sön 03 aug 2014, 22:47#286933
Världen är inte svart eller vit. Det finns inte EN metod som är bättre än alla andra i alla sammanhang. Det jag kritiserat på några ställen, både i den här tråden och i andra trådar, är just den typen av översvallande reklam för hyggesfritt skogsbruk som presenterar det som nåt slags mirakelmedicin som ska lösa allt. Bättre ekonomi, högre produktion, bättre för naturvården, vackra rekreationsskog, osv.
För den som har en fullskiktad granskog kan blädning vara både trevligt/vackert och lönsamt, men utan extra naturvårdshänsyn (exv lämnade evighetsträd och död ved) så blir inte blädningsbruk generellt bättre för naturvården än trakthyggesbruk med bra hänsynsåtgärder. Men om man ser till att ta den typen av hänsyn i den blädade granskogen så blir den skogen naturligtvis mycket bättre för de arter som kräver lång kontinuitet av granskog.
För den som har en låggallrad, underröjd likåldrig granskog finns det tyvärr inte en enda studie som visar att det inom rimlig tid och med någorlunda bibehållen produktion skulle gå att omvandla den skogen till nåt slags skiktad skog där man kan bedriva hyggesfritt skogsbruk i nåt sekel.
Och när det gäller tallskog på våra breddgrader med vår tall finns det tyvärr inte en enda studie som visar att det långsiktigt, kontinuerligt går att upprätthålla en skiktad tallskog där man kan bedriva hyggesfritt skogsbruk. De studier som finns visar att skärm-timmerställning-fröträd är en framkomlig väg om man vill bedriva ett någorlunda produktivt skogsbruk, men det är ju varianter på trakthyggesbruk, även om Skogsstyrelsen kallar det hyggesfritt.
Om man kan acceptera mycket låg tillväxt, halva boniteten eller nåt sånt, så kan man naturligtvis göra nästan hur man vill även i tallskog, och för den som tycker att det räcker så är det fullt tillåtet. Men man ska inte inbilla folk att hyggesfritt skogsbruk är en universalmetod som löser alla problem.
Den stora fördelen med trakthyggesbruk är att det är ett system som är enkelt att förstå, ganska tåligt för misstag (robust), ger hög produktion och kan användas med både tall och gran, men dessvärre är ett stort problem för ett stort antal störningskänsliga arter.
Den stora fördelen med blädningsbruk är att det ger möjlighet att värna störningskänsliga arter, att man alltid har uppvuxen tät skog, men dessvärre fungerar det bara i granskog och det mesta talar för att produktionen blir något lägre än i likåldrig skog skött med trakthyggesbruk. Och praktiska erfarenheter visar att det är lätt att avverka för mycket, och då tar det lång tid för skogen att repa sig.
Om hyggesfritt vore en sån mirakelmedicin, en universalmetod, hur kan det då komma sig att det är så svårt att hitta praktiska exempel på våra breddgrader där det fungerat bra under riktigt lång tid?
Kort information om skogsforum.se