Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 11:24#914066

Jag pratade en gång med en alternativskogsbrukare som menade att jovisst går det att köra med trakthyggesbruk under nån eller några omloppstider, men sedan skulle ekosystemet vara så påfrestat att det skulle ske en stor katastrof, nån slags trädaids/ebola/covid som döda alla träd (kanske potatisbladmögel är bättre jämförelse?).

Skogen här uppe har upprepat etablerat sig på ett gigantiskt, extremt markberett kalhygge när en istid upphört och inlandsisen försvunnit, och har upprepat brunnit upp i miljontals år utan att drabbas av nån domedag. Varför skulle träden som börjar växa på ett kalhygge drabbas av en domedag därför att vi plockat ut de trädstammar som växte där innan, istället för att de brunnit upp?

Alternativbrukarens teori (hypotes) är ett klassiskt exempel på en så kallat "immuniserad" hypotes. Den går aldrig att falsifiera, oavsett hur många omloppstider man tittar på, eftersom svaret alltid blir "ja men efter nästa, eller nästa, eller nästa, då..!"

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 11:38#914067

Du skrev:
"Skogen har ännu inte hunnit visa oss lika många varv."

Jag skrev:
"Vi vet hur tidigare obrukad skog själv löst storskaliga förändringar efter storm, brand och insekter. Varför inte försöka göra på ungefär samma sätt men samtidigt försöka få ut viktiga produkter för samhället dvs timmer, massaved och ved....."

Många tycks ha glömt den långa historiken för våra trädslag och andra arter, som alla har funnits i många miljoner år och har anpassningar som gjort det möjligt för dom att kolonisera öppen mark efter istid eller kraftiga bränder som bara lämnade aska kvar.

[Badger]

Igår, 11:43#914068Om vi kommer att drabbas av undergången eller inte beror nog mest på hur vi definierar undergången. Min definition av undergång är om min skog inte kan ge tillräckligt bra löpande stabila inkomster för att jag ska kunna fortsätta att bruka och äga den. Ur det perspektivet är det domedag och undergång om en större del av skogen virkesförrådet i min skog förstörs av insekter, röta, vilt eller storm. Visst, ett bestånd kan helt slås ut och det kommer att komma upp ny skog där igen i någon form igen om 50 eller hundra år, men det hjälper inte mig som skogsägare om jag blivit tvungen att sälja fastigheten.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 11:49#914069

En människa kan fungera trots att hon äter en ensidig och dåligt sammansatt kost. Hon får i sig tillräckligt med energi för att arbeta och hålla sig vid liv.
Samtidigt kan kroppen långsamt utveckla övervikt, diabetes och andra problem. Kroppen fungerar fortfarande, men människan kan inte leva ut sin fulla fysiska potential.
Med rätt sammansatt kost, vatten, sömn och aktivitet får kroppen bättre förutsättningar att vara frisk, motståndskraftig och återhämta sig efter belastning.
På ungefär samma sätt tänker jag kring ett ekosystem.

Ett ekosystem är inte en organism, oavsett hur du tänker. Ett ekosystem är bara de organismer som råkar finnas på en plats vid en given tidpunkt, varken mer eller mindre. Därför kan ett ekosystem varken vara välmående eller sjukt. Arter kan inte heller vara välmående eller sjuka. Det är bara enskilda organismer som kan vara det och då jämför man med medeltalet för hur den typen av organismer brukar fungera.

Men organismer, inklusive människor, kan avvika ganska mycket från medel men ändå fungera och leva. När du då blandar in begrepp som "sin fulla fysiska potential" så har du lämnat vetenskapen bakom dig och gett dig in i esoteriska resonemang och värderingar, och då hamnar man i ideologier, religioner, och liknande.

[Badger]

Igår, 11:52#914070

Det finns ganska gott om studier av hur olika trädslag producerar, både ensamma och tillsammans. Ett exempel i mängden...
- Agestam, E., 1986. En produktionsmodell för blandskog av tall gran och björk I Sverige. SLU, inst. f. skogsproduktion, rapport no 13

Det går inte att idag säga vad som ger högst ekonomiskt värde om 100 år, men mer mängd virke har nästan alltid betalat sig bättre än mindre mängd av liknande virke.

Just den rapporten verkar inte vara tillgänglig för nerladdning dock.

