Skogsnyheter

Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

151 inlägg 24390 visningar 7 följer Svara, dela mm...  
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lindveden  
#823938
r93 skrev:Bara att välja en av de senaste 52 poddavsnitten, så hör man det att ”vi är med i eu, därför ska eu styra svenskt skogsbruk, annars får vi inte exportera en läkt ens”


Ja vissa avsnitt kan man nog undra hur dom tänkte igenom vissa uttalanden...

Avatar Fallback

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

r93  
#823953
Lindveden skrev:
r93 skrev:Bara att välja en av de senaste 52 poddavsnitten, så hör man det att ”vi är med i eu, därför ska eu styra svenskt skogsbruk, annars får vi inte exportera en läkt ens”


Ja vissa avsnitt kan man nog undra hur dom tänkte igenom vissa uttalanden...


Efter att ha gått igenom twitterflödet från artikeln under frukosten nu så behöver man inte undra längre, skydda skogen, extinciton rebellion sweden, & diverse hatiska aktivister kommer upp, Fredrik benämns som ”oberoende expert” Lisa Röstlund hyllar detta som ett stort ”gräv”

Vi får lyfta på hatten åt Lars som gör det han kan för att visa felaktigheterna, här och på twitter!

Tack Lars!

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823961Själv väntar jag på att få höra Fredrik utveckla sitt resonemang om att Sverige borde kunna ha ett stående virkesförråd på över 7 miljarder kubikmeter.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lindveden  
#823965
Lars Lundqvist SLU skrev:Själv väntar jag på att få höra Fredrik utveckla sitt resonemang om att Sverige borde kunna ha ett stående virkesförråd på över 7 miljarder kubikmeter.


Väntar även på om han läst till den länken du hänvisa till sist,o om han läst bilagor du prata på. Får se om han nämner nåt i dagens podd tro?

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823985
Lars Lundqvist SLU skrev:
Vi lär ju se vad det lider vem som hade mest rätt.

Det jag vänder mig emot är ditt sätt att försöka misstänkliggöra baserat på väldigt lösa boliner. En mer öppen, frågande artikel hade varit mer intressant, utan att försöka skapa klatschiga rubriker för att få klick. Det finns alltid någon lättlurad journalist som ogillar skogsbruk som går på det hela och tror att ni faktiskt hittat nåt.

Fredrik, du har inte svarat på hur du egentligen tänkte när du skrev det sista stycket, din beräkning av möjligt virkesförråd. Har du insett att du fullständigt snurrat till det?


Ja, vi får se hur det blir vad det lider.

Lättlurade journalister eller inte så håller jag inte med dig om att jag försöker misstänkliggöra på lösa boliner.
Jag baserar det återigen på information och data från SLU samt även Finlands NIR. Kärnan är att extrapoleringen (räknesättet) verkar göra att Sverige just nu rapporterar LULUCF-siffror som kan komma ändras drastiskt på grund av just detta. Det i sig är värt att lyfta.

Rätta mig om jag har fel men i RT så består 2/3 av provytorna av fasta provytor och LULUCF baseras enbart på fasta provytor. Som jag ser det så är det antingen ett problem med extrapoleringen i LULUCF eller så viktas temporära provytor som är helt bananas för hårt i Skogsdata.

I tidigare NIR-rapporter så skriver Sverige att man tar höjd för att kunna åberopa typ force majeure på grund av vad som hänt i skogen efter 2018.

Lägg därtill vad vi redan dryftat här i tråden och jag skulle säga att det inte kategoriseras under lösa boliner.

Frågan om virkesförrådet får vi återkomma till, den är egentligen en annan fråga som inte bör ta syre från ovanstående.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#824002Du utgår fortfarande från att RTs rullande 5-års medelvärde är facit, men inte förklarat varför den beräkningen är bättre än LULUCF-beräkningen.

Din förrådsberäkning är intressant därför att den visar hur du tänker, fel.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#824021
Lars Lundqvist SLU skrev:Du utgår fortfarande från att RTs rullande 5-års medelvärde är facit, men inte förklarat varför den beräkningen är bättre än LULUCF-beräkningen.


