Har kolsänkan ett ekonomiskt värde?
Ja, kolsänkan har definitivt ett ekonomiskt värde, detta eftersom världen idag styrs av pengar och kolinbindningen, alltså kolsänkan, har ett mycket stort värde för att justera koldioxidbalansen i atmosfären. EU:s utsläppsrätter där industrier kan sälja oanvända rätter vittnar också om att kolsänkan har ett ekonomiskt värde.
Värde enligt vad utsläpp kostar
Det kan vara ganska rimligt att sätta ett värde på kolsänkan genom att helt enkelt säga att kolinbindningen har lika stort värde som det kostar att släppa ut koldioxid.
Med tanke på att det är koldioxidskatt på fossil bensin och diesel men inte på miljöbränsle så har staten i princip satt ett värde på kolsänkan. I så fall kan man räkna som följer:
CO2 utsläpp 2018, inrikes transporter (ej flyg och tåg): 15.263 miljoner ton CO2. Källa.
Bensin och dieselförbrukning 2018: 9 miljoner m3 (6 miljoner m3 diesel och 3 miljoner m3 bensin). Källa.
CO2 skatt bensin 2018: 2620 kr/m3. Källa.
CO2 skatt diesel 2018: 1930 kr/m3. Källa.
Totala skatteintäkter för koldioxidskatt på bensin och diesel 2018: 19,44 miljarder kronor ex moms. Källa.
Genom att räkna ihop ovanstående så får inrikes transporter minus flyg och tåg en skatt på 1.274 kr per utsläppt ton koldioxid.
Hur mycket koldioxid binder en kubikmeter skog?
Som du kan läsa mer om i tråden Hur mycket CO2 binder olika trädslag? (lista) så binder träd en hel del koldioxid genom fotosyntesen och genom att träden omvandlar koldioxid till kol.
Sett till en genomsnittlig svensk skog så skulle vi kunna dra till med att en genomsnittlig kubikmeter skog i sverige binder 900 kg koldioxid, det är troligtvis närmare 1 ton men låt oss räkna på en övervägande del gran (som har lägre densitet).
Om man då omför detta till ett värde enligt ovan skulle man kunna säga att 1 kubikmeter svensk skog har ett kolsänkevärde på 1.147 kr.
Ett pris på kolsänkan i skog skulle alltså kunna vara drygt tusen kronor per kubikmeter.
Stämmer det att kolsänkan är värd drygt 1000 kr/m3?
Ja, det återstår att se och diskutera i kring. Även om ett värde baserat på en statlig skatteintäkt, det går nog inte att skatteväxla koldioxidskatten till privata skogsägare bara sådär, så är det intressant. Genom både LULUCF och EU:s taxonomirapport så finns beskrivet att det skogsbruk som kan påvisa en tillväxt över vad som skulle vara om inget gjorts kanske skulle kunna tillgodoräkna sig ett värde för detta.
Om vi gör en sådan uträkning så kan vi se om uträkningen är rimlig. Tabellen nedan är uträknad med procent där man kan se vad en tillväxtökning skulle kunna ge för kubikmeterpris.
Tillväxtökning, % | Kolsänka värde/m3, kr |
---|---|
1 | 13 |
2 | 25 |
3 | 38 |
4 | 51 |
5 | 64 |
6 | 76 |
7 | 89 |
8 | 102 |
9 | 115 |
10 | 127 |
11 | 140 |
12 | 153 |
13 | 166 |
14 | 178 |
15 | 191 |
16 | 204 |
17 | 217 |
18 | 229 |
19 | 242 |
20 | 255 |
21 | 267 |
22 | 280 |
23 | 293 |
24 | 306 |
25 | 318 |
26 | 331 |
27 | 344 |
28 | 357 |
29 | 369 |
Så, vad tycker du om detta? Är 2020 året på ett nytt decennium där skogen kommer få en allt större roll i klimatfrågorna och dessutom då kanske ytterligare en intäktskälla för ägaren av skogen - skogsägaren?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto