ons 26 okt 2022, 08:51#776634
Hej!
Jag var och fällde övergrovt häromdagen och då hände en sak som jag inte stött på mycket tidigare.
En tall, ca 60 cm DBH, lutade svagt bakåt mot den tänkta fällriktningen med ett par grova grenar som också tyngde ner bakåt.
Jag använde mig av ett par kilar samt trädfällriktare och gjorde ett relativt grunt riktskär och fällskäret var i jämnhöjd med riktskäret. Brytmånen gjorde jag dock lite för tjock, 5 cm ungefär.
När jag skulle fälla så lade jag märke till att det gick ganska trögt och tänkte på att brytmånen var relativt tjock samt att grenöverhänget vägde en del. Jag fortsatte dock att slå in kilar och veva ut fällriktaren.
Till slut så började trädet ge med sig, men lade sig ganska mycket åt sidan istället för i den tänkta riktningen, ca 45 grader.
När jag tittade på stubben så såg jag att den hade klyvts på vänstra sidan vid brytmånen, och hade därför släppt i den sidan och trädet trillade åt den andra sidan.
Vad har ni för tankar om detta?
Den tryckande kraften nertill på stammen från kilar och fällriktare kan ju ha gjort sitt, tror ni att det hade undvikits med till exempel smalare brytmån och mindre vinkel på trädfällriktaren (att jag hade satt den lite mer åt det lodräta hållet?
Borde jag ha gjort ett lite djupare riktskär för att det skulle blivit svårare att klyva stubben om inte rotben varit nära riktskäret och brytmånen?
Tack för svar!
Kort information om skogsforum.se