Åsiktskorridor i skogen?
Postat: fre 04 sep 2020, 11:22
Vi har en livrädd industri, som inte vill ha en diskussion, för vad vi än talar om så kommer deras bullshittande att bli skrivet i neon, och skogsägarna medvetna om hur grundlurade de är.
Toppen på isberget är ju det förtryck som 90% av de skogsutbildade och de nya rekryterna drabbas av, ekologin är ju i princip den enda fråga som ska behandlas, de närmaste 10 åren när man talar om skogsbruk, och den kan inte diskuteras fristående från tillväxt och produktion, ändå lär sig alla att hålla käft med sina åsikter, för att slippa "prästerskapets" pissringsherrar.
För vi har ett "prästerskap" på slu och skogforsk som bestämmer dagordningen och står för tolkningsföreträdet, som vägrar tala om annat än tillväxt och produktion och mobbar de 90% som vill tala ekologi, och vad värre är, det gör att vi tappar all fart i utvecklingen mot ett hållbart skogsbruk.
Där har ni grunden till det som debatteras tidigare i tråden.
Det blir ett långt inlägg, men jag måste bara ta med en kommentar till en intervju med Sten. S Nilsson .
"Vad innehåller skyttegravarna som det pratas om här i artikeln? Är det kontinuitetsskogsbruk mot hyggen? Plockhuggning mot komplett avverkning? Är det blandskog eller monokultur? Toalettpapper eller fönstervirke? Gammelskog och nyckelbiotoper mot virkesåker?
Jag är en oroad outbildad stadsbo utan egen skog men jag fick under många år det glättade och påkostade internmagasinet från "den skogliga näringen" med intressanta artiklar eftersom jag hade sommarstuga i värmland vilket är svårt att ha utan att få med lite skog. I vårt fall inköpt i början på 60-talet av min lätt hippieinspirerade läkarpappa och hans pluggkompis och med målet att låta naturen härja fritt i de enstaka hektar det handlade om. I det magasinet fanns bara härliga upplevelser kompetens och framåtanda. Jag minns inte att jag läste om ett enda problem. Finns det någon branschtidning som mer problematiserar och söker efter förbättringar där de externa kostnaderna som skogsnäringen för med sig får vara med i lägesrapporteringen?
Hur som helst skulle det vara intressant att se en matris med för- och nackdelar med trakthyggesbruk vs t ex lubeckmetoden. Monokultur vs blandskog. Blandad ålder på träden eller alla i samma årskull? En lista på vad som hindrar svenska skogsbruket från att klara avverkning med högre precision nu för tiden. Vi kan ju operera människor med nanoteknik och spännande ny teknik och vi kan landa på månen och docka varandras farkoster i rymden. Finns ambitioner om utveckling av samma slag inom skogsnäringen? Finns verktyg som kan skona eventuella fungerande ekosystem i skogen men ändå få med sig det värdefullaste virket ut ur ägorna? Ett skogsbruk som inte skrämmer bort turister eller riskerar att skämma ut oss i internationella sammanhang? Är vi objektivt bäst i världen på skogsbruk eller kan vi utvecklas och inspireras av andra? Sånt vet inte jag men jag anar att det finns mycket att ta reda på om detta.
Jag läste för några år sedan en artikel där en pensionerad skogskonsulent intervjuades och minns att han sa att inom skogsnäringen, om man har en avvikande uppfattning angående monokultur och totalavverkning så håller man käft eller byter bransch. Finns det fler som har den erfarenheten? Är det en rådande attityd eller var han ensam om att uppleva det tro? En annan information som vore intressant att ta del av är hur påverkanspengar och lobbyresurser fördelar sig mellan de här olyckliga skyttegravarna som omnämns. Är de olika djupa? Och vet man var de underjordiska delarna av systemet leder?
Ser fram emot mer läsning på ämnet så att jag kan åtminstone bilda mig om inte utbilda mig"
Den här kommentaren är en av de mest sammanfattade beskrivningarna av den totala brist på öppen debatt som vi har kring Svenskt skogsbruk, och den beskriver ett totalt fiasko, där förtroendet från allmänheten numera är noll, jag kan tänka mig vreden som kommer från det hållet när det visar sig att vi inte har en aning om vad detta skogsbruk kommer att leda till.