Jag säger inte att den är facit. Men det är Sveriges officiella statistik inom detta område och femårsmedel är vad den baseras på. Du undrade ju själv över vad Taxen har att säga att Anton använde 3-årsmedel i JRC-uträkningen: Lars Lundqvist SLU - Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik.

Lars Lundqvist SLU skrev:Din förrådsberäkning är intressant därför att den visar hur du tänker, fel.


Så kan det vara men jag undrar om du inte plockat detta ur kontexten. Förrådsberäkningen saknar egentlig koppling till LULUCF-rapporteringen i artikeln. Jag tycker det framgår i texten och kopierar in hela stycket här nedan. Texten är med i en bredare kontext om hur framtiden kan se ut.

Förenklat: virkesförrådet skulle troligtvis kunna vara högre om vi gallrade försiktigare och höjde åldern för slutavverkning (bl.a.) givet dagens totala avgång. Man vet inte vilka regler som kommer gälla framöver men för en skogsägare skulle en påvisad sådan åtgärd kunna ligga under "additionalitet" med allt vad det teoretiskt skulle kunna innebära för framtiden.

Att halvera en teoretisk maxtillväxt över 100 år (7 miljarder) kan vara fel sätt att räkna ur vissa perspektiv. Men återigen, som du kan se i texten nedan så är det ett resonemang och inte något fast värde som skall uppnås. Den som vill skulle kunna använda det som en vision och då behöver det inte vara fel.


Om vi ska fortsätta med exemplet Finland så kan man säga att det inte bara är skillnaden i hur man tagit fram de senaste årens siffror i LULUCF som skiljer oss åt. Finland talar mer klarspråk. Finska forskare är oroliga över att skogen avverkas långt innan den kulminerar i tillväxt. Detta är ett ineffektivt sätt att bedriva skogsbruk. Man kan jämföra det lite med att få bra ränta på ett bankkonto men inte behålla pengarna på det samma. Motsatt, om pengarna stannar på kontot finns en chans till “ränta-på-ränta”.

Något som inte gör saken bättre är att vi med hög sannolikhet gallrar våra skogar för hårt. Detta gör att beståndsvolymen sjunker och tillväxten blir långt ifrån optimal, den tid som skogen skulle växa som mest. Lägg ihop dem båda, att vi gallrar hårt och avverkar tidigt och vips kan vi börja likna det med Ebberöds bank.

Rent teoretiskt går detta att se i Riksskogstaxeringens data. Sverige har en medeltillväxt på 5 m3sk per hektar och år samt 28 miljoner hektar skogsmark. Ponera en omloppstid på 100 år och vi har ett teoretiskt virkesförråd på 14 miljarder m3sk. Idag är Sveriges virkesförråd 3,6 miljarder m3sk. Och ja, notera väl att det är teori. Men säg att ålderstruktur, olika typer av skogsbruk och diverse ohyra och blåst skulle kunna göra att vi kunde sikta på hälften, 7 miljarder m3sk.

I så fall har vi idag 50 % av detta teoretiska värde. Rent matematiskt finns det alltså utrymme till förbättring. På sikt är det kanske detta som kan komma att krävas av vår skog. Vi har ett gediget beting om vi ska följa klimatmålen. Skogen ska växa optimalt, binda kol och frodas. Sedan ska den användas för långlivande slutprodukter. Samtidigt ska vi bli 100 % fossilfria. Först då går det ihop, säger de lärde.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#824025Ditt resonemang håller fortfarande inte.

Du har tagit färdigräknade RT-data som primärt tagits fram för att beskriva virkestillgång i volym, själv räknat om det till CO2-ekvivalenter för upptag/utsläpp, och jämför sedan med en delmängd av data som har tagits fram på ett annat sätt ur en delmängd av samma grunddata (men inte med samma beräkningsmetodik) utryckligen för att titta på upptag/utsläpp av CO2 (NIR, LULUCF).

