mån 19 nov 2018, 00:58#534344
Håller helt med @busholle.
I sommarens brist på massaved till vissa pappersbruk har det funnits påhittade fusksortiment hos virkesköpar som endast har fördyrat avverkningarna mot skogsägare.
Troligen enbart i syfte att föra den motstående affärspartnern bakom ljuset.
Man har apterat och redovisat nya fusksortiment av timmer som också har fått huggits och sorterats separat från massaveden i skogen och på avlägg och vid lastning på timmerbil.
Det är troligen bara för att det ska stå redovisat som timmer till de skogsägare som inte är fullt medvetna vad som försigått.
Dessa timmersortiment har sedan gått raka vägen in till papperbruket som massaved.
Varför inte istället vara transparant och erbjudit ett högre pris på massaved rakt av och varit öppet ärliga med den vedbrist de har haft, och samtidigt sänkt avverkningskostnaden för entreprenör och skogsägaren.
Det hade ju kunnat varit en begränsad kontrakteringsperiod och eller uppgörelse.
Det bidrar ju inte till ökat förtroende för mig personligen att motstående affärspart idkar såna här affärsformer.
Extra prispåslag hade också kunnat ske på dessa tillfälliga sortiment till de skogsägare som har tillgång till egna avverkningsresurser och levereransvirke att tillgå utanför virkesköparnas ordinare resurser.
Fast pris för alla kubikmetrar per träslag inklusive avverkningskostnad är det mest relevanta att jämföra inför avverkning.
Sen kan de styra volymerna utefter behov till den industri som har högsta förädlingsgraden och suget av råvara,
och således bör ha högsta betalningsviljan för stunden att få det som önskas i tillräcklig omfattning.
Då kan man skippa massa och timmerandelar hit och dit.
Det sönderdelas ju och kommer till nytta där det är störst sug för stunden, oavkortad vad sortimenten heter.
Samt att det är netto efter avverkning och försäljning som är intressant för de flesta skogsägare i slutänden,
vad det avser den uttagna volymen ur skogen.
Prismodellen för volymuttaget har ju ingenting att göra med hur man långsiktig sköter det kvarstående gallringsbeståndet exempelvis.
Det hänger mer ihop med vad man har för framtida förväntningar på kommande efterfrågan och vad som är rätt att satsa på inför framtiden, vad gäller sin skötsel av skogen.
Rätt produktionsmål kan ju skilja från skogsägare till skogsägare eller olika bestånd,
det ena behöver inte utesluta det andra.
Det går ju att satsa både på virkeskvalite och volymtillväxt på olika delar av en skogfastighet.
Bägge har ju sina för och nackdelar inför framtiden.
Ser det mer som en riskspridning att inte bara satsa allt på ett och samma kort.
Samtidigt som oftast inte all mark har samma förusättningar för det ena eller andra heller.
Det hade samtidigt underlättat om den självverksamme inte hade behövt beakta timmer längder och kapfönster vid aptering om det ändock skulle kokas massa på de normala klentimmervolymerna under en period.