fre 28 apr 2023, 17:43#800217
Sett över tid är skogen i kolbalans. Under en lösryckt tidsperiod kan man förstås öka eller minska nettokapitalet av kol men så länge det växer på marken är det ett nollsummespel. Ungefär.
Men om man intensivodlar och håller max gräs, max busk och max volymtillväxt i trädbeståndet. Max på allt, så ökar kolupptaget jämfört en jämförelsepunkt med mindre tillväxt.
Men analogt med en bil går det inte att accelerera hela tiden. Släpper man gasen så avstannar eller minskar fartökningen. Håller man jämn hög fart, typ dagens skogsbruk ungefär så binder man max kol.
Kollapsad kolinlagring får man om man rakar av allt och sprutar med hormoslyr framöver. Då försvinner kolet.
Att som föreslås av enfrågepersonalen, att människan går hem och lämnar skogen för fäfot leder till ett naturligt tillstånd med ogenomträngliga, artfattiga skogar med ökande andel döda nedfallna träd som pyser ut kolgas. Det uppstår en pendlande balans men det är i det stora hela ett nollsummespel. Det kommer brinna mer och längre än vi är vana med. Det blir ganska sotig nedfall av kol medans kolgasen seglar iväg.
Vill man som forskare göra maximal nytta för klimatet skall man förstås arbeta med elektrifiering, kärnkraft?, cirkulär konsumtion, reduktion av konsumtion och avfall. vara emot asfalt och betong, flyg, nöjesresande osv.
Jag tror att man har även andra agendor för skogen än själva klimatangelägenheten, men klimatsaken är så rumsren att använda så den missbrukas fastän det är ett dåligt argument. Skogen och klimatet används absolut säkert som murbräcka för att uppnå andra syften såsom gröna jobb, förstatligande/äganderättsinskränkningar samt att man tycker som de flesta att en stubbåker är ful.
Som sagts förut, titta på en jordglob och reflektera över hur obefintlig påverkan skogsbråket i Sverige kan ha på klimatet. Proportionalitet mellan fakta och påstående borde man kunna förvänta sig av forskare på SLU.