Motorsåg och handhållet
Högt fällskär
ons 22 feb 2012, 21:04#162765Då är det något sominte riktigt stämmer.. Natti!
ons 22 feb 2012, 21:09#162768Då är det något sominte riktigt stämmer.. Natti!
Håller inte med om att just 5-10 mm skulle ge stor riskför spjälkning OM det inte är så att man har framlut/ medvind och sågar rätt akifrån och fram mot brytmån och får spjälkmen då är det inte den nivåskillnaden som är boven utan just att man sågar MOT brytmån Lösningen är som du säkert vet instick för färdig brytmån och såga bakåt =den gamla anrika Burträskmetoden Natti igen!
Håller inte med om att just 5-10 mm skulle ge stor riskför spjälkning OM det inte är så att man har framlut/ medvind och sågar rätt akifrån och fram mot brytmån och får spjälkmen då är det inte den nivåskillnaden som är boven utan just att man sågar MOT brytmån Lösningen är som du säkert vet instick för färdig brytmån och såga bakåt =den gamla anrika Burträskmetoden Natti igen!
ons 22 feb 2012, 21:12#162769Natti, natti! Enligt det jag fått lära mig så ökar det i varje fall risken. Lösningen känner jag till.
2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)
ons 22 feb 2012, 21:41#162782
För det första lär ju sågen nypa fast.
Sedan måste du mer el. mindre lyfta hela trädet för att kunna vika
det i gångjärnet mot riktskäret.
Om jag har fel har jag missat allt gällande trädfällning....
Homo abies skrev:Kjell S skrev:.. aldrig under.
-Jag blir så j-a nyfiken! varför aldrig under? det säger ju varenda instruktör har dom fel?
För det första lär ju sågen nypa fast.
Sedan måste du mer el. mindre lyfta hela trädet för att kunna vika
det i gångjärnet mot riktskäret.
Om jag har fel har jag missat allt gällande trädfällning....
Avancerad trädfällning
ons 22 feb 2012, 21:51#162785
Allting är relativt, det får ju inte bli frågan om några 12 cm under riktskäret, på sin höjd 45 grader under.
Kjell S skrev:För det första lär ju sågen nypa fast.
Sedan måste du mer el. mindre lyfta hela trädet för att kunna vika
det i gångjärnet mot riktskäret.
Allting är relativt, det får ju inte bli frågan om några 12 cm under riktskäret, på sin höjd 45 grader under.
ons 22 feb 2012, 23:11#162811
Jag kan försöka...
Höjden mellan riktskär o fällskär ger höjden på gångjärnet. Om riktskäret inte är öppet nog eller gångjärnet är för klent så brister det.
Om fäll skär ligger nedanför undre riktskär är det inga fiber som kan vika sig och skador på stock och minskad kontroll är faktum.
Ju högre du ligger över undre riktskär destu större chans har du att fiber viker sig som en fällkniv eller ett gångjärn, i stället för att gå av.
Har man det för högt finns risken att det håller ihop för bra och inte viker sig utan går av. Likaså om det är för brett. Om det inte viker fiber, är det samma som att ha skären vågräta. Gångjärnet går av så fort trädet går, vilket ger ett okontrollerat fall av ett träd. Lite som o släppa det i luften.
Så länge gångjärnet håller har du kontroll. Efter det brister är det tyngdlag o högre maket som bestämmer hur det går.
Hugger man hårda träslag med risk för sprickbildning o dragna fiber nåt man bävar för o det kostar stora summor i vrak om man bara fäller hur som happ över stock o sten.
Kanske inte alla tänker på det, men det har huggits utan sprickbildning, spjälkning o dragna fiber förr, det går idag med, till o med med de fina såg vi har idag.
Att testa detta i skog är inte krångligt.
Homo abies skrev:Mange skrev:Lättare för fiber o vika sig innan de går av med.
Ytterst sällsynt jag har de i samma nivå. Betydligt säkrare o ligga över.
Extrema fall ligger jag upp till 12-15cm över.
kan du förklara dig lite, du menar att fällskäret skulle alltid ligga över? 12cm? beskriv situationen! hur kan du veta fiberriktningen???
Jag kan försöka...
