Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsforskare]

fre 27 jul 2012, 12:33#181637 Jag har uppfattat att det är tvärtom. Svekatten försöker göra precis det Lohmander förespråkar, dvs bedriva en sorts "kontinuitetsskogsbruk", medan jag försöker förklara varför det inte fungerar om skogens förutsättningar är fel, och omvänt vilka förutsättningar som krävs för att det ska fungera.
Lohmanders ekonomiska optimeringar är helt beroende av vilka förutsättningar man stoppar in, som ränta, tillväxtskillnader, skillnader i drivningskostnad, osv. Huruvida det ena eller andra sättet att bedriva skogsbruk är mer lönsamt än nåt annat sätt, går det inte att dra generella slutsatser om, eftersom det beror på hur man räknar.

[sveakatten]

fre 27 jul 2012, 13:55#181648 Ja det är ett väldigt litet område som jag provat på för att se hur det skulle bli att se ut. På detta lilla område fick jag ut ca 35-40 m3to tror jag det heter.
Det som jag tycker är så fel är att om jag hugger ner resten som man tydligen ska, då hugger jag alltså ner ca 950träd/ha som är ca 15cm i medel diameter.
Skull ni hugga ner ett område som ni hade planterat och gallrat när det var 15 cm i medeldiameter?
Jan

[Skogsforskare]

fre 27 jul 2012, 14:49#181651 Det du har gjort är att du har höggallrat i ett bestånd med stor diameterspridning. Inget konstigt alls.
Sen tog du väl bort en del riktigt klena träd också, om jag förstod rätt. Det betyder att du kommer att få ett mer homogent bestånd till nästa gallring, eller om du då väljer att slutavverka.

Gallring ingår som ett naturligt inslag i trakthyggesbruket. I princip all skog i Sverige gallras, en eller flera gånger, innan man slutavverkar. Gallring har ingenting med "kontinuitetsskogsbruk" att göra. Exakt hur man väljer att gallra är inte bestämt i förväg, utan man kan variera nästan i det oändliga: intervallet mellan gallringarna, hur hårt man gallrar och vilken del av beståndet som man tar ut mest av, de grövre eller de klenare träden.

[Skogsola]

fre 27 jul 2012, 19:31#181685

Enligt traditionell kunskap så är det tämligen meningslöst att plantera i en sådan lucka eftersom konkurrensen ifrån de omgivande större träden blir för stor.

Om man inte planterar förlitar man sig på naturlig föryngring, frösådd från omgivande träd. Varför skulle detta vara mer konkurrenskraftigt än plantering? Särskilt när plantorna kan vara förädlade så att de är mer livskraftiga än de "vilda"?

Det är just det som är haken med blädning/ naturkultur som jag ser det. Det är inte alls säkert att det kommer upp någon ny skog i luckorna bara för att man har räknat med det i en teoretisk modell.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogsforskare]

fre 27 jul 2012, 19:42#181688

Det är just det som är haken med blädning/ naturkultur som jag ser det. Det är inte alls säkert att det kommer upp någon ny skog i luckorna bara för att man har räknat med det i en teoretisk modell.

Vid blädning gör man inga luckor. Man försöker inte aktivt få till ny föryngring, av det enkla skälet att systemet bygger på att de träd högre än brösthöjd som redan finns i beståndet räcker i 150-200 år, och på den tiden hinner de plantor som redan finns spridda i beståndet bli träd, och det hinner födas nya plantor så det finns plantor så det räcker till om 150-200 år.

Blödningsbruk fungerar helt annorlunda än trakthyggesbruk. Haken bruar vara att få folk att förstå det. Om det inte fungerade rent biologiskt så skulle vi inte ha några granurskogar.

[Bengt.Svensson]

fre 27 jul 2012, 20:26#181689

Ja det är ett väldigt litet område som jag provat på för att se hur det skulle bli att se ut. På detta lilla område fick jag ut ca 35-40 m3to tror jag det heter.
Det som jag tycker är så fel är att om jag hugger ner resten som man tydligen ska, då hugger jag alltså ner ca 950träd/ha som är ca 15cm i medel diameter.
Skull ni hugga ner ett område som ni hade planterat och gallrat när det var 15 cm i medeldiameter?
Jan

Svar nej. Jag skulle aldrig göra det, på min gård finns det massor med gammal skog som borde huggas (bl.a. ca 1200 m3 som är över 110 år). De träd som jag huggit i dessa gamla bestånd hade inte alls slutat växa utan hade "normala" årsringar ända ut och det var inte heller mer röta där än i 70-80 årig skog. Dessa träd växer i princip inte något på höjden men däremot på bredden...(de har kanske tagit efter sin ägare ) Jag tror inte det blir mer röta i gammal skog utan det beror på andra saker, åtminstone hos mig. En del gallringar som jag gjort har haft mycket röta medan vindfällen i Gudrun och Per inte haft speciellt mycket röta trots hög ålder.