Läs även intervjun med Sten. https://www.skogsaktuellt.se/artikel/22 ... amhet.html
Toppen på isberget är ju det förtryck som 90% av de skogsutbildade och de nya rekryterna drabbas av, ekologin är ju i princip den enda fråga som ska behandlas, de närmaste 10 åren när man talar om skogsbruk, och den kan inte diskuteras fristående från tillväxt och produktion, ändå lär sig alla att hålla käft med sina åsikter, för att slippa "prästerskapets" pissringsherrar.
För vi har ett "prästerskap" på slu och skogforsk som bestämmer dagordningen och står för tolkningsföreträdet, som vägrar tala om annat än tillväxt och produktion och mobbar de 90% som vill tala ekologi, och vad värre är, det gör att vi tappar all fart i utvecklingen mot ett hållbart skogsbruk.
Där har ni grunden till det som debatteras tidigare i tråden.
Det blir ett långt inlägg, men jag måste bara ta med en kommentar till en intervju med Sten. S Nilsson .
"Vad innehåller skyttegravarna som det pratas om här i artikeln? Är det kontinuitetsskogsbruk mot hyggen? Plockhuggning mot komplett avverkning? Är det blandskog eller monokultur? Toalettpapper eller fönstervirke? Gammelskog och nyckelbiotoper mot virkesåker?
Jag är en oroad outbildad stadsbo utan egen skog men jag fick under många år det glättade och påkostade internmagasinet från "den skogliga näringen" med intressanta artiklar eftersom jag hade sommarstuga i värmland vilket är svårt att ha utan att få med lite skog. I vårt fall inköpt i början på 60-talet av min lätt hippieinspirerade läkarpappa och hans pluggkompis och med målet att låta naturen härja fritt i de enstaka hektar det handlade om. I det magasinet fanns bara härliga upplevelser kompetens och framåtanda. Jag minns inte att jag läste om ett enda problem. Finns det någon branschtidning som mer problematiserar och söker efter förbättringar där de externa kostnaderna som skogsnäringen för med sig får vara med i lägesrapporteringen?
Hur som helst skulle det vara intressant att se en matris med för- och nackdelar med trakthyggesbruk vs t ex lubeckmetoden. Monokultur vs blandskog. Blandad ålder på träden eller alla i samma årskull? En lista på vad som hindrar svenska skogsbruket från att klara avverkning med högre precision nu för tiden. Vi kan ju operera människor med nanoteknik och spännande ny teknik och vi kan landa på månen och docka varandras farkoster i rymden. Finns ambitioner om utveckling av samma slag inom skogsnäringen? Finns verktyg som kan skona eventuella fungerande ekosystem i skogen men ändå få med sig det värdefullaste virket ut ur ägorna? Ett skogsbruk som inte skrämmer bort turister eller riskerar att skämma ut oss i internationella sammanhang? Är vi objektivt bäst i världen på skogsbruk eller kan vi utvecklas och inspireras av andra? Sånt vet inte jag men jag anar att det finns mycket att ta reda på om detta.
Jag läste för några år sedan en artikel där en pensionerad skogskonsulent intervjuades och minns att han sa att inom skogsnäringen, om man har en avvikande uppfattning angående monokultur och totalavverkning så håller man käft eller byter bransch. Finns det fler som har den erfarenheten? Är det en rådande attityd eller var han ensam om att uppleva det tro? En annan information som vore intressant att ta del av är hur påverkanspengar och lobbyresurser fördelar sig mellan de här olyckliga skyttegravarna som omnämns. Är de olika djupa? Och vet man var de underjordiska delarna av systemet leder?
Ser fram emot mer läsning på ämnet så att jag kan åtminstone bilda mig om inte utbilda mig"
Den här kommentaren är en av de mest sammanfattade beskrivningarna av den totala brist på öppen debatt som vi har kring Svenskt skogsbruk, och den beskriver ett totalt fiasko, där förtroendet från allmänheten numera är noll, jag kan tänka mig vreden som kommer från det hållet när det visar sig att vi inte har en aning om vad detta skogsbruk kommer att leda till.
Läs även intervjun med Sten. https://www.skogsaktuellt.se/artikel/22 ... amhet.html