Höjden mellan riktskär o fällskär ger höjden på gångjärnet. Om riktskäret inte är öppet nog eller gångjärnet är för klent så brister det.
Om fäll skär ligger nedanför undre riktskär är det inga fiber som kan vika sig och skador på stock och minskad kontroll är faktum.
Ju högre du ligger över undre riktskär destu större chans har du att fiber viker sig som en fällkniv eller ett gångjärn, i stället för att gå av.
Har man det för högt finns risken att det håller ihop för bra och inte viker sig utan går av. Likaså om det är för brett. Om det inte viker fiber, är det samma som att ha skären vågräta. Gångjärnet går av så fort trädet går, vilket ger ett okontrollerat fall av ett träd. Lite som o släppa det i luften.
Så länge gångjärnet håller har du kontroll. Efter det brister är det tyngdlag o högre maket som bestämmer hur det går.
Hugger man hårda träslag med risk för sprickbildning o dragna fiber nåt man bävar för o det kostar stora summor i vrak om man bara fäller hur som happ över stock o sten.
Kanske inte alla tänker på det, men det har huggits utan sprickbildning, spjälkning o dragna fiber förr, det går idag med, till o med med de fina såg vi har idag.
Att testa detta i skog är inte krångligt.
Såg samlare av grövre kaliber....
www.chainsawcollectors.se
www.chainsawcollectors.se
ons 22 feb 2012, 23:16#162815Veta fiber riktning är inte lätt, men lite ser man i riktskär o form på stam och rotdel/stubbe.
Tillräckligt för att ge en skaplig bedömning.
Säkra hörnet som det kallas idag har använts till detta långt innan det var tänkt att vara som säkerhet för huggaren. Det var då focus på stam och förhindra sprickbildning.
Vikten av att ha trädet kvar på stubben, rätt format gångjärn, hjärteskär och tårtbiten hörde jag talas om som 16-åring.
Tillräckligt för att ge en skaplig bedömning.
Säkra hörnet som det kallas idag har använts till detta långt innan det var tänkt att vara som säkerhet för huggaren. Det var då focus på stam och förhindra sprickbildning.
Vikten av att ha trädet kvar på stubben, rätt format gångjärn, hjärteskär och tårtbiten hörde jag talas om som 16-åring.
Såg samlare av grövre kaliber....
www.chainsawcollectors.se
www.chainsawcollectors.se
ons 22 feb 2012, 23:33#162817
I mitt tycke helt felaktigt och farligt! Jag har inte hört eller sett någon instruktör eller kunnig huggare som påvisat detta.
Homo abies skrev:Kjell S skrev:.. aldrig under.
-Jag blir så j-a nyfiken! varför aldrig under? det säger ju varenda instruktör har dom fel?
I mitt tycke helt felaktigt och farligt! Jag har inte hört eller sett någon instruktör eller kunnig huggare som påvisat detta.
Såg samlare av grövre kaliber....
www.chainsawcollectors.se
www.chainsawcollectors.se
ons 22 feb 2012, 23:47#162819
gammal är äldst. läs o lär.
ganska nyss då.ung o mycket klok. 
tips o råd från dessa båda när det gäller trädfällning bör beaktas.
Kjell S skrev:Homo abies skrev:Kjell S skrev:.. aldrig under.
-Jag blir så j-a nyfiken! varför aldrig under? det säger ju varenda instruktör har dom fel?
För det första lär ju sågen nypa fast.
Sedan måste du mer el. mindre lyfta hela trädet för att kunna vika
det i gångjärnet mot riktskäret.
Om jag har fel har jag missat allt gällande trädfällning....
gammal är äldst. läs o lär.
Mange skrev: hörde jag talas om som 16-åring.
tips o råd från dessa båda när det gäller trädfällning bör beaktas.
m.v.h. Jan L.
allting har sin tid men helst för en stund sedan.
allting har sin tid men helst för en stund sedan.
tor 23 feb 2012, 09:09#162832
Eller så har väldigt många andra... menar du att fällskärets nivå skulle till någon större del påverka balansen i trädet?
Förklara vad som gör att sågen fastnar i annat fall..
Den skillnad jag tydligt ser är att om man använder brytjärn så i fallet fs-under-rs rör sig stammen aningen bakåt mot brytjärnets rörelse, som är uppåt/framåt samtidigt som man skall spjälka den del som är höjdskillnaden rs-fs
I motsatta fallet rör sig stammen med brytjärnets rörelse, detta går av naturen lättare
Kjell S skrev:Homo abies skrev:Kjell S skrev:.. aldrig under.
-Jag blir så j-a nyfiken! varför aldrig under? det säger ju varenda instruktör har dom fel?
För det första lär ju sågen nypa fast.
Sedan måste du mer el. mindre lyfta hela trädet för att kunna vika
det i gångjärnet mot riktskäret.
Om jag har fel har jag missat allt gällande trädfällning....
Eller så har väldigt många andra... menar du att fällskärets nivå skulle till någon större del påverka balansen i trädet?
Förklara vad som gör att sågen fastnar i annat fall..
Den skillnad jag tydligt ser är att om man använder brytjärn så i fallet fs-under-rs rör sig stammen aningen bakåt mot brytjärnets rörelse, som är uppåt/framåt samtidigt som man skall spjälka den del som är höjdskillnaden rs-fs
I motsatta fallet rör sig stammen med brytjärnets rörelse, detta går av naturen lättare
tor 23 feb 2012, 09:45#162834
Du menar på allvar att du inte träffat någon instruktör som rekommenderat att lägga fällskäret lika med eller aningen (~0-10mm) under riktskäret?
Mange skrev:Homo abies skrev:Kjell S skrev:.. aldrig under.
-Jag blir så j-a nyfiken! varför aldrig under? det säger ju varenda instruktör har dom fel?
I mitt tycke helt felaktigt och farligt! Jag har inte hört eller sett någon instruktör eller kunnig huggare som påvisat detta.
Du menar på allvar att du inte träffat någon instruktör som rekommenderat att lägga fällskäret lika med eller aningen (~0-10mm) under riktskäret?
tor 23 feb 2012, 09:48#162836Om jag har fel har jag missat allt gällande trädfällning....[/quote]
gammal är äldst. läs o lär. ganska nyss då.ung o mycket klok.
tips o råd från dessa båda när det gäller trädfällning bör beaktas.[/quote]
Ja jag tar in ALLT vad som skrivs för jag är en nyfiken typ!
gammal är äldst. läs o lär.
Mange skrev: hörde jag talas om som 16-åring.
tips o råd från dessa båda när det gäller trädfällning bör beaktas.[/quote]
Ja jag tar in ALLT vad som skrivs för jag är en nyfiken typ!
tor 23 feb 2012, 10:02#162838Jo det är precis vad jag menar. Och skulle de prova här hade de snart fått reda på att utan kant som stöd är det farligt om gångjärnet ger sig vilket det gör när fiber inte viker sig utan går av.
Jag är långt ifrån klok. Har inte den erfarenhet de gubbar har som hugger dagligdax heller, men har fällt nog för att förstå vd som funkar och inte.
Har ingen aning hur det är o fälla barrskog norröver, men har en aning hur det är här.
Att vara nyfiken är en förutsättning för att få kunskap o nya intryck.
Gammal och ung är relativa begrepp. Har inget med antal år att göra....
Mina 39 kommer jag inte långt med.
Jag är långt ifrån klok. Har inte den erfarenhet de gubbar har som hugger dagligdax heller, men har fällt nog för att förstå vd som funkar och inte.
Har ingen aning hur det är o fälla barrskog norröver, men har en aning hur det är här.
Att vara nyfiken är en förutsättning för att få kunskap o nya intryck.
Gammal och ung är relativa begrepp. Har inget med antal år att göra....
Mina 39 kommer jag inte långt med.
Såg samlare av grövre kaliber....
www.chainsawcollectors.se
www.chainsawcollectors.se
tor 23 feb 2012, 11:17#162854ur http://www.sakerskog.se/default.asp?pageid=2733
"Fällskär under riktskär
Ger vid snedfibrighet en överdimensionerad brytmånsbredd. Brytmånen blir också extra tålig för sidoriktad kraft från t.ex. islagning av kilar. Friktion mellan kilen och rotstockens kapsnitt gör att en del av slagets kraft vill skjuva trädet av stubben. Med fällskäret under riktskärsnivån får brytmånen stöd mot stubben.
