Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 17:06#845259

Ändå är det så att Fahri ser effekter 35 år efter avverkningen, och det är en trotsat en betydande de av omloppstiden.

Men eftersom han jämför med beståndet före slutavverkning så var han tydligen nöjd med hur mykorrhizasamhället återhämtat sig sett över hela omloppstiden. 😉
Och eftersom hyggeseffekten rent generellt är positiv för de flesta av våra trädslag så kan Fahris och andras resultat tolkas som att det är just utslagningen av mykorrhizan som skapar den kraftiga tillväxteffekten. Kväve i döende mykorrhiza frigörs och konkurrensen om kvävet minskar, sett ur trädens synvinkel.

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 18:52#845277

Ändå är det så att Fahri ser effekter 35 år efter avverkningen, och det är en trotsat en betydande de av omloppstiden.

Men eftersom han jämför med beståndet före slutavverkning så var han tydligen nöjd med hur mykorrhizasamhället återhämtat sig sett över hela omloppstiden. 😉
Och eftersom hyggeseffekten rent generellt är positiv för de flesta av våra trädslag så kan Fahris och andras resultat tolkas som att det är just utslagningen av mykorrhizan som skapar den kraftiga tillväxteffekten. Kväve i döende mykorrhiza frigörs och konkurrensen om kvävet minskar, sett ur trädens synvinkel.

Nu är det väl kanske inte bara kvävet, sett ur en tillväxtsynpunkt, som kan vara viktiga för ett träd o dess fortsatta levnad. Vet man vilka ämnen som är viktiga för hur ett träd bygger upp sitt immunförsvar o hur dom kan tillgodogöra sig dom ? Att den underjordiska "WWW" kommunikationen har betydelse för hur immunologi överförs mellan träd inom samma art, är känd sen länge. Hur det kan påverka o försämra tillväxten / överlevnaden i monokulturer utan denna "WWW", återstår att se. Underhållandet av ett mikroklimat på beståndsnivå som tål torka? Hur interagerar arter inom samma sfär ( pionjärer / sekundärer ), mellan sfärerna, för att INTE slå ut varandra ?
Kvävet blir nog här bara en parantes i helheten kan jag tycka.

[Badger]

mån 27 maj 2024, 19:07#845279Ja, man det är nog klokt att vara lite ödmjuk inför komplexiteten och inte bara kolla på kväve. Eller ens att övriga näringsämnen som fosfor, kalium, järn och liknande utan även fundera lite över mikrolivet med alla småkryp, bakterier och annat som samverkar med växter och svampar. Jag lyfte bara gödsel för att det var ett så tydligt exempel på hur enkelt det var att misslyckas i grönsakslandet.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[bengt.a]

mån 27 maj 2024, 19:22#845281Skog gödslas ju med kväve ett antal år innan avverkning.

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 19:34#845284

Ja, man det är nog klokt att vara lite ödmjuk inför komplexiteten och inte bara kolla på kväve. Eller ens att övriga näringsämnen som fosfor, kalium, järn och liknande utan även fundera lite över mikrolivet med alla småkryp, bakterier och annat som samverkar med växter och svampar. Jag lyfte bara gödsel för att det var ett så tydligt exempel på hur enkelt det var att misslyckas i grönsakslandet.

Jag kan ju anse att jag upplever att konkurrensen / utslagningen inom "sfärerna" kommer i ett senare skede i trädens utveckling. Blandbestånd som har flera olika arter verkar kunna trivas bra i ungskogsfasen utan att de har neg. inverkan på varandra. Ljus o fukt verkar vara en bra kombo för att många ska trivas. Det som sen sker i diversifieringen mellan de mer snabbväxande pionjärerna o sekundärerna, har också med mycket ljus o fukt att göra. Jag har underväxt Gran under täta, stamkvistade Björkskärmar som växt med 60 - 70 cm / år o till o med gått förbi Björken i tot. tillväxt. Lärk som tagit sig upp i en tot. djungel av inhemska arter bara genom att erbjuda det ljus den behövde för att klara konkurrensen. O i så täta bestånd, så inte F.N är det bara kvävet som avgör om det växer eller inte !

[Badger]

mån 27 maj 2024, 19:47#845286Bonden som vi arrenderar ut vår jordbruksmark mäter jorden och gödslar olika för sina grödor för de har olika behov. Olika träd har säkert också har lite olika preferenser av näringsämnen, men eftersom det tar ett par hundra år innan det eventuellt märks vad ett träd eventuellt saknar i marken så har vi nog inte riktigt greppat den bollen än.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 20:08#845289

Bonden som vi arrenderar ut vår jordbruksmark mäter jorden och gödslar olika för sina grödor för de har olika behov. Olika träd har säkert också har lite olika preferenser av näringsämnen, men eftersom det tar ett par hundra år innan det eventuellt märks vad ett träd eventuellt saknar i marken så har vi nog inte riktigt greppat den bollen än.

Som ytterligare ett ex. kan jag nämna, att när de flesta pratade om tillväxtförluster på främst Gran, efter torrsommaren 2018 ( vilken vi också hade ). Så hade jag under de 3 nästkommande åren på mina numrerade, stamkvistade, i blandbestånd, mätta träd, en tillväxtökning på upp emot 30 % ! Ren tillfällighet ? Kanske ! Men att blandbestånd, med rätt skötsel, kan bidra till o ev. öka tillväxten hos vissa arter beroende på åtgärd, bör nog studeras mer. Konkurrens är en drivkraft o gäller fler än bara pionjärer !

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 20:13#845291Man kan naturligtvis välja att bortse från den kunskapsmassa som finns, alla observationer och mätningar som har gjorts i olika skogar runt om i världen de senaste 150 åren. Då blir det enklare att hitta på egna teorier som man kan praktisera i sin egen lilla skog den korta tid man lever.

Men man bör avstå från att försöka övertala andra att följa dessa ogrundade teorier. Inom läkekonsten kallas den typen av personer som marknadsför hemsnickrade teorier för kvacksalvare…

[Badger]

mån 27 maj 2024, 20:20#845292Har inget stamkvistat, men har iaf erfarenheter av att det har varit en fördel med att lämna björk och låta granen komma upp i skydd. Där har jag nästan inga förluster av frost, men minst 75% frös bort på ett hygge där vi planterade förädlade granplantor. Efter den beska utgiften för inget så blir det självföryngring och blandbestånd hos mig.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

mån 27 maj 2024, 20:51#845296

Man kan naturligtvis välja att bortse från den kunskapsmassa som finns, alla observationer och mätningar som har gjorts i olika skogar runt om i världen de senaste 150 åren. Då blir det enklare att hitta på egna teorier som man kan praktisera i sin egen lilla skog den korta tid man lever.

Men man bör avstå från att försöka övertala andra att följa dessa ogrundade teorier. Inom läkekonsten kallas den typen av personer som marknadsför hemsnickrade teorier för kvacksalvare…

När du ändå tangerar området Lars, så kan du få svar på tal. Den 15 Sept. 2006 satt jag axel i axel med prof. Johan Fastbom ( känd för sina uttalanden om hur läkemedel påverkar den svenska o europeiska äldre befolkningen ). Det var på en s.k. expertgruppdag, anordnad av SKR. Allt med syfte om att utvärdera vad som kunde vara orsaken till den otroliga uppgång av fall hos äldre som renderade i sjukhusinläggningar. De flesta, inklusive Fastbom, var överens om att det var alla typer av Läkemedel som påverkade den kognitiva förmågan. De som gör de flesta mer sinnesslöa, långsamma o försämrar motoriken. Typ sömnmedel, lugnande, smärtstillande etc. -Nej, sa jag. Det är blodtrycksmediciner som gör gamla människor sjuka idag. Alla tittade på mig som att jag var en idiot. I Dec. 2014 kom en rapport från Socialstyrelsen som hette; Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Där slog man fast i den första upplagan, att det var just blodtrycksmediciner som var den främsta orsaken till sjukhusinläggningar. Jag ringde då upp Johan i Jan. 2015 o frågade vad Socialstyrelsen skulle göra för att se till att adekvat kunskap skulle förmedlas ut till de svenska distriktsläkarna för att försöka åtgärda problemet. Hans svar var; Ingenting ! I samband med detta var jag nerbjuden till KI o ARC för att presentera det arbeta jag gjort. Men av en händelse så såg jag Johans egna filmer på Youtube, där han pratade om äldre o läkemedelsrelaterade problem. Vid hans vänstra fot i alla filmer, så står det LIF !
Tror du inte att jag anar huruvida han verkar för det bästa för sin befolkning, eller kan det finnas andra avsikter ?
Det har ju inte blivit bättre, snarare sämre i allt vad vården gjort sen dess ! Jag har ett facit som gjorde skillnad i mitt arbete då.

Perspektivet är längre men inte mindre angeläget när det gäller skogsskötsel: Lär dig hur systemen fungerar, stöd systemen o de generar utveckling !

PS. Väldigt mycket OT men de fanns dom som krävde det ! DS.

