lör 01 aug 2026, 15:08#914329Två frågor med anledning av podden:
1) Ni pratar om kort omloppstid som en fördel för en massaindustri. På vilket sätt är en kort omloppstid en fördel för industrin?
2) Ni fokuserar ofta på massaved i era diskussioner, trots att drygt hälften av allt virke som avverkas är sågtimmer, och sågtimret fortfarande betalas bättre än massaved. Så varför detta fokus på massaved?
(apropå omloppstid så blandar ni ihop omloppstid och genomsnittlig ålder vid slutavverkning vid en specifik tidpunkt, det är inte samma sak; har ni glömt hur man beräknar genomsnittlig omloppstid för ett skogslandskap som brukas med trakthyggesbruk?)
Idag, 11:49#914401Här kommer svar från oss på Lars frågor:
1. Ni pratar om kort omloppstid som en fördel för en massaindustri. På vilket sätt är en kort omloppstid en fördel för industrin?
Svar: Sänkt omloppstid (på landskaps/riksnivå) betyder att avverkningstakten har ökat. Ökad avverkningstakt ger, förutsatt att inte volymen/ha har minskat, ökad virkesvolym på marknaden. Ökat utbud ger lägre pristryck uppåt om inte efterfrågan samtidigt ökar mer än utbudet. Det här gynnar all skogsindustri, såväl massaindustri som sågverk.
Enligt Rikskogstaxeringens data så har avverkningsarealerna ökat tydligt under den senaste femårsperioden. Om jag tar genomsnittet för de senaste fem årens medelvärden över slutavverkad areal (2018-2022) så hamnar jag på 232 720 hektar i årlig slutavverkning. Snittet för de föregående fem årens medelvärden (2013-2017) var 193 600 hektar slutavverkningsareal. Det ger en ökning av slutavverkningsarealen med drygt 20 procent. Alla siffrorna finns i tabellen här nedan.
Om man sätter den slutavverkade arealen i relation till den tillgängliga virkesproduktionsmarken (finns redovisat vid beskrivning av råskogsbalansen i Skogsdata 2026, sid 53) så får man fram följande årsytor och omloppstid:
2013-2017 193 600 hektar slutavverkningsareal 19 700 000 hektar virkesproduktionsmark Årsytan blir då 0,983% av arealen vilket ger en omloppstid om 102 år
2018-2022 232 720 hektar slutavverkningsareal 19 400 000 hektar virkesproduktionsmark Årsytan blir då 1,199 % av arealen vilket ger en omloppstid om 83 år
Sammanfattningsvis så har under en 10-årsperiod:
-Slutavverkningsarealen ökat med 20,2%
-Årsytan har ökat med 21,7%
-Omloppstiden har minskat med 18,6%
För att dubbelkolla rimligheten i ovanstående så kan man titta på Riksskogstaxeringens uppgifter över avverkade volymer från just slutavverkning. Skogsstyrelsen redovisar dessa siffror på sin sajt tillammans med Skogsstyrelsens egna siffror över den totala bruttoavverkningen.
Här kan man se att medeltalet för årsdata 2013-2017 är 50,1 miljoner m3sk från slutavverkning och 60,7 miljoner m3sk/år som medel för 2018-2022. Siffrorna omfattar jämförbara femårsmedel från riksskogstaxeringen som vi har använt i räkneexemplen är ovan. Avverkningen har enligt dessa siffror ökat med 21,2 procent från perioden 2013-2017 till 2018-2022. Väl i linje med uppgifterna om slutavverkningsarealerna.
Slutsats: avverkningarna har ökat och omloppstiden har sjunkit under den senaste femårsperioden 2018-2022 enligt Riksskogstaxeringem och det har drivit ut mer virke på marknaden. Peaken för avverkningsvolym och slutavverkningsareal ligger runt 2019-2020 enligt RT femårsmedelvärden. Det innebär i praktiken medelvärden från 2019-2023. Fram till 2023 så innebar denna volymökning att industrin fick stora volymer virke till fortsatt låga priser. Inte förrän 2024-2025, när avverkningsvolymerna började minska efter peaken, började virkespriserna stiga på allvar.
2. Ni fokuserar ofta på massaved i era diskussioner, trots att drygt hälften av allt virke som avverkas är sågtimmer, och sågtimret fortfarande betalas bättre än massaved. Så varför detta fokus på massaved?
Svar: Ja, vi har pratat mycket om massaveden i våra senaste poddar och under den senaste tiden. Anledningen är att vi inte är lika oroade över timmermarknaden som vi är över massavedsmarknaden. Sågverkens lönsamhetsproblem kan mestadels tillskrivas dålig byggverksamhet och konjunktur. Det finns en tydlig framtida underskottssituation för barrträvaror av nordisk kvalité och vi tror att svenska skogsägare fortsatt kommer att kunna få bra betalt för sitt timmer. När det gäller massabruken så är deras problem av strukturell karaktär. Deras produkter, både massa och papper/kartong, möter allt tuffare konkurrens från mycket expansiva och kompetenta kortfiberproducenter (eucalyptus). Bruken sitter i en rävsax där marknadspriserna ligger där de ligger och det enda som återstår är att pressa kostnader. Inte minst på vedråvaran.
Ett problem (som vi ser det) är att den svenska virkesmarknaden har dominerats av bolag och någon förening som har massa/cellulosaprodukter som sitt absoluta huvudfokus. Och även om en stor del av råvaruflödet primärt går till sågverken så är de allra flesta svenska sågverk beroende av några få svenska massabruk för att få avsättning både för massaved och framför allt sågverksflis. Bolagen sitter med dyra industrianläggningar och för att försörja dessa har de byggt upp ett decentraliserat och mycket effektivt nätverk för virkesförsörjningen. Om de inte klarar av att vara konkurrenskraftiga på marknaden för sina produkter riskeras en prispress på massaved som även kommer att drabba sågverken när det gäller deras flis och därmed indirekt, drabba skogsägarna dubbelt.
(apropå omloppstid så blandar ni ihop omloppstid och genomsnittlig ålder vid slutavverkning vid en specifik tidpunkt, det är inte samma sak; har ni glömt hur man beräknar genomsnittlig omloppstid för ett skogslandskap som brukas med trakthyggesbruk?)
Svar: Jodå, vi förstår skillnaden mellan omloppstid och genomsnittlig slutavverkningsålder. Och vi vet även att det finns ett samband mellan dessa. I alla fall över tid. Men det är en komplex fråga om vad som är orsak och verkan i det korta perspektivet och det påverkas av olika faktorer. Som t ex skogarnas åldersstrukturer och om äldre skog avsätts och blir otillgänglig för avverkning.
Det vi kan konstatera är att den genomsnittliga åldern vid slutavverkning, enligt data från Riksskogstaxeringen för motsvarande år, har minskat från 108 år 2013 till 99 år 2022 på riksnivå. Slutavverkningsåldern har sjunkit tydligt och mest i Norrland. Så här mycket har den genomsnittluga slutavverkningsåldern minskat under 10 år, från 2013 till 2022 enligt Riksskogstaxeringen (femårsmedelvärden):
Norra Norrland: Från 125 år till 113 år (-13 år, -9%) Södra Norrland: Från 120 till 111 år (-9 år, -9%) Svealand: Från 96 år till 89 år (-7 år, -7%) Götaland: Från 89 år till 86 år (-3 år, -3%)
Siffror över slutavverkningsarerealer och slutavverkningsvolymer från Riksskogstaxeringen.
Idag, 12:35#914405Tack Torbjörn. Många viktiga siffror där. Finns det någon som aktivt jobbar med att försöka analysera vad som är orsakerna till den här förändringarna i omloppstiderna? Och finns det något prognosverktyg som kan dra ut linjerna över hur den troliga utvecklingen ser ut för de kommande 5års perioderna? Som skogsägare delar jag av historiska skäl er oro för vad som händer om det inte finns lönsam avsättning för virket som idag går till massaindustrin. Om det inte finns efterfrågan på det sortimentet så kommer skogsbruket ofrånkomligen att förändras om det bara blir sågtimmer som kommer att vara lönsamt att avverka i framtiden.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
< 1 min#914407Om man resonerar som Torbjörn och Fredrik skulle kortare omloppstider kunna bidra till bättre ekonomi för skogsägaren på lite längre sikt.
Kortare omloppstid (om man utgår från att vi idag inte uppnår max medeltillväxt) borde innebära lite lägre tillväxt och lite högre procentandel som blir massa och det borde ge att det kommer ut mindre timmer på marknaden.
Och ska man följa T&Fs resonemang borde timmerpriset gå upp i och med en minskning på marknaden av det sortimentet,och därmed kompensera skogsägaren för den minskade massa försäljningen.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
