Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Lars Lundqvist SLU]

Idag, 09:36#914001

Studien är intressant för mig därför att den pekar på att en blandning av trädslag också kan innebära en blandning av funktionella strategier under marken. Det handlar inte bara om fler arter för sakens skull, utan om fler sätt att fånga energi, utnyttja näringsresurser, cirkulera ämnen och skapa ett mer mångsidigt och robust skogssystem.

I slutänden vill jag ha mer pengar i fickan, ett robustare skogsekosystem och mindre behov av insatser från mig som skogsägare.

Man kan alltså sammanfatta med att du gillar studien därför att du tycker att flera trädslag tillsammans på samma mark är bättre än bara ett trädslag, och studien ger dig stöd för hur du vill att det ska vara.

Enklaste sättet att få mer pengar i fickan med mindre arbete vore nog att avverka så mycket som du får i samtliga bestånd (både gallra och slutavverka) och placera pengarna på börsen, men det skulle du nog hävda strider mot målet "robusta skogsekosystem".

Så vad är ett "robust skogsekosystem" enligt dig? Vad menar du med det, rent konkret?

[Sundhult]

Idag, 12:20#914003

Studien är intressant för mig därför att den pekar på att en blandning av trädslag också kan innebära en blandning av funktionella strategier under marken. Det handlar inte bara om fler arter för sakens skull, utan om fler sätt att fånga energi, utnyttja näringsresurser, cirkulera ämnen och skapa ett mer mångsidigt och robust skogssystem.

I slutänden vill jag ha mer pengar i fickan, ett robustare skogsekosystem och mindre behov av insatser från mig som skogsägare.

Man kan alltså sammanfatta med att du gillar studien därför att du tycker att flera trädslag tillsammans på samma mark är bättre än bara ett trädslag, och studien ger dig stöd för hur du vill att det ska vara.

Enklaste sättet att få mer pengar i fickan med mindre arbete vore nog att avverka så mycket som du får i samtliga bestånd (både gallra och slutavverka) och placera pengarna på börsen, men det skulle du nog hävda strider mot målet "robusta skogsekosystem".

Så vad är ett "robust skogsekosystem" enligt dig? Vad menar du med det, rent konkret?

Vad jag gillar och vilken skog jag vill ha bestämmer jag själv. Mitt resonemang bygger inte på en känsla av att en viss sorts skog är trevligare, utan på en långsiktig strategi för hur jag vill förvalta de resurser jag har.

Med ett robust skogsekosystem menar jag det som inom europeisk och svensk forskning beskrivs som skoglig resiliens: förmågan att stå emot, återhämta sig från och anpassa sig till störningar och förändrade förutsättningar, samtidigt som grundläggande funktioner och produktionsförmåga finns kvar.

Mångfald är ingen garanti. Variation i trädslag, genetiskt material, åldrar, strukturer och funktionella egenskaper kan minska risken för att hela systemet reagerar likadant på samma förändring och ge fler möjliga vägar framåt.

European Forest Institute:
[https://efi.int/resilient-forests](https://efi.int/resilient-forests)
[https://efi.int/publication/role-biodiversity-making-forests-resilient](https://efi.int/publication/role-biodiv ... -resilient)

SLU:
[https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2024/9/ramifications-with-coerced-resilience/](https://internt.slu.se/nyheter-original ... esilience/)

Just de möjliga vägarna är viktiga för mig. Jag vet inte vilka produkter eller värden jag kommer att vilja sälja från min skogliga miljö om tjugo eller femtio år. Därför vill jag inte redan i dag forma hela skogen efter ett enda trädslag, ett enda sortiment och dagens marknad.

Jag är skogsägare och vill tjäna pengar på min skog. Skogen är en av de resurser jag har att arbeta med, och min uppgift är att förvalta den så att den fortsätter skapa värden över tid. Det kan handla om virke och ved, samtidigt som framtida inkomster lika gärna kan komma från andra produkter, tjänster eller användningar av den skogliga miljön.

Skogliga åtgärder är verktyg jag använder när jag vill påverka utvecklingen i en viss riktning. Skogsbruk handlar trots allt om att försöka styra hur naturen utvecklas. Min strategi är att göra det så lite som möjligt, minska behovet av insatsmedel och arbete och låta skogens egna processer göra en större del av jobbet. Åtgärderna används när de hjälper mig att forma den riktning jag vill ha.

På så sätt vill jag sprida riskerna för storm, torka, skador, sjukdomar och förändrade marknader. Jag vill samtidigt behålla möjligheten att anpassa mig när efterfrågan förändras och när nya inkomstmöjligheter uppstår.

Att avverka skogen och placera pengarna på börsen kan möjligen ge god finansiell avkastning med mindre arbete. Då växlar jag också bort mycket av det som marken och skogen kan fortsätta ge mig under lång tid.

Pengar och aktier har det värde vi människor kommer överens om. Skogen finns som en verklig och fortlöpande resurs. Den fångar solenergi, bygger biomassa, reglerar vatten och kan ge virke, ved, mat, upplevelser och framtida handlingsmöjligheter.

Min långsiktiga strategi är att skapa god ekonomisk avkastning ur en skog som i så stor utsträckning som möjligt fungerar genom sina egna processer, som sprider riskerna och som ger mig flera möjliga vägar till framtida inkomster.

Pengar är ett mått på värde. Skogen är en källa till värden. Jag vill inte förväxla de två.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Lars Lundqvist SLU]

Idag, 12:50#914004Du läser inte det jag skriver och kommenterar därför sånt jag inte skrivit och svarar inte heller på konkreta frågor. Istället svarar du med långa texter om andra saker. Nåväl…

Resiliens är förmåga att återhämta sig.
Motståndskraft mot störningar är nåt annat.

På våra breddgrader är skogarna extremt resilienta. Det blir alltid skog igen efter störningar.

Motståndskraft är ett luriga begrepp eftersom det förutsätter att man i förväg har bestämt vilka arter som är viktiga och oönskade.
Exempel: Att en granskog kan fungera som yngelvirke åt en stor population barkborrar, betyder det att skogen har stor eller liten motståndskraft? Och ur vems perspektiv? Granarnas eller barkborrarnas?

Man tolkar det ofta outtalat som ur produktionsaspekt, men surrar ändå om biologisk mångfald.

Och menar man att skogslandskapet som helhet ska ha motståndskraft och resiliens, eller varje litet delbestånd i en skog?

Jag har inga synpunkter på hur du brukar din skog, utan bara på att du ibland påstår saker som kan lura andra att ta tokiga beslut, därför att det du påstår inte stämmer eller har konsekvenser som du inte nämner.

[Sundhult]

34 min#914010

Du läser inte det jag skriver och kommenterar därför sånt jag inte skrivit och svarar inte heller på konkreta frågor. Istället svarar du med långa texter om andra saker. Nåväl…

Resiliens är förmåga att återhämta sig.
Motståndskraft mot störningar är nåt annat.

På våra breddgrader är skogarna extremt resilienta. Det blir alltid skog igen efter störningar.

Motståndskraft är ett luriga begrepp eftersom det förutsätter att man i förväg har bestämt vilka arter som är viktiga och oönskade.
Exempel: Att en granskog kan fungera som yngelvirke åt en stor population barkborrar, betyder det att skogen har stor eller liten motståndskraft? Och ur vems perspektiv? Granarnas eller barkborrarnas?

Man tolkar det ofta outtalat som ur produktionsaspekt, men surrar ändå om biologisk mångfald.

Och menar man att skogslandskapet som helhet ska ha motståndskraft och resiliens, eller varje litet delbestånd i en skog?

Jag har inga synpunkter på hur du brukar din skog, utan bara på att du ibland påstår saker som kan lura andra att ta tokiga beslut, därför att det du påstår inte stämmer eller har konsekvenser som du inte nämner.

Jag håller med om att motståndskraft och resiliens är två olika saker. Min ambition är båda delarna: att begränsa skador vid exempelvis en storm och att skogen därefter har god förmåga att återhämta sig och fortsätta skapa värden.

Jag har inte letat efter källor i efterhand för att motivera vad jag råkar tycka. Jag har gjort reflektioner kring sådant jag observerat och försökt förstå. När de sedan har avfärdats som fel har jag kontrollerat dem mot externa källor.

Det har bland annat gällt fotosyntesen och hur fotosyntetiskt bundet kol förs vidare i växten och till marklivet, skogsmaskinernas utveckling, skogsbrukets strukturomvandling, utmarkernas historiska användning, mykorrhiza och skoglig resiliens.

I flera fall har källorna visat att den grundläggande process eller förändring jag beskrev faktiskt stämmer, även när ett enskilt ordval har kunnat göras mer precist. Det är därför inte rimligt att beskriva mina reflektioner som att jag lurar andra.

Vetenskap och forskning är inte statiska, utan pågående processer. Det gäller särskilt i komplexa system som ekosystem, där många organismer och processer påverkar varandra över tid.

För att forskningen ska kunna ge tydliga svar krävs avgränsningar. Man förenklar det komplexa systemet och försöker förstå en del i taget. Det är nödvändigt, samtidigt som avgränsningen inte är hela systemet.

Därför är jag också ödmjuk inför allt vi ännu inte känner till eller lyckas fånga. Löpande observationer är viktiga för mig, även när jag inte fullt ut kan förklara allt jag ser.

Min utgångspunkt är att ekosystemens processer har utvecklats under en oöverblickbar tid och blivit mycket sofistikerade. Solenergin är den grundläggande energikällan. Genom fotosyntesen omvandlar växterna ljusenergi till kemisk energi i organiska föreningar, som sedan driver växternas tillväxt och förs vidare i systemet.

Det är den förmågan hos de naturliga systemen jag vill förstå bättre, ta vara på och använda till min fördel som skogsägare.

Tråden började med hyggesfritt. För mig är det inte en trosfråga och inte ett påstående om att naturen alltid vet bäst. Det är en fråga om hur jag kan bruka skogen med mindre tvära förändringar, större kontinuitet och fler framtida möjligheter.

Jag vill undersöka vad hyggesfria arbetssätt kan bidra med ekonomiskt och ekologiskt på min mark, och vilka begränsningar de faktiskt har. Det är den sakfrågan jag gärna återvänder till.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com