att någon fixar en webbsida och har lite egna idéer så kan de sälja tjänster för dyra pengar, trots att de saknar både utbildning och kunskap om det de säljer. Var skulle de ha lärt sig om "hyggesfritt" eller "naturnära" skogsbruk, eller hur man ska välja träd att avverka?
Kort information om skogsforum.se