Du hävdar fortfarande att dina beräkningar baserade på RTs data är rätt och LULUCFs beräkningar är fel, med argumentet att RTs data är ”Sveriges officiella statistik inom detta område" vilket är fel.

NIR är Sveriges officiella redovisning av upptag/utsläpp av växthusgaser och där ingår skogens upptag/utsläpp i LULUCF-beräkningarna.

RT är Sveriges officiella statistik över virkesvolymer, och även om CO2-förändringar hänger ihop med virkesvolymers förändring så är det delvis olika dataset behandlade på olika sätt för olika ändamål.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#824026
Fredrik Reuter skrev:Förenklat: virkesförrådet skulle troligtvis kunna vara högre om vi gallrade försiktigare och höjde åldern för slutavverkning (bl.a.) givet dagens totala avgång.[/exp1]

Vi tar din märkliga beräkning av max virkesförråd, en bit i taget.

Du utgår från medelbonitet.Vad beskriver boniteten?

Högsta möjliga medeltillväxt vid normal stamantal och skötsel på all mark, dvs utan glesheter, sämre fläckar, osv.

Vad är medeltillväxt? Det beräknas som totalproduktion dividerad med tiden.

Vad är totalproduktion? Allt som producerats fram till en viss tidpunkt, dvs stående volym plus allt som röjts eller gallrats plus självgallring.

Stående virkesförråd vid omloppstidens slut är alltså inte samma sak som totalproduktion utan det är betydligt lägre, av två skäl. Dels därför att all avgång (avverkn. + självgallring) saknas, och dels därför att all skogsmark inte kan ge högsta möjliga tillväxt eftersom det finns block, surhål, glesare fläckar, diken, osv. Det senare gör att totalproduktionen alltid blir lägre än boniteten.

Om vi följer din enkla kalkyl och antar att medeltillväxten kulminerar vid 100 år, antar att vi når 90% av boniteten och att volym vid slutavverkning är 75% av totalproduktionen så blir det 5 x 0.9 x 0.75 x 100 = 337,5 m3sk/ha

Den produktiva skogsmarken är inte 28 miljoner ha utan 23 miljoner ha. Så om all skogmark hade kalhuggits och planterats för 100 år sen så skulle vi ha 7,76 miljarder kubikmeter stående volym. Men som tur är så är åldersfördelningen relativt jämn, och då är frågan vad medelförrådet blir under en omloppstid?

Medeltillväxten är grovy räknat ungefär hälften av max efter halva omloppstiden, så om vi delar med två så får vi ungefär vad max volym borde vara, dvs 7,76/2 = 3,9 miljarder m3sk.

Vad är dagens förråd? 3,6 miljarder m3sk. Vi ligger alltså inte jättelångt från max, men medelboniteten är högre (ca 5,5) och det gör att det teoretiska taket ligger sningens högre (4,2 miljarder) med mitt grova överslag. Med bättre plantmaterial så kommer boniteten höjas, eftersom den styrs av hur träden växer.

Så om vi har täta bestånd överallt så kan det totala förrådet kanske öka till omkring 4 miljarder m3sk, men det skulle å andra sidan få en hel del negativa konsekvenser för miljövärden eftersom då finns inget utrymme för avsättningar, evighetsträd, kantzoner mot vatten, osv. Allt sånt minskar ju den effektivt skötta arealen. Dessutom måste all skyddad areal räknas bort eftersom där kommer medelförrådet efter ett tag långsiktigt balansera på ungefär samma volym som medelvolymen i effektivt trakthyggesbruk.

Din beräkning är helt enkelt helt galen.

Avatar Fallback

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Tralsmo  
#824034[quote="Lars Lundqvist SLU"
Vi tar din märkliga beräkning av max virkesförråd, en bit i taget.

Du utgår från medelbonitet.Vad beskriver boniteten?

Högsta möjliga medeltillväxt vid normal stamantal och skötsel på all mark, dvs utan glesheter, sämre fläckar, osv.

Vad är medeltillväxt? Det beräknas som totalproduktion dividerad med tiden.

Vad är totalproduktion? Allt som producerats fram till en viss tidpunkt, dvs stående volym plus allt som röjts eller gallrats plus självgallring.

Stående virkesförråd vid omloppstidens slut är alltså inte samma sak som totalproduktion utan det är betydligt lägre, av två skäl. Dels därför att all avgång (avverkn. + självgallring) saknas, och dels därför att all skogsmark inte kan ge högsta möjliga tillväxt eftersom det finns block, surhål, glesare fläckar, diken, osv. Det senare gör att totalproduktionen alltid blir lägre än boniteten.

Om vi följer din enkla kalkyl och antar att medeltillväxten kulminerar vid 100 år, antar att vi når 90% av boniteten och att volym vid slutavverkning är 75% av totalproduktionen så blir det 5 x 0.9 x 0.75 x 100 = 337,5 m3sk/ha

Den produktiva skogsmarken är inte 28 miljoner ha utan 23 miljoner ha. Så om all skogmark hade kalhuggits och planterats för 100 år sen så skulle vi ha 7,76 miljarder kubikmeter stående volym. Men som tur är så är åldersfördelningen relativt jämn, och då är frågan vad medelförrådet blir under en omloppstid?

Medeltillväxten är grovy räknat ungefär hälften av max efter halva omloppstiden, så om vi delar med två så får vi ungefär vad max volym borde vara, dvs 7,76/2 = 3,9 miljarder m3sk.

Vad är dagens förråd? 3,6 miljarder m3sk. Vi ligger alltså inte jättelångt från max, men medelboniteten är högre (ca 5,5) och det gör att det teoretiska taket ligger sningens högre (4,2 miljarder) med mitt grova överslag. Med bättre plantmaterial så kommer boniteten höjas, eftersom den styrs av hur träden växer.

Så om vi har täta bestånd överallt så kan det totala förrådet kanske öka till omkring 4 miljarder m3sk, men det skulle å andra sidan få en hel del negativa konsekvenser för miljövärden eftersom då finns inget utrymme för avsättningar, evighetsträd, kantzoner mot vatten, osv. Allt sånt minskar ju den effektivt skötta arealen. Dessutom måste all skyddad areal räknas bort eftersom där kommer medelförrådet efter ett tag långsiktigt balansera på ungefär samma volym som medelvolymen i effektivt trakthyggesbruk.

Din beräkning är helt enkelt helt galen.[/quote]



Ett sånt här inlägg är ju värt hur mycke som helst.
En stor anledning å hålla till på forumet tycker ja.

De finns fler anledningar å en hel del av dom är likt detta,, att man tycker olika alltså (Fredrik å Lars)

Knepet är att tycka olika utan å hänge sig åt en massa otidigheter.

Forskning å åsikter å va man själv kan se i skogen verkar diffa rätt ordentligt.
Man kan fråga sig va de beror på?
Erfarenhet?

Själv tycker ja Lars ideer påminner rätt väl om mina egna.
Rätt eller fel kan man ju ha olika åsikter om.

De finns nog tre läger i de här verkar de som ,, "rätt, fel, eller som ja tycker"

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#824040
Lars Lundqvist SLU skrev:
Fredrik Reuter skrev:Förenklat: virkesförrådet skulle troligtvis kunna vara högre om vi gallrade försiktigare och höjde åldern för slutavverkning (bl.a.) givet dagens totala avgång.[/exp1]

Vi tar din märkliga beräkning av max virkesförråd, en bit i taget.

Du utgår från medelbonitet.Vad beskriver boniteten?

Högsta möjliga medeltillväxt vid normal stamantal och skötsel på all mark, dvs utan glesheter, sämre fläckar, osv.

Vad är medeltillväxt? Det beräknas som totalproduktion dividerad med tiden.

Vad är totalproduktion? Allt som producerats fram till en viss tidpunkt, dvs stående volym plus allt som röjts eller gallrats plus självgallring.

Stående virkesförråd vid omloppstidens slut är alltså inte samma sak som totalproduktion utan det är betydligt lägre, av två skäl. Dels därför att all avgång (avverkn. + självgallring) saknas, och dels därför att all skogsmark inte kan ge högsta möjliga tillväxt eftersom det finns block, surhål, glesare fläckar, diken, osv. Det senare gör att totalproduktionen alltid blir lägre än boniteten.

Om vi följer din enkla kalkyl och antar att medeltillväxten kulminerar vid 100 år, antar att vi når 90% av boniteten och att volym vid slutavverkning är 75% av totalproduktionen så blir det 5 x 0.9 x 0.75 x 100 = 337,5 m3sk/ha

Den produktiva skogsmarken är inte 28 miljoner ha utan 23 miljoner ha. Så om all skogmark hade kalhuggits och planterats för 100 år sen så skulle vi ha 7,76 miljarder kubikmeter stående volym. Men som tur är så är åldersfördelningen relativt jämn, och då är frågan vad medelförrådet blir under en omloppstid?

Medeltillväxten är grovy räknat ungefär hälften av max efter halva omloppstiden, så om vi delar med två så får vi ungefär vad max volym borde vara, dvs 7,76/2 = 3,9 miljarder m3sk.

Vad är dagens förråd? 3,6 miljarder m3sk. Vi ligger alltså inte jättelångt från max, men medelboniteten är högre (ca 5,5) och det gör att det teoretiska taket ligger sningens högre (4,2 miljarder) med mitt grova överslag. Med bättre plantmaterial så kommer boniteten höjas, eftersom den styrs av hur träden växer.

Så om vi har täta bestånd överallt så kan det totala förrådet kanske öka till omkring 4 miljarder m3sk, men det skulle å andra sidan få en hel del negativa konsekvenser för miljövärden eftersom då finns inget utrymme för avsättningar, evighetsträd, kantzoner mot vatten, osv. Allt sånt minskar ju den effektivt skötta arealen. Dessutom måste all skyddad areal räknas bort eftersom där kommer medelförrådet efter ett tag långsiktigt balansera på ungefär samma volym som medelvolymen i effektivt trakthyggesbruk.

Din beräkning är helt enkelt helt galen.


Tack Lars för att du vidareutvecklar detta, jag tror det gläder många.
Om jag räknat på ditt sätt fast på 28 miljoner hektar (återigen, det är teori vi hålls med här) så blir summan 5,2 miljarder, ca 75 % av mitt exempel. Lägg på förädlade plant så är jag hemma (obs, skämtar).

Så "helt galen" tycker jag inte.

Höjer vi till 120 år så blir det 445 m3sk/ha och på 23 miljoner hektar blir det på samma uträkning 5,1 miljarder m3 i virkesförråd (6,2 miljarder på 28 miljoner hektar). I så fall missar vi optimal tillväxt i Sveriges skogar med 30 %. Rent teoretiskt alltså.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#824042Var hittar du 28 miljoner ha skogsmark med medelbonitet 5 m3sk/ha&år?

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#824045
Fredrik Reuter skrev:I så fall missar vi optimal tillväxt i Sveriges skogar med 30 %. Rent teoretiskt alltså.

Missade detta.
NEJ!
Förråd och tillväxt är helt olika saker. Att man temporärt kan bygga upp större förråd har inte med höjd tillväxt att göra.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

laguma  
#824048Återigen ett exempel på att inte kunna skilja på kolinlagring och kolsänka

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#824049Jag vet inte vad medelboniteten för hela Sveriges skogsareal är.
För ~20 miljoner hektar produktiv skogsmark är den enligt Skogsdata 5,5 m3sk/ha/år för 2023 och 6,3 m3sk/ha/år för 2021.
Inom formellt skyddade områden 4,7 resp. 3,9. Är väl 2018 som är med och spökar igen.

Har du svaret får du gärna delge det.

   TS
Annons:
Aspen biobränsle
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).