[Älgfoderodlare]

tis 28 maj 2024, 07:35#845315

Man kan naturligtvis välja att bortse från den kunskapsmassa som finns, alla observationer och mätningar som har gjorts i olika skogar runt om i världen de senaste 150 åren. Då blir det enklare att hitta på egna teorier som man kan praktisera i sin egen lilla skog den korta tid man lever.

Men man bör avstå från att försöka övertala andra att följa dessa ogrundade teorier. Inom läkekonsten kallas den typen av personer som marknadsför hemsnickrade teorier för kvacksalvare…

Jag kan ta ytterligare ett litet talande exempel ( även det OT men ändå beskrivande för vad som kan anses som kvacksalveri eller inte ).
Kommer du ihåg serien " Sveriges bästa äldreboende ". Där satt en mycket väl ansedd professor o ondgjorde sig över att äldre på svenska äldreboenden höll på att svälta ihjäl. Det startade, att en kunnig kock tyckte att om man bara gjorde godare / näringsrikare mat, så skulle äldre må bättre. INGEN, absolut ingen, funderade på om o hur de äldre skulle kunna tillgodogöra sig maten via hur våra kroppssystem fungerar. Ska du överhuvudtaget kunna smälta o absorbera den mat du just har ätit, så måste det finnas tillräckligt med tillgänglig vätska ur cirkulationen för att upparbeta den. I en värld där vi tror att total uttorkning är vägen till lägre blodtryck, så finns inte den möjligheten.
När jag då under en föreläsning av nyss nämnda professor ( där han för övrigt bara drog den på Youtube utlagda föreläsning ), kom att ställa några intrikata frågor om olika Läkemedels påverkan o interaktioner som kan just försvåra / försämra de äldres möjligheter att ta upp näring ur mat ( utifrån känd kunskap ). Det var ca. 65 - 70 pers. i salen. Alla tittade intresserat omväxlande på mig o på professorn. Inget svar. Han ignorerade mig fullständigt.
Jag mailade då honom dagen efter o ifrågasatte hans beteende. Hans svar var; "Hade jag vetat att det fanns personer i lokalen med en sån bakgrundskunskap, hade jag valt att inte hålla föreläsningen".

Det du kallar "kvacksalveri", får stå för dig. Jag sänker mig inte så lågt. Dina svar talar för sig själv !

[Sundhult]

lör 01 jun 2024, 14:46#845673

Lär dig hur systemen fungerar, stöd systemen o de generar utveckling !

Jag brukar tänka att det är nästintill omöjligt att förstår hur systemen fungerar fullt ut.
Däremot kan jag hela tiden observera och försöka stödja systemen så gott det går.

För ekosystemen vet jag att varje sak jag försöker justera med mina insatser får både önska och oönskade effekter. De oönskade ser jag oftast inte förrän det är för sent om jag är helt fokuserad på ett resultat och en parameter.

Lite som det du beskriver kring blodtrycksmedicinen.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Lars Lundqvist SLU]

lör 01 jun 2024, 15:18#845679Fullständig kunskap kommer vi aldrig få om nånting. Men om man väljer att bortse från det vetenskapen beskriver som "current state of the art", vad finns det då att utgå från? Egna gissningar baserade på… vad?

När det gäller långsamma system, som skogsekosystem, vad talar för att en enskild människas observationer på en plats under kort tid, sett ur trädens synvinkel, är bättre än den samlade forskningens observationer på många platser under lång tid?

[Tralsmo]

lör 01 jun 2024, 16:01#845687Statistik är ett bra verktyg.

Gäller bara att underlaget är tillräckligt stort.
Sen måste man ju naturligtvis läsa den med öppna ögon å inte stirra sig blind på de som passar agendan

Att inte försöka leta efter helhetsbilden i de man håller på med ( oavsett vad de är) är ju enligt min mening ett famlande i mörker.
Då kan de ju bli hursomhelst

Lätt är de inte å få en helhetsbild är ju klart som korvspad.
Vem har sagt att de ska va lätt å leva?

Vissa saker ger ju sig självt om man bara är observant.

Men ja har sysslat en hel del me statistik genom åren å man blir förvånad över hur galet de kan bli om vissa får tänka alldeles själv.

[Badger]

sön 02 jun 2024, 07:44#845737Statistik är livsfarligt. Från ett stort material väljs ut en delmängd som passar organisationen/företagets behov. I synnerhet statistik som bygger på olika enkäter och frågor där det inte sällan händer att man upprepar studien med olika frågor tills beställaren får önskat svar.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.