Öppna kategorin

[Erre]

tis 07 sep 2021, 20:34#726510

Är man rädd om sin skog när det gäller avverkning av frötallar så är manuellfällning och kvistning ut till en skördare ett bra tips. Frötallar som står nära tänkt väg klarar ju skördaren själv, men de som står en bit ifrån får skördaren kämpigt med. ( Egen praktisk erfarenhet) Men det gäller att ta frötallarna i rätt tid som är så fort som möjligt när föryngring kommit upp i halvmetern. 😎

+1
Gärna med lite snö på marken. Skonsammare för föryngringen att böjas mot ett snötäcke än mot barmark.

Var håller allt hus folk?

[Skogsola]

tis 07 sep 2021, 21:03#726518 Fast är det kallt så går de lättare av.
Ska vi dra slutsatsen att eftersom frötallhuggning i uppvuxen ungskog ger så mycket huvudbry och ångest så ska man ta dem i tid eller låta dem stå?

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Erre]

tis 07 sep 2021, 21:16#726520

Fast är det kallt så går de lättare av.
Ska vi dra slutsatsen att eftersom frötallhuggning i uppvuxen ungskog ger så mycket huvudbry och ångest så ska man ta dem i tid eller låta dem stå?

Jepp. Idealisk är en dm snö och omslag till plusgrader. 😁. Då tål dom till och med att köras över.

Var håller allt hus folk?

[Sjögården]

tis 07 sep 2021, 22:46#726535

Fast är det kallt så går de lättare av.
Ska vi dra slutsatsen att eftersom frötallhuggning i uppvuxen ungskog ger så mycket huvudbry och ångest så ska man ta dem i tid eller låta dem stå?

Den huggningen är den roligaste utav alltihop. Den visar skillnaden på den som kan och på den som tror att han kan…
Men ibland får några stå kvar bara för att det är så knepigt, den kan man ta i förstagallringen.
Under tiden kan man säga att det är evighetsträd.
Och här är en evighet inte längre än så… 😉

[isteskog]

tis 07 sep 2021, 23:01#726538 Jag brukar alltid spara några tallar som evighetsträd. Tycker det är roligt att komma tillbaka lite då och då och se hur de utvecklas. 😀

[Älgfoderodlare]

tis 07 sep 2021, 23:26#726541

Värt att notera är att det på vissa marker fungerar tvärtom för tall, dvs föryngringen finns under och nära de stora tallarna medan det kan vara väldigt glest mellan fröträden. Exakt vad det beror på är oklart.

Jag har klart haft denna effekt, då jag valt att ha väldigt få frötallar kvar efter avverkning just för att slippa komma in i ett senare skede o avverka. De får jag har får bli evighetsträd från början. Det blir med tiden en otrolig återväxt trots ett fåtal fröträd. Man får lite mer spridning i ålder, men i det långa loppet ganska betydelselöst. Men där finns väldigt mycket ungtall alldeles invid roten på de vuxna träden. Är i Mora nu o jobbar men kan ta nån bild o lägga in nästa gång jag kommer upp. Torbjörn uppmärksammade detta då han var hos mig på besök i fjol just av denna anledning. Ev. så har han kanske någon bild också. Men jag har ytterligare lite intressanta saker jag ska visa när jag på nytt har vägarna förbi andra områden. Nu när ni ändå tar upp det ang. hur Tall kan föryngra sig etc.

[ulf 1]

ons 08 sep 2021, 07:43#726552 Försök läsa innantill människa, det var den jämförelsen jag gjorde " Vi drar in 1,3 miljoner euro på virket men kostnaderna är 800 000 euro. " hur jävla svårt ska det vara att föra en diskussion på detta forum, vilket skogsbruk i Sverige drar in 3250 kronor per hektar och år, nu går dessutom dessa pengar till att utbilda befolkningen i Lybeck om hur skogar ska brukas, det går till att skapa rastplatser och rekreationsområden OCH det går till att ÖKA volymen till 600 kubik per hektar, det var runt 300 när Knut Sturm tog över ansvaret för skogen, hur man kan hitta något fel i det får väl sättas upp på ärthjärnekontot och den allmänna idiotin som Svenska modellen skapat i Sverige.
Just nu läser jag in mig på förbränningen av flis och pellets som tydligen ska bli våran framtid, vi har 260 enorma panncentraler som spyr ut luftföroreningar så till den grad att vi har bland Europas högsta halter, många ställen över 40 ug m3 (den röda färgen) vilket är enormt farligt, partiklarna går in i blodet på oss, dessa partiklar är som vatten i oljan på en bil.
Gränsen ska vara under den ljusgröna färgen på kartan, kolla Stockholm city.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[ulf 1]

ons 08 sep 2021, 08:32#726559 Jag har aldrig sålt en pinne till skogsbolagen som har Sveriges skogsägare i ett järngrepp, märkligt egentligen hur tröga svenska skogsägare är, här diskuteras hur man ska undvika att köra ner plantor, spelar roll, ungefär som att diskutera hur många myror man trampat ihjäl på sin skogsvandring.
Sen åker man ut och dödar en hel skog och dess ekosystem med en kalhuggning, fan vad är det med er.
Det finns säkert människor som på fullt allvar tror att dom gör rätt, så jag ger mig inte på er med dåliga kunskaper, det är ni som låter er luras fast ni anar att det inte är rätt som gör mig förbannad.
I dag kan vem som helst tjäna tio gånger mer på sin lilla skog, en bandsåg kostar 50-100 tusen och tjänas in på två veckor, det gick inte för trettio år sen, då var det dessutom förbjudet att bläda din skog, så tiderna förändras och det borde ni oxå göra, men några mer trögtänka folk får man leta efter, och skogsbolagen dansar på väg till banken.
Om man inte har tid att såga sina stockar när skördare och skotare gjort sitt, ja då kan man låta skogen stå och tjäna sina pengar på det man nu är så upptagen med, men sluta upplåt er mark till fibermaffian förfan, kan den inte leva på sin egen skog så ska dom inte dra ner ER i det skitskogsbruket.
Detta gäller 99% av Sveriges skogsägare, låt träden stå tills ni blivit lite klokare, och det kommer ni att bli vare sig ni vill eller inte, ljuset i tunneln kommer allt närmare, bara sen jag började bråka för 15 år sen så har vi blivit dubbelt så kloka och kalhygge dubbelt så idiotiskt, men jag får ju oxå alltid rätt.
En skördare kan följa en snitslad bana från söder till norr och ta bort alla granar på en bredd av 15 meter, och kanske 2-3 hundra meter långt, då har du startat ditt nya skogsbruk, sågar du dom stockarna själv så får du lika mycket pengar för virket som ett hundra meter brett hygge på 3 hektar.
Det är något konkret som inte Lars vill berätta för han är inte fri.
Sveriges entreprenörer kommer att jubla, de får minst lika mycket jobb de får bättre betalt, de får kunder som jublar över att ha sin skog kvar och 10 gånger mer betalt för den dom tagit ner, deras skogsfastigheter blir mer värda för varje blädning då det kommer upp vackra blandskogar, svamparna i marken jublar då rotsystemen inte slås ut, och betalar tillbaka genom att ge träden mer vatten och mineraler vinden får inte tag i kantträden då dessa skyddas av att ha en skog omkring sig.
Men allt det där borde ni ju veta om ingen lurat er, bonnläpparna på 50 talet visste det oxå, kolla kartorna från den tiden så ser ni hur dom gjorde, ända till den dag politikerna och Jägmästarna förbjöd dom.
samma politikerpack som idag gapar att äganderätten är så viktig att du måste få göra kalhygge, hur jävla fin skog du än har, människor tänk själva nu, och sköt om er skog.

[Peterdenmellanstore]

ons 08 sep 2021, 09:35#726571

Du säger att tex Lübeckmodellen inte fungerar på sikt. Vad menar du med det? Vad är det som kommer att hända som inte funkar liksom? Vad menar du är den betydande skillnaden mellan de två illustrationerna? De är väl i båda fallen bilder av mer elller mindre stora grupper att plantor träd i olika storlek och utvecklingsfas?

