Gröna vågen som slog i taket?
Skogen är fantastisk. Den binder koldioxid när den växer och skapar natur- och kulturmiljöer med biologisk mångfald. Den kan ge inkomster där den står men kan också ge klimatsmarta produkter som kan ersätta ej klimatsmarta dito och samtidigt vara en kolsänka. Ett väldigt bra exempel är sågade trävaror.
Det tog ett tag för oss att inse ovanstående (om vi ens är där på bred front än). Kanske är det lite likt ett paradigmskifte? Hur som. Skogsindustrin har “kapprustat” i sågverk och massabruk, fast i tron att skogen räcker. Samtidigt har vi klimatförändringarna som gjort att vi alla genom FN m.fl., tagit beslut om att något måste göras. Detta har nu singlat ner till skogen med bland annat krav på en viss nivå kolsänka i skogen varje år.
Kapprustningen kräver mer virke (läs rekordavverkning) samtidigt som (kanske) Sveriges planterade granåkrar antingen avverkades eller slutade växa (typ 2 miljoner hektar som började planteras efter andra världskriget) och klimatförändringarna gjorde sig påminda genom förändrad luftfuktighet och en torksommar med efterföljande insektsangrepp. Att skogen delvis tog slut för statligt ägda Sveaskog kanske är ett bevis för ovanstående.
Lägg därtill ett krig i Ukraina med sanktioner mot virke från Ryssland och vips så verkar den gröna vågen ha slagit i taket. Skogsindustrins efterfrågan som i princip alltid varit lägre än tillgången förbyttes till det motsatta, importen ströps genom ett krig samtidigt som kriget skapade en energikris som gjorde att priset på bioenergi steg kraftigt. Och politiken ställer nu genom klimatförändringarna krav på kolsänka i skogen (läs faktiskt avverkningstak).
Skogsägarna vinnarna
Ovanstående scenario har både vinnare och förlorare och skogsägaren är otvetydigt en vinnare. Efterfrågan överstiger tillgången och virkespriserna stiger. Samtidigt ska klimatförändringarna motarbetas och växande träd i skogen kan få ett värde genom kolkrediter. Många experter har under 2023 vittnat om detta scenario och att virkespriserna har höjts i nuvarande lågkonjunktur är kanske ytterligare ett bevis.
Nedkokat handlar det om fotosyntes och kolsänka. Fotosyntesen binder koldioxid från atmosfären under växtsäsongen och skapar en kolsänka. Till skillnad från plast, stål och betong så gör detta att produkter från skogen kan glida in på marknader på bananskal. Som att ta godis från barn ungefär.
Men med start under 2024 så kan det bli så att kolsänkan inte bara har ett ekonomiskt värde i sågade trävaror. Ett exempel är att EU:s certifieringsram för kolkrediter ska sjösättas under 2024. Denna ram är fundamental för de som vill handla med kolsänka i skog och troligtvis kommer vi under året se starten på någon form av kolkrediter från skogen på allvar. Nasdaq har här krattat manegen genom sitt köp av Puro.Earth.
Utmaningar under 2024
Ovanstående text kan ses som att det ser ljust ut för både skogsägarna och rundvirkespriserna under 2024. Men det finns såklart utmaningar. Vädret är alltid en sådan utmaning. 622.000 privata skogsägartummar får hållas för att svåra stormar uteblir. Likaså gäller torka och bränder. Vi har tyvärr med fasa sett vad detta kan göra för både skogen och virkespriset.
Geopolitiskt får vi hålla samma tummar för att vår värld blir fri från ytterligare eskalering när det gäller krig och konflikter och detsamma gäller såklart för pandemier och bankkrascher.
Ner på enskild nivå så finns utmaningar i det politiskt olösta problemet med naturskydd. Det är oacceptabelt att inte svensk politik, trots att i princip varje parti nu fått chansen, inte löst frågan med ersättning för skyddad skog på ett bättre sätt. Det är för snårigt, tar för lång tid och är på tok för byråkratiskt för den enskilda skogsägaren.
Virkesmarknaden och avverkningsnivå 2024?
Mycket lite talar för en rejäl nedgång av nuvarande avverkningsnivå i Sverige under året. Som sagt tidigare så har skogsindustrin kapprustat i industriutbyggnad. Det är också mer eller mindre öppet mål att sälja trävaror för byggnation och terminerna i USA pekar på att priset för sågade trävaror är på uppgång. Denna gång från ett nytt, högre golv, än tidigare.
Nordens starka massaindustri kan stå inför större utmaningar. Massa och papper har inte samma bananskal som ex. sågade trävaror. Men å andra sidan så är marknaden fortsatt stark inom bioenergin så rent teoretiskt kan man sälja skogen i sortimenten, timmer och biobränsle om det skulle knipa?
Avverkningsapparaten i Sverige är effektiv och enligt statistik från Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen så avverkar vi i Sverige ca. 40.000 m3fub per timme givet en arbetsdag på 8 timmar och 230 arbetsdagar på ett år. Det motsvarar 136 hektar slutavverkning per timme eller ca. 900 timmerbilar under samma givna timma.
Hur ska du som skogsägare tänka?
Att du som skogsägare inte längre behöver stå med mössan i hand när du möter virkesköparen är mycket positivt. Helt klart ett steg i rätt riktning. Virkesmarknaden har varit (och kanske fortfarande är) dysfunktionell i Sverige. Vi lever med ett arv av att ha haft Europas lägsta virkespriser i 50 år. Viktigt att påpeka är också att inflationen urholkat penningvärdet. Trots att vi idag har relativt höga virkespriser så är de i reella termer fortsatt låga.
Ett råd till dig som skogsägare kan därför vara att sitta still i båten. Släpp inte iväg virket bara för att. En målbild för en slutavverkning skulle kunna vara minst 1200 kr/m3fub för timmer och minst 700 kr/m3fub för massaved/energived under första delen av det nya året. Diskutera gärna de offerter du själv fått här på Skogsforum. Antingen direkt här i tråden eller genom att starta en egen tråd.
Vill du läsa tidigare års trådar om virkespriset så finns de samlade i tråden: Virkespriser 2023.
Fortsätt gärna att diskutera virkespriser 2024 här i tråden. Ju fler som deltar desto bättre!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto