Sörlänningen skrev:Mangan skrev:Om man har två bestånd, ett på 70 och ett på 80 år. Det senare tycker man att det är avverkningsmoget, och avverkningsanmäler.
SkS säger, "om du väntar 10 år får du pengar!". Fint, man väntar 10 år, och har då ett bestånd på 80 och ett på 90. Kollar på bägge, och konstaterar att de är mogna att avverka bägge två, och gör det eftersom SkS inte har några pengar att ge ut längre. Vad är vinsten för co2-utsläppen?
Eller sammanfattningsvis, varför tror ni att snittåldern för när avverkning blir aktuellt kommer att vara högre när väl pengarna tar slut?
Det handlar om 2050, inte lång sikt. För en skogsägare är 2050 helt strax. För miljömänniskorna är det slutet på världen.
Skogsola skrev:Att avstå gallring är en dålig strategi. Den lilla ökade volymtillväxt vi har i ogallrade bestånd består av skräpträd som självdör, röjs ner, eller i bästa fall blir kortlivade produkter i förm av bränsleved eller papper.
Fredrik Reuter skrev:laguma skrev:Fredrik Reuter skrev:laguma skrev:Fredrik Reuter skrev:Menar du att kondenskraft med fossilt drivmedel kommer öka i Sverige?
Naturligtvis inte, men den el som ska ersätta de 30 tWh som vi exporterar kommer med all sannolikhet ersättas med kondenskraft.
Men är dessa 30TWh energi från skogen?
Inte energi, EL.
Nej all el kommer inte från skogen men en del.
Och om det blir brist på bioenergi så kommer andra uppvärmningsformer att ersätta tex värmepumpar vilka som bekant förbrukar el.
Så summan av ett ökat elbehov samtidigt som produktionen minskar leder till det jag sagt.
Jag får inte ihop det riktigt. Biokraft står för 10 % av elproduktionen men då är skogen bara en del av detta. Men om vi räknar fullt ut med skogen så blir den "skogliga exporten" 3 TWh. Det ska ställas mot ex. Tysklands förbrukning enligt bilden nedan och då blir det en ganska liten andel?
laguma skrev:Fredrik Reuter skrev:laguma skrev:Fredrik Reuter skrev:laguma skrev:Fredrik Reuter skrev:Menar du att kondenskraft med fossilt drivmedel kommer öka i Sverige?
Naturligtvis inte, men den el som ska ersätta de 30 tWh som vi exporterar kommer med all sannolikhet ersättas med kondenskraft.
Men är dessa 30TWh energi från skogen?
Inte energi, EL.
Nej all el kommer inte från skogen men en del.
Och om det blir brist på bioenergi så kommer andra uppvärmningsformer att ersätta tex värmepumpar vilka som bekant förbrukar el.
Så summan av ett ökat elbehov samtidigt som produktionen minskar leder till det jag sagt.
Jag får inte ihop det riktigt. Biokraft står för 10 % av elproduktionen men då är skogen bara en del av detta. Men om vi räknar fullt ut med skogen så blir den "skogliga exporten" 3 TWh. Det ska ställas mot ex. Tysklands förbrukning enligt bilden nedan och då blir det en ganska liten andel?
Jag märker det.
Först ska man ha klart för sig att kraftvärmen producerar som mest när det är som kallast dvs när elpriset och effektbehovet är som störst.
Sen vill du inte förstå att elbehovet ökar med mindre tillgång på bioenergi.
Detta får betydligt större genomslag på elexporten än man kan tro.
Gäller även Co2 utsläpp både nationellt och inom EU.
Sen har vi alla andra substitutions effekter på material sidan.
Varför så låg elproduktion från biokraftanläggningar?
Orsaken till att biokraftaktörerna inte utnyttjat sin produktionskapacitet varierar starkt mellan företagen.
Här är en sammanställning av olika svar:
» Värmeverkens huvuduppgift är att förse kunder med värme. - När det blir kallt räcker inte värmekapaciteten för både värme och elproduktion. Man minskar då elproduktionen för att kunna leverera värme.
» Flera kraftvärmeverk har installerat värmespets och är förberedda för att producera el men har inte använt den. Ett sådant företag är Mölndal Energi som nyligen investerat i bioolja, RME, för värmespets. Sedan den första januari 2021 har Mölndal Energi avstått från elproduktion när det blir som kallast trots att elektriciteten behövs i nätet eftersom regeringen då införde energi- och koldioxidskatt på RME för uppvärmning.
» När värmebehovet ökar måste en del företag höja framledningstemperaturen på fjärrvärmenätet för att klara värmen i husen hos kund. Temperaturhöjningen får till följd att temperaturskillnaden över turbinen minskar och därmed minskar elproduktionen.
» Ångbalansen i bruket styr elproduktionen. Företagen direktreducerar ånga för att täcka ångbehovet istället för att producera el.
» Några uppger att de inte har tillräckligt med bark. Det är inte lönt att köpa in bränsle för att producera el.
» Några kan köra beckolja. Men skulle behöva investera i utrustning som tål korrosiva biooljor för att utnyttja potentialen.
» Ett kraftvärmeverk kör med reducerad produktion för att inte gå över nätägarens effektgräns för nästa avgiftsnivå, vilket totalt skulle haverera ekonomin i elproduktionen. Nätägaren vill inte ändra avgiften. Energimarknadsinspektionen uppger att avgiften är inom ramen för vad som är tillåtet.
» Flera anläggningar är tagna ur drift på grund av tekniska orsaker. En del har vi tagit bort från listan eftersom man uppger att det inte är värt att renovera dem för att återstarta. Vi får intrycket att den svaga lönsamheten får till följd att anläggningarna underhålls sämre och man är långsam med att renovera för att återstarta efter haveri.
skogshare skrev:Sörlänningen skrev:Mangan skrev:Om man har två bestånd, ett på 70 och ett på 80 år. Det senare tycker man att det är avverkningsmoget, och avverkningsanmäler.
SkS säger, "om du väntar 10 år får du pengar!". Fint, man väntar 10 år, och har då ett bestånd på 80 och ett på 90. Kollar på bägge, och konstaterar att de är mogna att avverka bägge två, och gör det eftersom SkS inte har några pengar att ge ut längre. Vad är vinsten för co2-utsläppen?
Eller sammanfattningsvis, varför tror ni att snittåldern för när avverkning blir aktuellt kommer att vara högre när väl pengarna tar slut?
Det handlar om 2050, inte lång sikt. För en skogsägare är 2050 helt strax. För miljömänniskorna är det slutet på världen.
Vi sitter alla i samma rangliga eka.
Lindveden skrev:Skogsola skrev:Att avstå gallring är en dålig strategi. Den lilla ökade volymtillväxt vi har i ogallrade bestånd består av skräpträd som självdör, röjs ner, eller i bästa fall blir kortlivade produkter i förm av bränsleved eller papper.
O dom skogarna/bestånden bygger man ju inte några stora volymer me tex sågbart virke när det väl ska slutavverkas en gång i framtiden
Skogsola skrev:Ska man röja ner till de stamantalen så förlorar man absolut volymtillväxt och co-upptag. Inte nödvändigtvis värdetillväxt men det är en annan diskussion. Fast om vi hamnar i en bidragsstyrt paragrafskogsbruk så kan det vara en strategi.