Nej, det finns inga tydliga grupper i en fullskiktad skog. Om man tittar på varje storleksgrupp för sig i den här typen av bestånd så är det gruppställda, dvs mer ojämnt än slumpmässigt fördelade, vilket ju skulle kunna tyda på att de föryngrar sig i grupper. Men det skulle förutsätta att de fanns tydlig negativ korrelation mellan de olika typerna av storlekar, så att grupper av mindre träd finns där det inte finns grupper av större träd och så ser det inte ut. Tvärtom är det väldigt tydligt i de studier som gjorts att det inte finns något samband alls mellan hur träd av olika storlekar står fördelade i skogen.

Det andra tankefelet som finns i den första bilden, den som visar ett tänkt tidsförlopp från många små till två stora träd, är att den utgår från att det är mortalitet som gör att det finns fler små än stora träd. Det stämmer i trakthyggesbruk, men det stämmer inte alls i fullskiktad skog. Där är det framförallt skillnader i tillväxt hos de enskilda träden som gör att det finns många små och få stora träd. Låg tillväxt gör att många individer samtidigt befinner sig i den storleksklassen medan snabb tillväxt gör att få individer samtidigt befinner sig där. Man gör helt enkelt misstaget att tro att det finns god överensstämmelse mellan ålder och storlek, som i trakthyggesbruk, och så ser det inte ut i fullskiktad skog.

Lübeckmodellen och andra liknande idéer missförstår tidsaspekten. De stora träd som avverkas idag ska inte ersättas av plantor som föds idag, utan av andra, bara något mindre träd som redan finns i skogen idag. Annars tar de stora träden slut långt innan plantorna hunnit bli stora träd.

Bilden som visar rumslig fördelning kommer från en fullskiktad granskog söder om Gällivare. Den minsta klassen träd, de svarta prickarna, har 5 cm dbh som nedersta gräns. Utöver det som syns på bilden finns alltså plantor och småträd som är mindre än ca 5 m, och dessa finns inte heller i "luckor" utan huller om buller lite varstans.

Vad finns det för studier på långvarig användning av hyggesfritt eller Lübeck? Det är väl ganska nytt alltihop, eller..

Nej, tvärtom. Det finns studier från ca 1880-talet och framåt, runt om i världen. Men de som börjar på nytt inom området läser dessvärre sällan igenom den äldre litteraturen och missförstår därför från början.

"trakthyggesbruk med pyttehyggen inte fungerar" Varför skulle det inte göra det?

Därför att det vi uppfattar som "luckor" eller pyttesmå hyggen inte uppfattas så av träden. Vi ser en öppning i skogen därför att det är tätare runtomkring, sett ur vår skala, men trädens skala är en helt annan och utgår i första hand från hur det ser ut under mark. Det som vi uppfattar som kala fläckar på bilden över trädens rumsliga fördelning är inte alls kala fläckar om man tittar i marken, där träden har sina rötter. Trädens rötter finns över hela området och de stora träden påverkar ett stort område runt sig.



Det är i princip ett rent granbestånd och har varit det de senaste några hundra åren.

Hej Lars!

Tack för svar. Jag ser att diskussionen rullat vidare, men återkommer till detta ändå.

Du påpekar att de inte finns någon struktur med grupper av plantor i fullskiktad skog. Det kan jag förstå, och att tanken om ”minihyggen” och luckdynamik inte är användbar på fullskiktad skog. Men vi har ju väldigt lite fullskiktad skog i verkligheten. Så min fråga är; hur resonerar du när det handlar om icke fullskiktad skog? Där måste rimligen minihyggesteorin fungera, eller?
luckdynamik – gap dynamics är ju ett stort och väletablerat forskningsområde inom skogsekologin med en stor mängd studier publicerade även inom den norra barrskogs zonen. Det måste väl vara relevanta kunskaper för skogsbrukare och inte bara ekologer?
’
Ser i artikeln om Lübeck längre fram i tråden att man har en avkastning i nivå med svenska förhållanden ungefär. Men att man samtidigt bygger upp sitt förråd en hel del ( hugger ca 50% av tillväxten, har jag för mig jag hört. Det måste ju indikera en värdetillväxt på ca den dubbla jämfört med Sverige. Vill minnas från något annat sammanhang att de även ökat andelen grova stammar under de senaste åren. Minns dock inte var jag läst det så har ingen källa att visa. )

