Skogsforum besökte entreprenören Linus Axelsson i Vetlandatrakten. Han har en gallringsgrupp med en Rottne F10D i som jobbar i par med gallringsskördaren Rottne H8. Linus F10:a är en mycket behändig skotare med ett ”nedtrimmat” lastrede med inböjda stakar. Med 600-hjul blir maskinbredden 255 cm och det är inga problem att gallra med stickvägar på drygt tre meters bredd med den här maskinkonfigurationen. Här kommer en kort sammanfattning från besöket och lite längre ner några tankar om hur gallringskulturen nu håller på att förändras i Sverige och hur det kan påverka utvecklingen för maskinstorleken i gallringsskogen.
Linus skickade hem 12-tonsskotaren – köpte egen F10:a
Linus Axelsson driver företaget Liax Jord & skog. Han är både skogsägare och erfaren maskinförare efter att ha kört både skördare och skotare under många år. I samband med att en bortlejd gallring drogs igång i hans egen skog för något år sedan reagerade han starkt på hur mycket som höggs bort för stickvägarna. Han tvingade ner vägbredden, skickade hem 12-tonsskotaren och köpte en egen Rottne F10 med litet lastrede för att köra ut virket. Sedan dess är den lilla skotaren mer än fullbokad och nu en allt populärare maskin som många vill ha in i sina skogar tillsammans med H8:an.
Linus F10:a är en maskin i D-versionen och han fick den hösten 2022. Sedan dess har maskinen gått 5000 timmar och Linus kör ungeför 2000 (debiterbara) G15-timmar per år. H8:an köpte han för ungefär ett år sedan så den har inte gått lika mycket ännu. Däremot har hans skördaförare, Robert Gustavsson, ”guldklocka i H8:a” efter att ha tillbringat i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv i hytten på H8:or och deras föregångare. Något som märktes när man tittade på den aktuella Liax-gallringen som jag besökte.
Det som är påtagligt i den här gallringen är just smala stickvägar. Även lite slingrigare vägar än vad man är van att se alla gånger. Snittbredden på vägarna var obetydligt över tre meter men ändå var det inga problem för F10:an att ta sig fram utan att skada de kvarvarande träden. Det lilla (XS) lastredet med sina inböjda stakar gör stor skillnad och det syns i videon på ett ställe att just detta blir skillnaden mellan en skadad eller oskadd stam.
Linus F10:a har 600-hjul runt om och han var lite nervös innan han fick maskinen om det skulle blir svårt att klara sig utan markskador. Men maskinen är lätt och det lilla lastredet begränsar ju virkesvolymen så han tycker att det går riktigt bra. Är det väldigt mjukt eller mossmark så har han fyra bärande band att lägga på runt om. Men för det mesta körs det bart eller med enbart kedjor på fyra hjul.
Rottne F10 som 9-tonsskotare
Enligt Linus så snittar de längden på den fallande massaveden runt 4,30 och det ger bra balans i skotningsarbetet. Med den meddellängden så ger det ca 8,5 m3fub per lass. Kör de tremeterkubb går det med 6,5 m3fub ut ur skogen och med 2,55-kubb som kördes när jag besökte så gick det ca 5,5 m3fub per lass. Med det nedtrimmade lastredet så motsvarar Liax F10:a i princip en 9-tonsskotare i storlek. Det här var en vanlig storlek för 20 år sedan då Rottnes F9:a, John Deeres 810:a och Gremos 950F såldes i ganska stora antal. Därefter har maskinstorleken successivt ökat i gallringarna allteftersom låga virkespriser och pressade entreprenörer tvingats öka skotningskapaciteten. Frågan är om vi ser början på en annan utveckling nu?
Kör på timtaxa
Liax Jord & Skog kör i huvudsak på uppdrag åt ATA Timber/Värendsskog och de kör nästan enbart på timtaxa. Linus analyserar regelbundet produktionssiffrorna och säger att de för det allra mesta hamnar mellan 80-90 kr/m3fub i skotningskostnad om man ser till vad de får ut per fakturerbar timme. Med dagens Småländska massaveds- och kubbpriser så blir det ett bra gallringsnetto för skogsägaren när skördaren och skotaren har fått sitt. Linus tycker att ersättningsnivåerna till entreprenörerna har förbättrats avsevärt mot hur det såg ut när han började köra gallring. Han ser inga problem i att få ekonomi i den här gallringsgruppen och han kan i princip få hur mycket körning som helst. I början var uppdragsgivaren lite tveksam till att han ville köra med ”så små” maskiner. Idag är det tvärt om: ”kan du inte skaffa en liten gallrinsgrupp till?” Ryktet sprider sig om fina gallringar och fler markägare vill ha de mindre maskinerna.
Ny era för 9-tonsskotare?
Nu finns det förvisso inte många 9-tonsskotare kvar på marknaden men det går ju alltid att speca ner en 10-tonnare? Som i Linus fall med Rottne F10. Eller som Komatsus 825 eller John Deeres 910? Eco Log och Ponsse har lagt ner tillverkningen av sina minsta skotare Ponsse Gazelle och Eco Log (f d Gremo) 1050F. Sampos FR28 är annars en maskin som liknar F10:an i storlek och prestanda. Under senste åren har det också tillkommit två mindre skotare som ändå är ett snäpp större än de vanliga Vimek/Malwa/Terri-maskinerna. Det handlar framför allt om Vimeks NG780 som lastar 7 ton och nu även en kommande skotare från Farma: Farma LF8 som enligt uppgift ska lasta åtta ton.
De senaste årens försäljning av små skotare har inte gjort några stora avtryck i registreringsstatistiken. Sedan 2015 har det sammanlagt registrerats 189 skotare med lastvikter mellan 7-10 ton. Det motsvarar ca 6 procent av alla skotare (7-25 ton) som registrerats de senaste tio åren.
Så här ser fördelningen ut:
Vimek NG780 (7t): 18 st
Gremo/EcoLog 750F* (7,5 t): 4 st
John Deere 810E* (9t): 37 st
Komatsu 825 (9t): 4 st
John Deere 910G (10t): 30 st
Ponsse Gazelle* (10t): 12 st
Rottne F10 (10t): 28 st
Sampo FR28 (10t): 14 st
Gremo/EcoLog 1050F (10,5t): 42 st
Små skotare och stickvägsgående skördare
Liax gallringsgrupp kör med den beståndsgående skördaren Rottne H8 men det går ju även att klara smalare stickvägar och en stickvägsgående skördare bara skotaren är liten nog. Det är ju oftast skotarens utrymmesbehov som ger stickvägsbredden och med de mindre, stickvägsgåeende skördarna är det inga problem att gallra med stickvägsbredder under fyra meter. En Komatsu 901:a eller en John Deere 1070 med 600 hjul är som exempel bara decimetern bredare än vad Liax Rottne F10:a är.
Inte bara bredden som räknas
En viktig skillnad mellan Linus F10:a och en 12-tonsskotare är vikten säger Linus. En smal maskin är bra och det underlättar att göra fina gallringar men en ”något större” maskin som t ex Rottnes 12-tonnare F11 ger enligt Linus en alldeles för stor skillnad i vikt. Dels så väger själva maskinen flera ton mer och dels så blir det ett tyngre lass. Det här ger enligt Linus en oacceptabel markpåverkan med större risk för rotskador och kompaktering.
Här finns en video om Linax F10:a från besöket i gallringsskogen inklusive lite snack med skotarföraren Stefan Bengtsson.
Håller gallringskulturen på att förändras?
Vi har tidigare skrivit om hur både Vida och Sveaskog vill minska gallringsuttagen för att öka timmervolymen i slutavverkningen samt hålla tillväxten uppe. Södra planerar att ta in teknik som kan hjälpa entreprenören att hålla nere gallringsuttagen och rent allmänt finns en ökande medvetenhet inom skogsbruket om att vi har gått för hårt fram i gallringarna. Argumenten för förändring är att få mer virke kvar i slutavverkningsskogen, minska skaderisken samt hålla upp tillväxten och därmed också kolinbindningen.
Åtskilliga entreprenörer som vi har kontakt med i både Götaland och Svealand vittnar om att det just nu råder ett stort sug efter gallringskapacitet och att många av virkesköparna nu även har svängt helt i synen på lämplig maskinpark för ändamålet. Ett rejält förbättrat massavedspris gör det nu möjligt att fokusera mer på lämplig metod och teknik snarare än att trolla med uttag och medelstam för att få ett positivt gallringsnetto.
De minsta gallringsmaskinerna, från Malwa, Vimek och Terri, har gått från att vara skogsägarmaskiner till att nu jobba både heltid och skift i den professionella entreprenörsflottan. Alla gallringsgrupper med mindre maskiner som vi pratar med har idag i princip obegränsat med körning och deras uppdragsgivare driver på för att de ska starta upp fler gallringsgrupper. De mindre maskinernas popularitet är troligen en motreaktion på att utvecklingen gått mot allt större skogsmaskiner i gallringsskogen. En utveckling där 12-tonsskotarna blivit norm i södra Sverige och där det är vanligt att köra förstagallring med 15-tonsskotare i norra Sverige.
De allt större skotarna har betydligt bättre ”på fötterna” idag med åtta hjul och breda däck så tyngden kanske inte är det största problemet. Det största problemet i dag är att de tar för mycket plats och att stickvägarna måste huggas breda. Med stickvägsbredder runt fem meter blir det snabbt för stora uttag om det gallras ”normalt” mellan vägarna. Götalands virkesköpare har nu insett att det krävs förändring men frågan är hur den ska gå till i praktiken? Ska man klara att minska uttagen i gallringsskogen så måste man troligen få ner vägbredden. Och ska man få ner vägbredden så måste man köra med mindre skotare. En enkel ekvation kan tyckas.
Det ska bli spännande att se om utvecklingen kommer att gå åt det här hållet och vilka maskintillverkare som i så fall tänker vara med och driva på. Rottne verkar i alla fall vara en av dem i och med att man uppgraderat den nedläggningshotade F10:an till E-version och säger att de även i denna version erbjuder samma nedtrimmade konfiguration som Linax Jord & Skog med framgång rullar i Smålandsskogarna.
Några tidigare trådar om Rotne F10 på Skogsforum:
Rottne F10
Rottne F10
Rottne F10B
Rottne F10 B
Rottne F10D
Rottne F10ᴰ FT4
Samt fler trådar om behovet av att ändra gallringskulturen:
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Vida sänker gallringsuttag för att öka slutavverkningsvolym
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