Vad som ger högst värde i framtiden är jag helt överrens med dig om att vi inte kan veta. Det vet vi inte om 100 år och det vet vi inte ens om 5 år med dagens osäkra marknadsläge när man lyssnade till Södra stämma. Det finns så många parametrar som avgör det, vilken en av anledningarna till att jag inte ensidigt vill satsa på ett trädslag.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 12:12#914071Det finns mängder av bra äldre studier som inte finns tillgängliga för nedladdning. Men de finns på bibliotek för den som vill läsa. Digital publicering är ju ett ganska nytt fenomen, men skogsforskning har man hållit på med i över 200 år, och ofta är enda lösningen att ta sig tid att sätta sig på biblioteket och läsa.

Men det är såklart bekvämare att sitta kvar framför datorn…

Du får inte fler trädslag att välja bland genom att göra hyggesfri slutavverkning.

[HannuRöj]

Igår, 12:33#914072

Jag pratade en gång med en alternativskogsbrukare som menade att jovisst går det att köra med trakthyggesbruk under nån eller några omloppstider, men sedan skulle ekosystemet vara så påfrestat att det skulle ske en stor katastrof, nån slags trädaids/ebola/covid som döda alla träd (kanske potatisbladmögel är bättre jämförelse?). Men på hans mark där det inte hade gjorts kalhyggen skulle ekosystemet vara stabilt.
Jag hade lite svårt att tro på det domedagsscenariet, men vi får väl se om hundra år eller så.
.

Den där tankegången dyker upp ibland.
Det sägs ju att människan skulle vilja ha en oförändrad miljö vilket skog dock är under en viss begränsat tidsperiod om man gör inga åtgärder där.
I stort sätt handlar det, inte bara hyggesfritt utan även privat naturskydd, om detta. Säger inte det är helt fel, men lite märkligt ändå.

Stabilt läge i ett ställe är faktisk absurd tanke överhuvudtagen. Stabilt läge inom större skogsareal och under längre tidsperiod är däremot presis det som även trakthyggesbruk och allmän naturskydd syftar på.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Badger]

Igår, 12:51#914073Jag är för modern och har för lite tid för att åka in till en stad som fortfarande har ett bibliotek att leta i. Men jag hittade andra liknande studier som jag laddade ner ett par av. När jag åker till stan är det av nödvändighet för att laga motorsågar eller annat.

Hur många trädslag man får i skogen efter en avverkning beror så klart främst på hur föryngringen går till, men det är ganska uppenbart för alla att om man gör en kalavverkning av en blandskog och sedan planterar bara ett trädslag och röjer bort alla uppslag av andra arter så blir det färre arter där. Det är nog vad de flesta av oss menar att man får fler arter i ett hyggesfritt skogsbruk är i trakthyggesbruk. Till det kan man även lägga att det finns fler arter i skogen varav en hel del är beroende av träd som värd och de försvinner oftast efter en kalavverkning, så där blir det en minskning av antalet arter främst av de som är beroende av riktigt gammal skog.

Men man kan så klart ha och bibehålla en ren monokultur med hyggesfri metod också om man utgår från att man bedriver hyggesfritt i en skog som är en monokultur från början. Och man kan ju även kalhugga en monokultur och sen plantera in en blandning av massor av arter med trakthyggesmetoden.

Trakthyggesmetoden kan vara ett instrument för att tillföra andra värden i skogsbruket än bara högsta volymproduktion, men det är sällan det perspektivet lyfts.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 13:00#914074

Trakthyggesmetoden kan vara ett instrument för att tillföra andra värden i skogsbruket än bara högsta volymproduktion, men det är sällan det perspektivet lyfts.

Det är därför jag påminner (tjatar) om röjning och gallring och försöker få folk att sluta prata om föryngring hela tiden.

[Badger]

Igår, 13:03#914075

Det sägs ju att människan skulle vilja ha en oförändrad miljö vilket skog dock är under en viss begränsat tidsperiod om man gör inga åtgärder där.
I stort sätt handlar det, inte bara hyggesfritt utan även privat naturskydd, om detta. Säger inte det är helt fel, men lite märkligt ändå.

Stabilt läge i ett ställe är faktisk absurd tanke överhuvudtagen. Stabilt läge inom större skogsareal och under längre tidsperiod är däremot presis det som även trakthyggesbruk och allmän naturskydd syftar på.

Det har diskuterats i andra trådar tidigare och min uppfattning är att skogsbruket har skjutit sig i foten i onödan genom att ta upp provocerande stora hyggen och att avverka enstaka tätortsnära skogar med höga värden för rekreation. Om merparten av avverkningar hanterats på ett sådant sätt att allmänheten inte behövt provoceras av de "stora döda månlandskap" som naturskyddsorganisationerna drar upp i sina kampanjer hade vi troligen inte ens resonerat om hyggesfria metoder idag.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Jl2]

Igår, 13:05#914076

Hyggesfritt skogsbruk kan mycket väl bedrivas som en monokultur.
Därför är hyggesfrihet och biologisk eller funktionell mångfald inte samma sak.

Att mykorrhiza svampar och andra svampar och mikrober har en stor inverkan på växtligheten betvivlar jag inte, både positiv och negativ inverkan beroende på vems perspektiv man tittar på ( det finns tex studier som visar att mykorrhiza hjälper till att sprida giftet som en del växter producerar för att förgifta andra växter och ta över deras livsutrymme).

Lyssnade på en föreläsning om mykorrhiza svampar där föreläsaren menade att vi behövde gå över till ett hyggesfritt skogsbruk för att bättre bevara dom olika mykorrhiza svamparna. Dom flesta vanliga svamparna var det inga problem med, dom återkom rätt så snabbt efter kalhuggningen. Det var dom ovanliga svamparna som riskerade att försvinna för alltid. Vid en fråga om hyggesfritt skogsbruk verkligen kan bevara alla dom ovanliga svamparna, svarade han att det går det inte generellt att svara på. Vissa svampar behöver särskilda arter och förutsättningar för att överleva och plockar man bort dom i det hyggesfria skogsbruket så försvinner dom även vid den brukningsformen. Men sa han, forskningen på hyggesfritt skogsbruk visar på en mycket större variation av mykorrhiza svampar i dessa skogar än vad som finns i skogar bedrivet genom trakthygges bruk.

Du verkar inse att hyggesfritt skogsbruk inte automatiskt löser alla ”problem”. Men för mig verkar det som att väldigt många verkar tro det, bara vi brukar skogen hyggesfritt så löser sig allt och vi kan fortsätta att konsumera som vanligt.
Jag är helt övertygad om att jag enligt skogsstyrelsens definition av hyggesfritt kan bruka skogen lika ”bra/dåligt” som jag brukar skogen vid trakthyggesbruk. Varför skulle jag ändra mitt beteende bara för att jag börjar bruka skogen hyggesfritt?

Om man vill ha en förändring, är det då inte bättre att försöka påverka mig att ändra mitt beteende och kanske få mer död ved, äldre träd ( och då inte bara en siffra utan träd med en annan växtform som dom kan få på ålders höst) och kanske få mig att ha mer löv och spara vissa speciella växtplatser, i stället för att försöka påtvinga mig ett hyggesfritt skogsbruk som kanske inte alls ger så mycket mer av ovanstående.

[Badger]

Igår, 13:06#914077

Trakthyggesmetoden kan vara ett instrument för att tillföra andra värden i skogsbruket än bara högsta volymproduktion, men det är sällan det perspektivet lyfts.

Det är därför jag påminner (tjatar) om röjning och gallring och försöker få folk att sluta prata om föryngring hela tiden.

Och jag lyfter lika ofta att det måste finnas en mångfald av arter att välja ur när man ska röja om man vill ha flera arter. Det ena ger det andra 😉

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 13:27#914078

Och jag lyfter lika ofta att det måste finnas en mångfald av arter att välja ur när man ska röja om man vill ha flera arter. Det ena ger det andra 😉

Hur ofta ser du markberedda, oröjda kalhyggen där det bara växer ett trädslag?

[Jl2]

Igår, 13:30#914079

Trakthyggesmetoden kan vara ett instrument för att tillföra andra värden i skogsbruket än bara högsta volymproduktion, men det är sällan det perspektivet lyfts.

Det är därför jag påminner (tjatar) om röjning och gallring och försöker få folk att sluta prata om föryngring hela tiden.

Och jag lyfter lika ofta att det måste finnas en mångfald av arter att välja ur när man ska röja om man vill ha flera arter. Det ena ger det andra 😉

Jag bor i en landsdel där förutsättnigarna för en stor varition av trädslag är stor. Har även en hel del sådana bestånd. Men den enda föryngring i dessa bestånd består nästan bara av gran och bok. Så om man inte kalhygger så är det dessa träd man har och välja på vid en framtida röjning.

[Badger]

Igår, 13:43#914080

Jag bor i en landsdel där förutsättnigarna för en stor varition av trädslag är stor. Har även en hel del sådana bestånd. Men den enda föryngring i dessa bestånd består nästan bara av gran och bok. Så om man inte kalhygger så är det dessa träd man har och välja på vid en framtida röjning.

Nu hänger jag inte med. Vad menar du med att det finns förutsättningar för en stor variation, men att det bara blir gran och bok i alla föryngringar? För mig låter det som att det bara finns förutsättningar för gran eller bok.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.