tis 25 mar 2025, 15:49#876013De som forskar om vatten och vattenkemi i skogsmark är specialister på det.
De som forskar på fotosyntes och fysiologiska processer i träd är experter på det.
Men trädstammars och hela bestånds tillväxt i stamved, mätt utanpå barken, kräver sin egen expertis, exv en professor i skogsproduktion.
Att vi forskare är oense, även när vi jobbar på samma institution, är inget ovanligt.
Min ledare i ATL lyfter fram en faktor som sällan nämns i diskussioner om skogen, trots att det numera finns åtminstone 70 års gedigen, experimentell forskning som visar hur stor inverkan vinden har på träds tillväxt. På andra håll i världen använder man t o m vindhastighet som en viktig variabel för att skatta bonitet.
Framtiden får visa vem/vilka som har rätt - om det är variation i vind eller nederbörd som har störst inverkan på variation i tillväxt av stamved på träd- och beståndsnivå.
Skogsnyheter
SLU: Tillväxten i skogen minskat med 15 %
tis 25 mar 2025, 15:58#876016Jag har svårt att tro att vindbelastningen innebär en förklaring till minskad tillväxt. Ett träd strävar efter att växa så mycket som möjligt (i alla normala fall, ibland lägger den energi på fröproduktion). Om då trädet är utsatt för mekanisk belastning lägger den mer tillväxt på diametern, men mindre på höjd tillväxt. Och omvänt borde oxå gälla. Mer på höjden innebär mindre på diametern. Men det är ju ett nollsummespel vad tillväxten ankommer.
Det ligger väl i människans natur att söka enkla samband, men ibland finns det flera och samverkande orsaker som kan vara svåra att kvantifiera. Vi har ju ganska god koll på ett enskilt bestånd vad som påverkar tillväxten, men när vi tittar på hela Sverige blir det ju svårare. Jag konstaterar att vi är långt ifrån att sköta våra skogar optimalt. Men olika markägare har olika mål och inriktning på sitt skogsbruk. Utmaningen i skogsbruk är avvägningen mellan långsiktighet och kortsiktighet. Där kan man komma till olika handlingsplaner beroende på förutsättningar.
Det ligger väl i människans natur att söka enkla samband, men ibland finns det flera och samverkande orsaker som kan vara svåra att kvantifiera. Vi har ju ganska god koll på ett enskilt bestånd vad som påverkar tillväxten, men när vi tittar på hela Sverige blir det ju svårare. Jag konstaterar att vi är långt ifrån att sköta våra skogar optimalt. Men olika markägare har olika mål och inriktning på sitt skogsbruk. Utmaningen i skogsbruk är avvägningen mellan långsiktighet och kortsiktighet. Där kan man komma till olika handlingsplaner beroende på förutsättningar.
tis 25 mar 2025, 16:14#876018När en ann ar ung gick det hur lätt som helst att finna en riktigt fin julgran.
I dag kan man få gå runt i flera timmar innan man hittar någon som duger.
Taniga och långt mellan grenvarven är det som förekommer = de växer för fort.
Sedan kommer forskare och påstår att tillväxten avtaget, personligen tycker jag tvärtom.
Självklart hittar man till slut en gran i någon plantering, kanske "några" meter för lång.
När man tufsat ned den till normal längd ser man att årsringarna är få - är det bara vår skog som växer utav attan ?
I dag kan man få gå runt i flera timmar innan man hittar någon som duger.
Taniga och långt mellan grenvarven är det som förekommer = de växer för fort.
Sedan kommer forskare och påstår att tillväxten avtaget, personligen tycker jag tvärtom.
Självklart hittar man till slut en gran i någon plantering, kanske "några" meter för lång.
När man tufsat ned den till normal längd ser man att årsringarna är få - är det bara vår skog som växer utav attan ?
tis 25 mar 2025, 16:24#876019
Fel. hittar alltid en topp på nån grannes mark som är utomordentligt fin.
Utgår ifrån att du besitter nån form av humor.
Men iaktagelsen instämmer jag i .
jannee skrev:När en ann ar ung gick det hur lätt som helst att finna en riktigt fin julgran.
I dag kan man få gå runt i flera timmar innan man hittar någon som duger.
Taniga och långt mellan grenvarven är det som förekommer = de växer för fort.
Sedan kommer forskare och påstår att tillväxten avtaget, personligen tycker jag tvärtom.
Självklart hittar man till slut en gran i någon plantering, kanske "några" meter för lång.
När man tufsat ned den till normal längd ser man att årsringarna är få - är det bara vår skog som växer utav attan ?
Fel. hittar alltid en topp på nån grannes mark som är utomordentligt fin.
Utgår ifrån att du besitter nån form av humor.
Men iaktagelsen instämmer jag i .
tis 25 mar 2025, 16:34#876021
Jo, det var en anledning att jag lessnade på yrket. Det är utformat för navelskådare typ MH. I det fallet är du inget undantag. Det du inte har forskning som bekräftat det finns inte. Då blir följande fråga som förmodligen inte heller blir besvarad.
Med det vetenskapen förmedlar angående klimatförändringen, tror du inte det finns anledning att både ompröva befintlig kunskap och att kanske finna ny, vilket i hög grad inbegriper "de som håller på med vattnets kretslopp"
Lars Lundqvist SLU skrev:De som forskar om vatten och vattenkemi i skogsmark är specialister på det.
De som forskar på fotosyntes och fysiologiska processer i träd är experter på det.
Men trädstammars och hela bestånds tillväxt i stamved, mätt utanpå barken, kräver sin egen expertis, exv en professor i skogsproduktion.
Att vi forskare är oense, även när vi jobbar på samma institution, är inget ovanligt.
Min ledare i ATL lyfter fram en faktor som sällan nämns i diskussioner om skogen, trots att det numera finns åtminstone 70 års gedigen, experimentell forskning som visar hur stor inverkan vinden har på träds tillväxt. På andra håll i världen använder man t o m vindhastighet som en viktig variabel för att skatta bonitet.
Framtiden får visa vem/vilka som har rätt - om det är variation i vind eller nederbörd som har störst inverkan på variation i tillväxt av stamved på träd- och beståndsnivå.
Jo, det var en anledning att jag lessnade på yrket. Det är utformat för navelskådare typ MH. I det fallet är du inget undantag. Det du inte har forskning som bekräftat det finns inte. Då blir följande fråga som förmodligen inte heller blir besvarad.
Med det vetenskapen förmedlar angående klimatförändringen, tror du inte det finns anledning att både ompröva befintlig kunskap och att kanske finna ny, vilket i hög grad inbegriper "de som håller på med vattnets kretslopp"
tis 25 mar 2025, 17:00#876023Det finns alltid anledning att lära oss mer om hur världen runt oss fungerar. Men i det ligger också att vara öppen för att det den stora majoriteten för ögonblicket tror kan vara fullständigt fel. 😉
Träd strävar inte efter att maximera tillväxten och det stämmer inte summan av tillväxten är konstant. Det stora felet de flesta gör är att man bortser från barr/blad, som ju är den levande, fotosyntetiserande massan - trädets motsvarighet till gräsens hela ovanjordsdel. Stammens funktion är att lyfta upp "gräset" högre upp, eftersom det är enda sättet för tall och gran att förnya sin barrmassa.
Nu ska jag göra annat, så nu får ni diskutera vidare utan mig. Min ledare i ATL hade uppenbarligen önskvärd effekt - den satte fart på diskussionen. 😉
Träd strävar inte efter att maximera tillväxten och det stämmer inte summan av tillväxten är konstant. Det stora felet de flesta gör är att man bortser från barr/blad, som ju är den levande, fotosyntetiserande massan - trädets motsvarighet till gräsens hela ovanjordsdel. Stammens funktion är att lyfta upp "gräset" högre upp, eftersom det är enda sättet för tall och gran att förnya sin barrmassa.
Nu ska jag göra annat, så nu får ni diskutera vidare utan mig. Min ledare i ATL hade uppenbarligen önskvärd effekt - den satte fart på diskussionen. 😉
tis 25 mar 2025, 17:46#876032Jaha, hur mycket klokare har vi blivit av alla dessa ord ?
Personligen har jag inte fått ett enda svar förutom att årsringarna blivit smalare, för övrigt lätt att konstatera om det stämmer eller inte.
Bara för att årsringarna är smalare innebär det INTE att tillväxten avtaget.
Vad menar SLU med tillväxten - är det hela trädet, då inklusive grenar och barr ?
Personligen har jag inte fått ett enda svar förutom att årsringarna blivit smalare, för övrigt lätt att konstatera om det stämmer eller inte.
Bara för att årsringarna är smalare innebär det INTE att tillväxten avtaget.
Vad menar SLU med tillväxten - är det hela trädet, då inklusive grenar och barr ?
tis 25 mar 2025, 17:47#876033Är de inte så att träden strävar uppåt?
Hur grova dom blir å vilket fäste dom tycker att dom behöver i backen beror på hur tätt dom står å hur mycket vind dom får?
Öh träd mätas ju enligt vissa regler.
Slutenhet i beståndet. Minst 0.5 om ja minns rätt.
Ingen höggallring.
Några exempel bara.
Efter en gallring så stabiliserar sig gran rätt fort om inte de blir en storm så dom tippar innan dom hunnit.
Gran knegar på. Björk blir slanor å tallen dattnar av i för slutna bestånd.
Pionjär träd kontra sekundärträd.
Granar som stått på ställen där vattentillgången varit riktigt bra är oftast dom första som faller när de blir riktigt torrt.
Röta är en inkörsport för borren å när dom väl fått fäste så blir dom övermäktiga å klipper även dom bästa.
Bara lite funderingar som ja kommit fram till genom åren.
Hur grova dom blir å vilket fäste dom tycker att dom behöver i backen beror på hur tätt dom står å hur mycket vind dom får?
Öh träd mätas ju enligt vissa regler.
Slutenhet i beståndet. Minst 0.5 om ja minns rätt.
Ingen höggallring.
Några exempel bara.
Efter en gallring så stabiliserar sig gran rätt fort om inte de blir en storm så dom tippar innan dom hunnit.
Gran knegar på. Björk blir slanor å tallen dattnar av i för slutna bestånd.
Pionjär träd kontra sekundärträd.
Granar som stått på ställen där vattentillgången varit riktigt bra är oftast dom första som faller när de blir riktigt torrt.
Röta är en inkörsport för borren å när dom väl fått fäste så blir dom övermäktiga å klipper även dom bästa.
Bara lite funderingar som ja kommit fram till genom åren.
tis 25 mar 2025, 20:25#876096Uttag av GROT - när blev det vanligt och hur stor areal blir det utfört på?
Kanske den bortförseln av näringsämnen börjar bli synlig nu.
Näringen från riset blir ju snabbt tillgängligt men som vi vet är det i stubbar och rotsystem som den största mängden finns.
Kanske den bortförseln av näringsämnen börjar bli synlig nu.
Näringen från riset blir ju snabbt tillgängligt men som vi vet är det i stubbar och rotsystem som den största mängden finns.
fre 28 mar 2025, 21:41#876363Åldern på skogen är har väl en stor betydelse ?
Re: SLU: Tillväxten i skogen minskat med 15 %
lör 29 mar 2025, 08:05#876381
Står på någon artikel som linkat, att åldersklassdelning har inte förändrad nämnsvärd.
En annan sak är om ungskogar med låg tillväxt i kubik befinner nu mer på bästa skogsmarker, och de medelåldriga skogar på svagare marker.
Siffran -15% på rubriken är ju medeltal, tillväxt i kubik per hektar i hela landet. Vilket är absolut inte relevant mätare ur skogsbruks eller skogsbiologiskt synlvinkel. Däremot korrelerar medeltalet bra men koldioxidbindnig, för att det är samma luft över hela arealen.
😀 Inte sällan det är oklart vad som handlar om vad. Själv tycker jag detta har ingenting att göra med medelvinden och årslustbredden, annat än att de boda diskuteras på samma tråd.
Stubb Erik skrev:Åldern på skogen är har väl en stor betydelse ?
Står på någon artikel som linkat, att åldersklassdelning har inte förändrad nämnsvärd.
En annan sak är om ungskogar med låg tillväxt i kubik befinner nu mer på bästa skogsmarker, och de medelåldriga skogar på svagare marker.
Siffran -15% på rubriken är ju medeltal, tillväxt i kubik per hektar i hela landet. Vilket är absolut inte relevant mätare ur skogsbruks eller skogsbiologiskt synlvinkel. Däremot korrelerar medeltalet bra men koldioxidbindnig, för att det är samma luft över hela arealen.
😀 Inte sällan det är oklart vad som handlar om vad. Själv tycker jag detta har ingenting att göra med medelvinden och årslustbredden, annat än att de boda diskuteras på samma tråd.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
lör 29 mar 2025, 20:05#876456Ok vad är felet
lör 29 mar 2025, 20:57#876466Hur tolkar ni experter nedanstående siffror ?
Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 27 miljoner m3
sk per år mellan 2005 och
2012, från totalt 3,2 miljarder m3
sk till 3,4 miljarder m3
sk.
o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 29 miljoner m3
sk per år mellan 2012 och
2019, från totalt 3,4 miljarder m3
sk till 3,6 miljarder m3
sk.
o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 8,0 miljoner m3
sk per år mellan 2017 och
2019, från totalt 3,55 miljarder m3
sk till 3,56 miljarder m3
sk.
Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 27 miljoner m3
sk per år mellan 2005 och
2012, från totalt 3,2 miljarder m3
sk till 3,4 miljarder m3
sk.
o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 29 miljoner m3
sk per år mellan 2012 och
2019, från totalt 3,4 miljarder m3
sk till 3,6 miljarder m3
sk.
o Virkesförrådet ökade med i genomsnitt 8,0 miljoner m3
sk per år mellan 2017 och
2019, från totalt 3,55 miljarder m3
sk till 3,56 miljarder m3
sk.
Re: SLU: Tillväxten i skogen minskat med 15 %
sön 30 mar 2025, 05:57#876480
Inget, vad det gäller skogar. 😀
Tillväxten kommer att öka motsvarande, om samma metod används om 10-20 år.
Först hade tillväxten minskat i medeltalt, sen kommer den att öka i medeltalt = normal i medeltalt.
Stubb Erik skrev:Ok vad är felet
Inget, vad det gäller skogar. 😀
Tillväxten kommer att öka motsvarande, om samma metod används om 10-20 år.
Först hade tillväxten minskat i medeltalt, sen kommer den att öka i medeltalt = normal i medeltalt.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
sön 30 mar 2025, 08:51#876486Tillväxten i skogen reduceras av att den genetiskt blir sämre anpassad till ett snabbt varmare klimat https://www.skogen.se/nyheter/klimatforandring-gor-sjalvforyngring-samre/
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).