[sveakatten]

fre 27 jul 2012, 21:28#181700 Tack Bengt.
Skogsforskaren. Nej jag har inte tagit bort dom minsta träden(det var så tätt att det inte finns någon föryngring). Ja jag har gallrat för att få träden att stå mera jämnt, om jag har förstått det rätt det fick jag lära mig så på Naturkultur kursen så ska man göra så. Jag fick lära mig på kursen att om det blir luckor kan du plantera. Jag har rätt mycket som efter planen är avverkningsbart och jag tycker att det verkar vansinnigt att hugga ner träd som är 15-20 cm i diameter istället för att ställa isär dom så dom kommer igång igen. Men ska jag göra så skulle jag gärna kunna plantera och tro att dom plantorna blir att växa. Men kan någon överbevisa mig att det inte fungerar så måste jag ge mig. (vet ju också efter kursen att det är väldigt svårt att få in rätt tänk är alltför lätt att falla tillbaka till trakthuggning)
Jan

[Skogsola]

fre 27 jul 2012, 21:40#181704

Det är just det som är haken med blädning/ naturkultur som jag ser det. Det är inte alls säkert att det kommer upp någon ny skog i luckorna bara för att man har räknat med det i en teoretisk modell.

Vid blädning gör man inga luckor. Man försöker inte aktivt få till ny föryngring, av det enkla skälet att systemet bygger på att de träd högre än brösthöjd som redan finns i beståndet räcker i 150-200 år, och på den tiden hinner de plantor som redan finns spridda i beståndet bli träd, och det hinner födas nya plantor så det finns plantor så det räcker till om 150-200 år.

Blödningsbruk fungerar helt annorlunda än trakthyggesbruk. Haken bruar vara att få folk att förstå det. Om det inte fungerade rent biologiskt så skulle vi inte ha några granurskogar.

I min bok så kan även en granurskog i den mån såna överhuvudtaget finns ha sitt urspung i någon rätt så omvälvande händelse som storm, brand eller torka.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogsforskare]

fre 27 jul 2012, 23:18#181714 Det är helt rätt att det kan växa upp granskog efter större störningar. Jag syftade på områden med granurskog som inte drabbats av sådana radikala störningar. Såna finns. Man kan göra resonemanget ännu enklare och säga att bara det faktum att det finns fullskiktad granskog bevisar att gran kan fungera på det sätt som krävs för att det ska bli en fullskiktad granskog.

[alias]

lör 28 jul 2012, 20:51#181789

Tack Bengt.
Skogsforskaren. Nej jag har inte tagit bort dom minsta träden(det var så tätt att det inte finns någon föryngring). Ja jag har gallrat för att få träden att stå mera jämnt, om jag har förstått det rätt det fick jag lära mig så på Naturkultur kursen så ska man göra så. Jag fick lära mig på kursen att om det blir luckor kan du plantera. Jag har rätt mycket som efter planen är avverkningsbart och jag tycker att det verkar vansinnigt att hugga ner träd som är 15-20 cm i diameter istället för att ställa isär dom så dom kommer igång igen. Men ska jag göra så skulle jag gärna kunna plantera och tro att dom plantorna blir att växa. Men kan någon överbevisa mig att det inte fungerar så måste jag ge mig. (vet ju också efter kursen att det är väldigt svårt att få in rätt tänk är alltför lätt att falla tillbaka till trakthuggning)
Jan

Vore jag som du så skulle jag ta och gödsla det gallrade området, med kväve om det är fastmarksskog, eller med aska eller forsfor-kalium gödselmedel om det var torvartad mark.

Tror det är ett bättre sätt att överhålla en del av skogen några decennier och samtidigt bättra på dimensionsutvecklingen, jämfört med att försöka sig på "Naturkultur" eller ordinär blädning utifrån beståndets förutsättningar.

Gällande Towes bild med diameterfördelningarna så har jag för mig att den kallas "den liggande J-kurvan" (har även hört den kallas för den omvända/inventerade J-kurvan). Det jag började fundera på är hur man lyckas genomföra någorlunda skadefria avverkningar (tänker då på risk för toppbrott och barkflängning på småträden)?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Skogsforskare]

lör 28 jul 2012, 21:28#181791 [quote="alias"Gällande Towes bild med diameterfördelningarna så har jag för mig att den kallas "den liggande J-kurvan" (har även hört den kallas för den omvända/inventerade J-kurvan). Det jag började fundera på är hur man lyckas genomföra någorlunda skadefria avverkningar (tänker då på risk för toppbrott och barkflängning på småträden)?
[/quote]

Med en rimligt skicklig skördarförare blir det ganska måttliga skador, framförallt därför att man avverkar ganska få träd per hektar. SCA, Skogsstyrelsen och SLU har nylihågen gjort en gemensam studie av just avverkningsskador:

http://www.metla.fi/silvafennica/full/sf46/sf462267.pdf

[machonisti]

lör 28 jul 2012, 22:04#181801 För mig låter detta system ganska avlägset. En skördare för några få träd per ha samt skotning. Ekonomi???? Men man e väl för dum att förstå!

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

lör 28 jul 2012, 22:24#181808 I studien plockade man ut ca 70 m3sk/ha, 150 st/ha, alltså ungefär 0,5 m3/träd, inklusive stickvägar.

[machonisti]

lör 28 jul 2012, 22:51#181810 Tack det klarnar 70 m3/ha ger faktiskt lite ekonomi sedan är stamantalet lågt men körsträckor i samband med dålig terräng är värre. Dålig terräng stenigt å sin sida men blötmark, nedkörda maskiner körstråk bredvid tänkta sönderkörda körstråk...

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsola]

sön 29 jul 2012, 19:30#181894 Kortsiktigt ekonomiskt är det inget fel alls att få hugga 70m3/ ha av de grövsta och värdefullaste träden och lämna resten åt sitt öde. Bekymren kan komma när man kommer tillbaka efter några år och tänker sig att göra om samma sak. Kan gott tänka mig att det ser ut precis som man lämnade det i bästa fall.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH