Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 30493 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Peterdenmellanstore  
#828760 Min fråga är till Hodal.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828761 Antagligen så grodde de i de magnifika markberedningsfläckar som blir när vindfällen inte upparbetas. Eller i askan när alltihop brann.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

laguma  
#828762
Peterdenmellanstore skrev:
laguma skrev:
Peterdenmellanstore skrev:
Rossignol skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns en spridd missuppfattning att det fungerar att skapa nåt slags kontinuerlig gallring (typ blädningsbruk) om det är stor diameterspridning i ett bestånd. I vanlig ordning glömmer man att lyfta blicken och titta uppåt, på trädens höjd och höjdspridning.

Ett av skälen till att jag hittade på begreppet fullskiktad för sisådär 30 år sen var just för att få folk att börja tänka på höjdskiktningen och sluta surra om diameterspridningen. Men många har svårt att lyfta blicken och pratar fortfarande bara om diameterspridning, som i Youtube-klippet. Ett enskiktat bestånd med både klena och grova granar är fortfarande ett enskiktat bestånd, och där tar höjdtillväxten slut så småningom, för alla träd! Att få upp en föryngring underifrån går, såklart, men om det med start på ett hygge tar 80 år att få fullstora träd så tar det minst 150 år om föryngringen ska växa upp under ett restbestånd.

Det är naturligtvis fullt lagligt att misshandla sin skog, men det är synd att så många blir lurade av såna som inte kan eller förstår. Youtube-klippet är ett jättebra exempel. Ägaren är glad nu, men kommer vara mindre glad i framtiden när det bara är en skräpskog kvar. Men då har de "naturnära" rådgivarna redan tjänat sina pengar och dragit vidare.


Jag är av åsikten att fastighetsägaren ska få välja sina brukningsmetoder efter eget huvud, så länge det inte drabbar grannarna. Men jag undrar; får de inte problem med Skogsvårdslagen? Ett av syftena ( det primära?) med den lagen är ju att få fram mycket virke till industrin. Gården i filmen kommer ju inte leverera mycket virke om några decennier,


Jag fattar om skogsindustrin blir nervös nu. Här är en kille som är nöjd med att bara hugga 30-40 m3 per år. Tänk om fler gör så.

Sen tycker jag ni är onödigt oroliga för hur hans skogsgård ska utvecklas. Hugger han så här lite så kommer virkesförrådet växa så det knakar. Han pratar om det i slutet av filmen också. Om han får något halvt hektar med dålig föryngring här och där som ni tror det kommer bli spelar inte det stor roll. Man måste se på hela fastigheten för att fatta. Ni har så klart bara perfekta planteringar. Men jag har ibland haft såna småytor på hyggen som ine tagit sig trots markberedning och bästa köpe-plant. Det kom skog till sist där med. Det har aldrig varit dom små ytorna som sänkt mitt virkesförråd. Det har varit när jag varit tvungen att ta störe avverkningar till arvskatt och lån mm.


PMS. Det tror jag inte. Med vetskapen att skogsbruket i Sverige är den viktigaste verksamheten vi bedriver både ur ekonomiskt och klimat politiskt perspektiv.
Men hur var det nu, du ansåg att ditt arbete var viktigare än denna debatt, vilket jag omöjligt kan föreställa mig.
Och att du därför inte skulle figurera i detta sammanhang på grund av att du har viktigare saker för dig.
För egen del så har dessa frågor helt och hållet format hela mitt yrkesliv från att en gång ha varit sk. "Miljö aktivist".
Och det finns ingen fråga som är viktigare än denna, om man nu utgår ifrån vetenskap.


Ja visst har jag att göra. Men skogsforum - skogsflashback var intressant ändå så nu läser jag mindre dagstidning vid min lunchrast och mer här. Så du behöver inte vara orolig för mitt arbete.
Eller menar du att jag inte får vara med och leka här?
Är jag för kritisk och elak så ni blir lessna på mig?

Men menar du att om någon hugger 30 träd per år på sin fastighet på fel sätt så hotar det hela samhällets välstånd? 😮

Du var miljöaktivst förr säger du. Kan man inte vara för att bevara miljön och jobba med skogsbruk samtidigt?

Kul att vi fått ännu en debattör.
Vad gäller miljöfrågan och skog så är det exakt vad jag gör.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828785
Peterdenmellanstore skrev:Men menar du på allvar att alla trädslag utom gran kräver slutavverkning för att etableras? Trädslagen har funnits i många tusnetals år innan människan börja med slutavverkning. Hur klarade dom andra träden sig då? 🤔

Det brann i skogen, ganska ofta.
Det måste inte vara öppet för att frön ska gro, men för att plantorna ska växa upp till stora träd krävs att det är öppet som ett hygge. Det visar den forskning som finns, sen slutet av 1800-talet och framåt.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Hodal  
#828790 Lars hann före med ett som vanligt bra svar.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Torleif  
#828796
Lars Lundqvist SLU skrev:
Peterdenmellanstore skrev:Men menar du på allvar att alla trädslag utom gran kräver slutavverkning för att etableras? Trädslagen har funnits i många tusnetals år innan människan börja med slutavverkning. Hur klarade dom andra träden sig då? 🤔

Det brann i skogen, ganska ofta.
Det måste inte vara öppet för att frön ska gro, men för att plantorna ska växa upp till stora träd krävs att det är öppet som ett hygge. Det visar den forskning som finns, sen slutet av 1800-talet och framåt.


Vänta nu litet..... min uppfattning baserad å vad jag har sett i skogen är att tallen fordrar relativt stora öppna tor för att gro. Före kalhyggenas tid handlade det sannolikt om stora stormfällningar och skogsbränder. Skogsbränderna på den tiden var troligen kallare och lämnade troligen fler överlevande träd än dagens bränder. Eftersom tallskog till sin natur är öppen och ljus fordras det inte så enormt stora öppningar men det blir åtminstone någon slags luckhuggning eller mer troligt små kalhyggen om det skall fungera.
Skall man etablera tall i granskog som till sin natur är mörk krävs det stora kalhyggen eller stora heta skogsbränder.

Alla övriga trädslag verkar föröka sig bra i kontinuerligt bruk. Gran, björk, rönn, asp, sälg och numera också ek dyker upp som underväxt där jag har plockat bort gamla träd eller huggit bort skräpträd till ved.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828801
Torleif skrev:-Ved är en viktig produkt. För att upprätthålla kvaliteten på skogen och hindra en genetisk försämring är det såvitt jag förstår extremt viktigt att kontinuerligt ta ut ved av de sämsta träden. De där genetiska misstagen som lämnades kvar att föröka sig vid måtthuggningarna på 1800-talet de gör ingen skada sedan de har passerat genom värmepannan. Mindre träd av bra kvalitet får stå kvar och föröka sig och växa till stockträd i stället för att bli pappersmassa. Som timmerman och snickare kan jag oftast bedöma vilka träd som ser ut att kunna ge bra virke om några årtionden och vilka som är skräp. Skräpet skall bort.
-Genom att jag gör små uttag ofta verkar det inte bli något större problem med att tidigare kringvuxna träd dör av chock eller är försvagade och blir barkborremat. Varefter de stegvis får mer ljus runt sig ökar de flesta snällt tillväxten och börjar bete sig som en producerande gröda skall.

Vi får se hur det går. Det är ett experiment. Vad jag vet är att vi får lönsamhet i driften och mer än så kan man inte begära på 4,5 hektar.


Tack för ett långt och intressant inlägg Torleif. Det där med kvalitet är intressant. Jag läste en text om förädling av fanervirke i Usa. Under 1800talet högg man de rakaste och bästa träden av svart valnöt och plockade utsäde från alla träd som blev kvar. Resultatet blev att kommande generationer blev krokigare och kvistigare. Nu har man vänt där och ser till att tidigt ta bort träd med oönskade egenskaper och har förädlat vidare på utvalt utsäde och ökat virkeskvaliteten igen. Så att hålla efter och tidigt röja bort dåliga stammar är nog en viktigt åtgärd när man jobbar med självförynging.