På vad sätt menar du att deras skogsbruk inte fungerar? Att de stora träden kommer att ta slut i perioder i icke fullskiktade skogar är ju klartt om man inte vill överhålla och hugga övergrovt etc. Men om plantor etableras i ”luckorna” så finns det ju plantor att bygga vidare på, alternativt så kan de etableras när de gamla träden tar slut och en mer hyggeslik miljö uppstår.

Intressant också att Lübeck tycks ha en minskande konflikt med naturvården. För att kunna säga att något ”inte fungerar” måste väl resultatet sättas i relation till en målsättning? Alltså: Har vi uppnått det vi vill? Vad vet du om deras målsättning, som jag inte vet eller som inte framgår av ditt resonemang? Jag är som du säkert förstår intresserad amatör på detta område.

Men jag är skogsägare och tycker vi missar frågan om målsättningar i vårt skogsbruk. Det verka som att man i Sverige alltid anser att det främsta målet är att producera maximal volym. Men det är inte en bra målsättning rent företagsekonomiskt för oss skogsägare. Och om vi nu lever i en marknadsekonomi, så är det inte det nationalekonomiskt heller. Med dem virkespriser jag har i mitt område kan jag räkna ut att om jag kan bedriva skogsbruket så att min andel timmer ökar så klarar jag en sänkning av volymtillväxt utan att förlora på det. Mindre tillväxt men mer timmer kompenserar för max tillväxt men med mycket massaved.

Så att göra något liknande Lübeck verkar mer och mer vettigt. Det är ju en bättre affär att låta stora träd växa timmer än att stressa fram nya småplant oavsett om man köper dem eller de kommer gratis Då kan man ta tillvara så många träd som möjligt vid en grov diameter som ger timmer och pengar istället för att hugga allt vid samma tillfälle i ett kalhygge och sälja 30-40% massaved för kaffepengar och bli tvungen att köpa plant.

Att det handlar om målsättningar med skogen är ju hela roten till den här tråden. EU har ett annat mål med skog än Sverige har! Alltså kommer det att innebär att skogsbruket kommer att ändras. Förr betade vi massor med skogsmark för målet var djur och inte virke det har ändrats och kommer säkert ändras igen. Man kan inte gå mot utvecklingen om man vill göra business pojkar!

Lite länkar till intressant läsning

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... o2-003.pdf

https://silvafennica.fi/article/73

https://academic.oup.com/forestry/artic ... 84/5585603

[Mellberg]

ons 08 sep 2021, 10:38#726576

Du säger att tex Lübeckmodellen inte fungerar på sikt. Vad menar du med det? Vad är det som kommer att hända som inte funkar liksom? Vad menar du är den betydande skillnaden mellan de två illustrationerna? De är väl i båda fallen bilder av mer elller mindre stora grupper att plantor träd i olika storlek och utvecklingsfas?

Nej, det finns inga tydliga grupper i en fullskiktad skog. Om man tittar på varje storleksgrupp för sig i den här typen av bestånd så är det gruppställda, dvs mer ojämnt än slumpmässigt fördelade, vilket ju skulle kunna tyda på att de föryngrar sig i grupper. Men det skulle förutsätta att de fanns tydlig negativ korrelation mellan de olika typerna av storlekar, så att grupper av mindre träd finns där det inte finns grupper av större träd och så ser det inte ut. Tvärtom är det väldigt tydligt i de studier som gjorts att det inte finns något samband alls mellan hur träd av olika storlekar står fördelade i skogen.

Det andra tankefelet som finns i den första bilden, den som visar ett tänkt tidsförlopp från många små till två stora träd, är att den utgår från att det är mortalitet som gör att det finns fler små än stora träd. Det stämmer i trakthyggesbruk, men det stämmer inte alls i fullskiktad skog. Där är det framförallt skillnader i tillväxt hos de enskilda träden som gör att det finns många små och få stora träd. Låg tillväxt gör att många individer samtidigt befinner sig i den storleksklassen medan snabb tillväxt gör att få individer samtidigt befinner sig där. Man gör helt enkelt misstaget att tro att det finns god överensstämmelse mellan ålder och storlek, som i trakthyggesbruk, och så ser det inte ut i fullskiktad skog.

Lübeckmodellen och andra liknande idéer missförstår tidsaspekten. De stora träd som avverkas idag ska inte ersättas av plantor som föds idag, utan av andra, bara något mindre träd som redan finns i skogen idag. Annars tar de stora träden slut långt innan plantorna hunnit bli stora träd.

Bilden som visar rumslig fördelning kommer från en fullskiktad granskog söder om Gällivare. Den minsta klassen träd, de svarta prickarna, har 5 cm dbh som nedersta gräns. Utöver det som syns på bilden finns alltså plantor och småträd som är mindre än ca 5 m, och dessa finns inte heller i "luckor" utan huller om buller lite varstans.

Vad finns det för studier på långvarig användning av hyggesfritt eller Lübeck? Det är väl ganska nytt alltihop, eller..

Nej, tvärtom. Det finns studier från ca 1880-talet och framåt, runt om i världen. Men de som börjar på nytt inom området läser dessvärre sällan igenom den äldre litteraturen och missförstår därför från början.

"trakthyggesbruk med pyttehyggen inte fungerar" Varför skulle det inte göra det?

Därför att det vi uppfattar som "luckor" eller pyttesmå hyggen inte uppfattas så av träden. Vi ser en öppning i skogen därför att det är tätare runtomkring, sett ur vår skala, men trädens skala är en helt annan och utgår i första hand från hur det ser ut under mark. Det som vi uppfattar som kala fläckar på bilden över trädens rumsliga fördelning är inte alls kala fläckar om man tittar i marken, där träden har sina rötter. Trädens rötter finns över hela området och de stora träden påverkar ett stort område runt sig.



Det är i princip ett rent granbestånd och har varit det de senaste några hundra åren.

Hej Lars!

Tack för svar. Jag ser att diskussionen rullat vidare, men återkommer till detta ändå.

Du påpekar att de inte finns någon struktur med grupper av plantor i fullskiktad skog. Det kan jag förstå, och att tanken om ”minihyggen” och luckdynamik inte är användbar på fullskiktad skog. Men vi har ju väldigt lite fullskiktad skog i verkligheten. Så min fråga är; hur resonerar du när det handlar om icke fullskiktad skog? Där måste rimligen minihyggesteorin fungera, eller?
luckdynamik – gap dynamics är ju ett stort och väletablerat forskningsområde inom skogsekologin med en stor mängd studier publicerade även inom den norra barrskogs zonen. Det måste väl vara relevanta kunskaper för skogsbrukare och inte bara ekologer?
’
Ser i artikeln om Lübeck längre fram i tråden att man har en avkastning i nivå med svenska förhållanden ungefär. Men att man samtidigt bygger upp sitt förråd en hel del ( hugger ca 50% av tillväxten, har jag för mig jag hört. Det måste ju indikera en värdetillväxt på ca den dubbla jämfört med Sverige. Vill minnas från något annat sammanhang att de även ökat andelen grova stammar under de senaste åren. Minns dock inte var jag läst det så har ingen källa att visa. )

På vad sätt menar du att deras skogsbruk inte fungerar? Att de stora träden kommer att ta slut i perioder i icke fullskiktade skogar är ju klartt om man inte vill överhålla och hugga övergrovt etc. Men om plantor etableras i ”luckorna” så finns det ju plantor att bygga vidare på, alternativt så kan de etableras när de gamla träden tar slut och en mer hyggeslik miljö uppstår.

Intressant också att Lübeck tycks ha en minskande konflikt med naturvården. För att kunna säga att något ”inte fungerar” måste väl resultatet sättas i relation till en målsättning? Alltså: Har vi uppnått det vi vill? Vad vet du om deras målsättning, som jag inte vet eller som inte framgår av ditt resonemang? Jag är som du säkert förstår intresserad amatör på detta område.

Men jag är skogsägare och tycker vi missar frågan om målsättningar i vårt skogsbruk. Det verka som att man i Sverige alltid anser att det främsta målet är att producera maximal volym. Men det är inte en bra målsättning rent företagsekonomiskt för oss skogsägare. Och om vi nu lever i en marknadsekonomi, så är det inte det nationalekonomiskt heller. Med dem virkespriser jag har i mitt område kan jag räkna ut att om jag kan bedriva skogsbruket så att min andel timmer ökar så klarar jag en sänkning av volymtillväxt utan att förlora på det. Mindre tillväxt men mer timmer kompenserar för max tillväxt men med mycket massaved.

Så att göra något liknande Lübeck verkar mer och mer vettigt. Det är ju en bättre affär att låta stora träd växa timmer än att stressa fram nya småplant oavsett om man köper dem eller de kommer gratis Då kan man ta tillvara så många träd som möjligt vid en grov diameter som ger timmer och pengar istället för att hugga allt vid samma tillfälle i ett kalhygge och sälja 30-40% massaved för kaffepengar och bli tvungen att köpa plant.

Att det handlar om målsättningar med skogen är ju hela roten till den här tråden. EU har ett annat mål med skog än Sverige har! Alltså kommer det att innebär att skogsbruket kommer att ändras. Förr betade vi massor med skogsmark för målet var djur och inte virke det har ändrats och kommer säkert ändras igen. Man kan inte gå mot utvecklingen om man vill göra business pojkar!

Lite länkar till intressant läsning

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... o2-003.pdf

https://silvafennica.fi/article/73

https://academic.oup.com/forestry/artic ... 84/5585603

Börja med att ställa dig frågan, varför har vi har dubbelt så mycket skog i Sverige idag än för 100 år sedan? 😎

Hur kan den årliga tillväxten var 50 % högre idag än för 50 år sedan? Svara på det... 👍

Svaret måste vara en annorlunda skogskötselmodell än tidigare och det är trakthyggesbruket. som slår igenom på 1950-talet. De stora hyggena kommer först på 1970-talet när vi mekaniserar avverkningarna.

Sedan om man nu skall räkna på nuvärden så måste det göras på ett korrekt sätt. I samband med en kalavverkning skall föryngringskostnader alltid räknas som en avverkningskostnad.

Höggallring sänker alltid på sikt tillväxten och till slut finns inte många träd kvar.......

[Vedproducent]

ons 08 sep 2021, 11:02#726581

Försök läsa innantill människa, det var den jämförelsen jag gjorde " Vi drar in 1,3 miljoner euro på virket men kostnaderna är 800 000 euro. " hur jävla svårt ska det vara att föra en diskussion på detta forum, vilket skogsbruk i Sverige drar in 3250 kronor per hektar och år, nu går dessutom dessa pengar till att utbilda befolkningen i Lybeck om hur skogar ska brukas, det går till att skapa rastplatser och rekreationsområden OCH det går till att ÖKA volymen till 600 kubik per hektar, det var runt 300 när Knut Sturm tog över ansvaret för skogen, hur man kan hitta något fel i det får väl sättas upp på ärthjärnekontot och den allmänna idiotin som Svenska modellen skapat i Sverige.
Just nu läser jag in mig på förbränningen av flis och pellets som tydligen ska bli våran framtid, vi har 260 enorma panncentraler som spyr ut luftföroreningar så till den grad att vi har bland Europas högsta halter, många ställen över 40 ug m3 (den röda färgen) vilket är enormt farligt, partiklarna går in i blodet på oss, dessa partiklar är som vatten i oljan på en bil.
Gränsen ska vara under den ljusgröna färgen på kartan, kolla Stockholm city.

Du är lika dålig på ekonomi vilket det är din egen eller andras. Men det kan du få försvara dig med att du själv håller med om. Sammanfattningsvis då så är resultatet för dom flesta skogsägarna bättre än Sturms 110 euro hektaret så har vi det avklarat.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 08 sep 2021, 11:04#726582 Det som verkar vara svårast för de flesta att förstå är skalan det handlar om, i både tid och rum.

För oss människor är det naturligt att man "växer" ett år i taget, att 100 år är en rimlig tidsram och att ljus är viktigt, därför att så ser våra liv ut. Men träd och skogsekostystem fungerar helt annorlunda.
Ålder är i grund och botten en irrelevant faktor för träd, medan storlek är väldigt viktig.
Vi åldras ett år per år (såklart) men träds tillväxt förändras extremt mycket över tiden. Granar kan ha toppskott som är allt från 5 mm till 500 mm och de kan bli allt från 3 m till 30 m på 100 år.
Och ljus är nästan aldrig någon begränsning för träds tillväxt.

hur resonerar du när det handlar om icke fullskiktad skog? Där måste rimligen minihyggesteorin fungera, eller?
luckdynamik – gap dynamics är ju ett stort och väletablerat forskningsområde inom skogsekologin med en stor mängd studier publicerade även inom den norra barrskogs zonen. Det måste väl vara relevanta kunskaper för skogsbrukare och inte bara ekologer?

Nej, minihyggesteorin fungerar inte i praktiken eftersom träden inte bryr sig om hur den är tänkt att fungera. Det finns flera försök runt om i världen med så kallad "gap selection", ett slags blädningsbruk där man ska göra större luckor istället för att bara avverka enstaka träd utspritt i en fullskiktad skog. Tanken har varit att skapa just en mosaik av små likåldriga miniatyrbestånd. Det har aldrig fungerat.

För att det ska fungera måste varje lucka/minihygge fungera som en autonom enhet, dvs förhållandena i luckan (stamantal, höjd, etc) måste ha större inflytande på hur träden i luckan växer än hur omgivningen ser ut. "Gap dynamics" är mycket riktigt ett stort forskningsområde, som helt och hållet bygger på simulering med modeller. Och i modellerna växer varje "gap" oberoende av omgivningen.

Alternativet är att göra minihyggen som är så stora att de verkligen fungerar som hyggen, dvs göra dem åtminstone 50x50 m (2500 m2) eller nåt sånt. Men det betyder att du behöver ett bestånd som är minst 25 ha om du räknar med 100 års omloppstid, och att du då bara avverkar 0,25 ha per år och sen sköter varje sådant minibestånd som ett vanligt likåldrigt, enskiktat bestånd med röjning, gallring, osv. Om du vill kunna avverka större yta per år så måste du naturligtvis ha ett ännu större bestånd som du tillämpar det i.

Om du gör mindre hyggen, nåt slags mikrohyggen på låt säga 20x20 m (400 m2) så kommer träden inte uppföra sig som ett vanligt likåldrigt bestånd eftersom det blir så stor kanteffekt. Du måste då räkna med att huvuddelen av plantorna på dina mikrohyggen kommer att behöva låt säga 150 år för att nå samma storlek som på ett vanligt hygge. Om du då fortfarande vill avverka 0,25 ha per år (vilket blir 6, 25 småluckor per år) så krävs det alltså ett bestånd som är 0,25*150= 37,5 ha. Tillväxten blir samtidigt rejält mycket lägre (-30%?) men det var ju inget problem eftersom du inte har volymproduktion som mål. Frågan är ju hur du sen ska hålla koll på i vilken fas varje mikrohygge äret , när det är dags att röja, gallra, osv., men med modern GIS och laserskanning så bör du kunna klara det. Det blir så småningom också tekniskt svårt att komma in med maskiner, även om du gör allt jobbet själv, men det har du tid att fundera över.

Ser i artikeln om Lübeck längre fram i tråden att man har en avkastning i nivå med svenska förhållanden ungefär. Men att man samtidigt bygger upp sitt förråd en hel del.
På vad sätt menar du att deras skogsbruk inte fungerar? Att de stora träden kommer att ta slut i perioder i icke fullskiktade skogar är ju klartt om man inte vill överhålla och hugga övergrovt etc. Men om plantor etableras i ”luckorna” så finns det ju plantor att bygga vidare på, alternativt så kan de etableras när de gamla träden tar slut och en mer hyggeslik miljö uppstår.