Nackdel är något tyngre böjning, (men god böjbarhet) samt störst risk för spjälkning och virkesskador i rotstocken. "
Första gången jag ser detta ens tas upp. Ser också mer nackdelar än fördelar med det...
Skjuva trädet ökar risken för att brytmånen brister. Tjurdrag ökar, vilket kan tvinga dig att
lumpa en bit... Då är det säkrare att kapa ovanför rotbenen och lumpa stubben för sig...
Vid riktigt stora träd med utvecklade rotben brukar man kapa bort och runda av rotdelen
för lättare fällning. Då har man tagit bort en hel del av den snedfibrighet som eftersträvades...
"Fällskär under riktskär
Ger vid snedfibrighet en överdimensionerad brytmånsbredd. Brytmånen blir också extra tålig för sidoriktad kraft från t.ex. islagning av kilar. Friktion mellan kilen och rotstockens kapsnitt gör att en del av slagets kraft vill skjuva trädet av stubben. Med fällskäret under riktskärsnivån får brytmånen stöd mot stubben.
Nackdel är något tyngre böjning, (men god böjbarhet) samt störst risk för spjälkning och virkesskador i rotstocken. "
Första gången jag ser detta ens tas upp. Ser också mer nackdelar än fördelar med det...
Skjuva trädet ökar risken för att brytmånen brister. Tjurdrag ökar, vilket kan tvinga dig att
lumpa en bit... Då är det säkrare att kapa ovanför rotbenen och lumpa stubben för sig...
Vid riktigt stora träd med utvecklade rotben brukar man kapa bort och runda av rotdelen
för lättare fällning. Då har man tagit bort en hel del av den snedfibrighet som eftersträvades...
Avancerad trädfällning
tor 23 feb 2012, 12:28#162861
Hmm, skulle var interssant med mer bakgrundsinfo, det är säkert och visst så att man kan göra på ett visst sätt och få det att fungera bra ett helt yrkesliv -men att gå i detalj och räkna ut precis varför det blir som det blir och vilka faktorer som avgör resultatet /hur dessa inverkar med och mot varandra det är ett steg längre än vad de flesta gör.
jag har heller inte rört mig över hela landet men mellan typ Åstorp och Mora har jag varit och hittat mycket skiftande virkesegenskaper och det enda säkra är att de skiftar från plats till plats, klara samband är för mig svårt att uttala sig om typ Norr kontra Söder.
Du förresten, 1. vilken brytmånstjocklek brukar du använda på neutrala träd utan sidlut, och 2. vilken ev höjdskillnad rs-fs 3. vilket trädslag?
Mange skrev:Jo det är precis vad jag menar. Och skulle de prova här hade de snart fått reda på att utan kant som stöd är det farligt om gångjärnet ger sig vilket det gör när fiber inte viker sig utan går av.
Jag är långt ifrån klok. Har inte den erfarenhet de gubbar har som hugger dagligdax heller, men har fällt nog för att förstå vd som funkar och inte.
Har ingen aning hur det är o fälla barrskog norröver, men har en aning hur det är här.
Att vara nyfiken är en förutsättning för att få kunskap o nya intryck.
Gammal och ung är relativa begrepp. Har inget med antal år att göra....
Mina 39 kommer jag inte långt med.
Hmm, skulle var interssant med mer bakgrundsinfo, det är säkert och visst så att man kan göra på ett visst sätt och få det att fungera bra ett helt yrkesliv -men att gå i detalj och räkna ut precis varför det blir som det blir och vilka faktorer som avgör resultatet /hur dessa inverkar med och mot varandra det är ett steg längre än vad de flesta gör.
jag har heller inte rört mig över hela landet men mellan typ Åstorp och Mora har jag varit och hittat mycket skiftande virkesegenskaper och det enda säkra är att de skiftar från plats till plats, klara samband är för mig svårt att uttala sig om typ Norr kontra Söder.
Du förresten, 1. vilken brytmånstjocklek brukar du använda på neutrala träd utan sidlut, och 2. vilken ev höjdskillnad rs-fs 3. vilket trädslag?
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).