Tyvärr är erfarenheterna på min går att det finns många andra faktorer som spelar in än genetiken. Det är mycket som kan hända på vägen som gör att ett träd utvecklas till ett dåligt träd. I de bestånd som klarade sig bra efter Gudrun har jag konstaterat att flera fick skador ganska högt upp av olika slag som jag märker nog när jag avverkar där. Och så har förståss rotrötan och granbarkborren angripit en del också. Och som om inte det vore nog så hade vi kronhjort som rispade sönder större delen av förstastocken i ett bestånd som var gallrat och klart för 10 år sedan. Men man får göra det bästa man kan.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828805
Torleif skrev:Vänta nu litet..... min uppfattning baserad å vad jag har sett i skogen är att tallen fordrar relativt stora öppna tor för att gro..


Det verkar dock vara en sanning med vissa undantag. På vissa avdelningar hos mig kommer det tall även i en lucka där jag bara plockat bort en enda barkborregran. På helt rent avverkade hyggen större än 0,25ha har jag problem med att gräs och hallon tar över direkt. Vi har inte hittat rätt balans än.

Jag håller nu på och föryngrar för att få fram mera tall. Testar lite olika varianter på skalan från att bara lämna kvar frötallar ner till att bara plocka grövsta granarna och lämna kvar det mest under 30cm diameter. Ska bli intressant att se vad som gror.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828808 Att frön gror eller att små plantor lyckas växa en bit, är inte samma sak som att sen fortsätta växa och överleva tills den lilla plantan blir ett stort träd.
Hur många 5, 10 och 15 meters träd har du på väg upp under den gamla skogen?

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

isteskog  
#828811 Kan komma mycket småtall i körvägar och små luckor..... de brukar bli max 1,5 m enligt min erfarenhet.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828812 Att vi uppfattar tallskog som "öppen och ljus" spelar ingen roll för småtallarna. Det är kväve de behöver och har svårt att få tag i, när de konkurrerar med både de stora tallarna och mykorrhizasvamparna.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

r93  
#828813 @sundhult

Du skriver ju att jordsrtukturen förstörs av tunga maskiner och du har jobbat med detta & ändrat arbetssätt?
Vad jag kan hitta angående traktorn på din film så väger den mellan 7-8 ton & pressen 6 ton, jag skulle vilja veta hur du gjort för att inte skada jordstrukturen med detta ekipage?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828818
isteskog skrev:Kan komma mycket småtall i körvägar och små luckor..... de brukar bli max 1,5 m enligt min erfarenhet.


Jag har inte studerat så noga hur de utvecklas, men eftersom min fastighet har en del tall som står ganska trångt bland gran där mina förfäder blädade så verkar det som att de ibland klarar sig på längre sikt

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828823
Badger skrev:
isteskog skrev:Kan komma mycket småtall i körvägar och små luckor..... de brukar bli max 1,5 m enligt min erfarenhet.


Jag har inte studerat så noga hur de utvecklas, men eftersom min fastighet har en del tall som står ganska trångt bland gran där mina förfäder blädade så verkar det som att de ibland klarar sig på längre sikt

Hur sköter du den tidigare blädade skogen idag?
Är det fortfarande fullskiktad skog?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828829 Inte gjort några aktiva åtgärder där senaste 20åren förutom att plocka ut ett par vindfällen. Borde plockat ut några träd till, men varit tvungen att ta barkborreträd, röja, stödplantera och avverka på andra avdelningar som behövt det efter Gudrun. Man måste prioritera.

Så jo, den kan nog kallas fullskiktad med betoning på att det mesta är äldre än 70år.

Annons:
Farma LF8 Tour
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).