Plantorna etableras inte i "luckor" i vare sig naturskog eller fullskiktad skog. De kommer hipp som happ lite här och där.

Att Lübeck har haft god ekonomi under de ca 30 år de hållit på är inte det minsta konstigt. Den som får ta över en fastighet med välskött ädellövskog och som fokuserar på att bara gallra ut de bästa träden, kan hålla på så i ganska många decennier innan träden tar slut. Men till sist tar de slut. Lübeckfolket brukar berätta att de träd de avverkar ofta är 150-200 år gamla, så de skördar frukterna av äldre tiders skogsskötare. Men vilka träd ska framtidens skogsskötare plocka ut, om 50-100 år?

Som du såg i exemplet ovan så har man inte förstått hur skala i tid och rum hänger ihop. Om de räknar med att få nya plantor i luckan efter att ha avverkat ett stort träd så skulle de behöva ett bestånd på 40-50 ha för att kunna avverka ett träd om året (400 m2/år gånger 150-200 år). Det betyder också att skogen redan idag skulle behöva vara en mosaik av mikrobestånd med jämn åldersfördelning 0-200 år. Men så ser skogen inte ut, och de avverkar mer än ett träd per 50 ha och år.

[Peterdenmellanstore]

ons 08 sep 2021, 11:14#726583 Mellberg! Det är lite svårt att begripa vart du vill komma med alla dina glada gubbar och konstiga frågor. Känns inte som att det ansluter till mina frågor till Lars. Du tror väl inte att det var Lûbecks stad som förvaltade all skog i Sverige för hundra år sedan?? Sverige var sönderhugget då. Att mängden virke ökat sedan dess är uppenbart då man infört lag och ordnat skogsbruk. Att det växer mer. Ja står det mer vikre i skogen växer det mer. Glesa bestånd eller småplant växer inte så mycket. Gissar att du vet det egentlige? Det verkar som att Lübeck gör samma typ av uppbyggnad av sin skkog nu så vad är din poäng? Hur du väljer att räkna på föryngring är upp till dig. det är ju dina pengar. Men man måste ju inte sätta sig i en situation som innebär att man måste investera i plantor. Man kan välja genom att välja hur man hugger verkar det som. Själv har jag minskat mina avverkningar en hel del de senaste åren. Högg som alla andra innan men det ger ju så lite pengar, och sänker fastighetsvärdet betydligt mer än virkesintäkterna. Jag har investrerat pengar i min skog och vill ju inte sänka värdet på den i onödan! Så därför är jag nyfiken på att se vad som kan utvecklas. Jag är inte intresserad av någon glada-gubbar-pajkastning som går ut på att hylla det skogsbruk vi har. Om vi inte utvecklas hamnar vi efter.

[Älgfoderodlare]

ons 08 sep 2021, 11:23#726586

Jag har klart haft denna effekt, då jag valt att ha väldigt få frötallar kvar efter avverkning just för att slippa komma in i ett senare skede o avverka. De får jag har får bli evighetsträd från början. Det blir med tiden en otrolig återväxt trots ett fåtal fröträd. Man får lite mer spridning i ålder, men i det långa loppet ganska betydelselöst. Men där finns väldigt mycket ungtall alldeles invid roten på de vuxna träden. Är i Mora nu o jobbar men kan ta nån bild o lägga in nästa gång jag kommer upp. Torbjörn uppmärksammade detta då han var hos mig på besök i fjol just av denna anledning. Ev. så har han kanske någon bild också. Men jag har ytterligare lite intressanta saker jag ska visa när jag på nytt har vägarna förbi andra områden. Nu när ni ändå tar upp det ang. hur Tall kan föryngra sig etc.

När det nu ändå är aktuellt, så några mil o ett par timmars offrad sömn efter nattjobb kan man väl offra. Vill bara visa vad jag sett under svampplockning i lite "udda" beståndsutvecklingar o höra tankar.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Senast redigerad av Älgfoderodlare ons 08 sep 2021, 11:37, redigerad totalt 1 gång.

[Älgfoderodlare]

ons 08 sep 2021, 11:32#726587 Ett annat bestånd, ca. 6 km från den förra platsen.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto