Sida 1 av 1

Skotare vikt och drift

Postat: mån 13 jan 2014, 17:51
av Baggböla
Det stämmer ganska dåligt. Ser man på specifikationerna så har de alla olika standarder för hur de väger.

Det är egenvikt, vikt, maskinvikt, tjänstevikt osv.

Man kan ju kapa flertalet kg om man väger en maskin, utan band, länk, rotator, grip, bränsle, olja osv. man har ingen aning om vad de egentligen väger. Sedan så kan man ju få flertalet olika extrautrustningar och olika kranar, och olika ramlängder. Dessutom så anges ibland olika vikter för samma maskin på hemsida och produktblad. Men maskinerna väger sannolikt några ton mer i praktiskt drift oavsett om man har band eller ej.

Jag tycker att någon typ av standardiserad tjänstevikt borde införas som branchstandard. Där vikten anges för en fulltankad maskin plus förare, med olja och specificerat hur maskinen är utrustad utan kranspetstillbehör för den angivna vikten. Om det vore så kan vem som helst ganska enkelt räkna fram vad en maskin faktiskt väger med plus och addition. Annan grip ger + x antal kg och hyttdämpning ger x kg till osv. Då skulle de bli enklare att jämföra lastindex mellan maskiner och om lättare värdera om viss extrautrustning är värd den extra vikten.

Utvecklingen har inte gått mot ökat lastindex utan skotarna kör mer metall fram och tillbaka i förhållande till virke och det är ingen önskvärd utveckling. Nog så har ju viktökningen för med sig mycket positiva saker som minskat marktryck med 8-hjulare istället för 6-hjulingar, hyttsvänging och hyttdämpning, variabla lastutrymmen, större motorer, Adblue, starkare gods och minskade haverier, men det finns nog mycket att göra förutom att minska på det positiva.

Kan man dämpa stötarna i hela maskinen istället för att dämpa bara hytten kan kapa lite vikt på maskinen då man slipper ha så starkt eller tjockt gods, på vissa ställen på maskinen. Elhybriddrift med elmotorer i hjulnaven kan minska mycket vikt då man kan ha mindre motor och kan strunta mycket tung metall i transmissionen. Boggilådornas vikt kan gå sänkas, eller inte ens behövs då det är lättare med individuell hjuldrift eller rent av banddrift. Hade det testat och forskats lite mer på just vad tyngre maskiner innebär i högre bränsleförbrukning så hade man lättare kanske kalkylerat vad 1 ton tyngre maskin kommer att förbruka.

Gremo sänkte t.ex chassievikten på sin 1050F med 15% med annan sort metod för tillverkning och material.

Ponsse testade aluminium på 80-talet, det kanske inte var så bra i efterhand. Men nog tror jag det finns utrymme för att använda material som aluminium på vissa delar. Konceptskördaren T-Bear hade väl vissa delar gjorda i aluminium , tror det var t.ex motorhuven och sådana delar. Jag skulle vilja se en konceptskotare på Elmia där målet är maximalt lastindex och utan att vara en maskin med två spakar i golvet.

Jag har försökt att sammanställa lastindex utifrån tillverkarnas specifikationer och det är då Komatsu 890.3 och John Deeres 1910e men de är de 6-hjuliga versionerna.

Mindre maskiner så är det El-forest F15 och Timbears Lightlogg C som ut att vara ganska bra.


Och i den lilla klassen så ligger Gremos maskiner i topp, och John Deeres små modeller ligger ganska lågt. Men detta är bara en specifikationskonstruktion och säger väl inte så mycket.

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 11:07
av Bertilsson
Baggböla skrev: Elhybriddrift med elmotorer i hjulnaven kan minska mycket vikt då man kan ha mindre motor och kan strunta mycket tung metall i transmissionen. Boggilådornas vikt kan gå sänkas, eller inte ens behövs då det är lättare med individuell hjuldrift eller rent av banddrift. Hade det testat och forskats lite mer på just vad tyngre maskiner innebär i högre bränsleförbrukning så hade man lättare kanske kalkylerat vad 1 ton tyngre maskin kommer att förbruka.
Att sänka vikt vid hjulen är väl inte alltid önskvärt?
Vätska i hjulen är ju inte ovanligt för att få stabilitet i maskinen.
Elhybrid kräver i stället batterier som är synnerligen dyra och tunga.
Dessutom måste mesta elen tillverkas av diesel.
Utöver detta krävs styrutrustning för elen så den går till rätt ställe och på rätt sätt.

Nya drivaren Beauty 1750 har just banddrivning och därmed fått ner bränsleförbrukningen per m3 med något runt 30-40%. Så den tanken verkar riktig.
Stabiliteten ordnas i Beautyn här med pendelarmarna.

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 16:23
av Baggböla
Vätska i däck på en skotare är främst för att sänka tyngdpunkten, så som därmed ger en viss ökad stabilitet. Kanske mer önskvärt och vanligare på skördare än skotare. Navdrift är väl snarare tyngre i hjul med navdrift i jämförelse med annan drift oavsett om det är hydraulmotor eller elmotor.

Viktbesparing på skördare är ju något som inte är lika viktigt som för en skotare. Skördaren rör sig mycket kortare sträckor än en skotare som kör fram och tillbaka för varje lass. Skördaren rör dig ju bara fram till nästa uppställningsplats och därför påverkar inte bränsleekonomin lika mycket som att köra med 3 ton extra fram och tillbaka flera hundra meter. Varje ton extra innebär en extra energi som kräver energi som kräver extra motorkraft som ökar bränsleförbrukningen. Det är enkel fysik. Samtidigt så är det skotarna som främst orsakar de grova körskadorna, därav viktigare med lägre vikt på en skotare jämfört en skördare.

Jo batterier kräver sin vikt, men ser vi på den skotaren som seriehybirddrift Elforest F15 har ett lastindex på 0,93 i jämförelse med skotare i samma viktlass ligger runt rent 0,70 till 0,86. Elforest är bra i det avseendet. Elforest däck man man fylla med vätska om man nu skulle vilja det. Nu pratade jag mest att att sänka vikten totalt och inte främst i själva hjulen.

Bränslebesparingen med drivaresystemet hör ju samman med direktlastningen och inte transmissionen. Man slipper helt enkelt det moment som skotaren gör när den lastar och använder kranen när denne kör runt och lastar.

Ja, det är faktiskt så att all el produceras av diesel i ett dieselelhyridsystem. Det är det som är själva tanken. Och vad är problemet med detta?

Ja styrsystem kräver styrutrusning är väl givet för alla saker som skall styras? Det gäller väl lika väl en gammal ÖSA 260, som Fiberdrive eller Ponsse Ergo eller HFT-skotaren?

Ser man på Fiberdrive 1750 så höjs ju hela tiden tyngdpunkten som minskar stabiliteten för denne som skördare, då den direktlastar och bygger höjden på ett redan högt roterbart lastrede. Den blir ju förvisso tyngre men tyngdpunkten höjs också för varje stock.

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 17:33
av Bertilsson
Baggböla skrev:Ja, det är faktiskt så att all el produceras av diesel i ett dieselelhyridsystem. Det är det som är själva tanken. Och vad är problemet med detta?
Det gäller för framdrivning av fordon att minska och till slut inte använda fossilfritt bränsle.
El-Forest tillverkade ju inte tillräckligt med el så det fungerade under vanlig drift. Den kunde inte lyfta sig själv i håret som tänkt lika mycket.

Baggböla skrev:Ja styrsystem kräver styrutrusning är väl givet för alla saker som skall styras? Det gäller väl lika väl en gammal ÖSA 260, som Fiberdrive eller Ponsse Ergo eller HFT-skotaren?
Det är inte styrning höger och vänster som avses likt i en ÖSA 260. Någonstans har jag hört om konsekvenser när stark ström skall styras ut till olika ställen. Därför den tveksamhet, som jag framförde. Du må själv hitta omfattningen och konsekvens.
Elhybrid på skogsmaskin har problem med "återvinning" eftersom det är så små cykler då kraft blir över.

Baggböla skrev:Ser man på Fiberdrive 1750 så höjs ju hela tiden tyngdpunkten som minskar stabiliteten för denne som skördare, då den direktlastar och bygger höjden på ett redan högt roterbart lastrede. Den blir ju förvisso tyngre men tyngdpunkten höjs också för varje stock.
Problemet är litet, så länge lasten är i jämvikt genom pendelarmar. Dessutom "sväljer" dessa flera hinder och håller vikten tämligen konstant i nivå.

Skotare vikt o drift 3

Postat: ons 15 jan 2014, 17:57
av mannen
Bertilsson skrev:Någonstans har jag hört om konsekvenser när stark ström skall styras ut till olika ställen. Därför den tveksamhet, som jag framförde. Du må själv hitta omfattningen och konsekvens.

Ursäkta mig för att jag bryter mig in i diskussionen, men vilka skulle dessa konsekvenser vara?

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 18:07
av Bertilsson
mannen skrev:
Bertilsson skrev:Någonstans har jag hört om konsekvenser när stark ström skall styras ut till olika ställen. Därför den tveksamhet, som jag framförde. Du må själv hitta omfattningen och konsekvens.

Ursäkta mig för att jag bryter mig in i diskussionen, men vilka skulle dessa konsekvenser vara?
Jag bör inte försöka förklara detta komplicerade förhållande, eftersom jag inte kan komponenter, namn och data. Problemet är nämnt i ett sammanhang, då det nämndes att det är inte bara en "vippa" som skickar ut stark avvägd ström.
- Mitt inlägg får betraktas vara i kanten på det jag kan yttra mig om. Det är ju inte självupplevt för många av oss, som ändå berör just dessa komponenter.

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 19:30
av mannen
Bertilsson skrev:
mannen skrev:
Bertilsson skrev:Någonstans har jag hört om konsekvenser när stark ström skall styras ut till olika ställen. Därför den tveksamhet, som jag framförde. Du må själv hitta omfattningen och konsekvens.

Ursäkta mig för att jag bryter mig in i diskussionen, men vilka skulle dessa konsekvenser vara?
Jag bör inte försöka förklara detta komplicerade förhållande, eftersom jag inte kan komponenter, namn och data. Problemet är nämnt i ett sammanhang, då det nämndes att det är inte bara en "vippa" som skickar ut stark avvägd ström.
- Mitt inlägg får betraktas vara i kanten på det jag kan yttra mig om. Det är ju inte självupplevt för många av oss, som ändå berör just dessa komponenter.


Du kanske kan länka till eller citera något i från sammanhanget där det nämndes?

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 19:44
av Bertilsson
Bertilsson skrev:
mannen skrev:
Bertilsson skrev:Någonstans har jag hört om konsekvenser när stark ström skall styras ut till olika ställen. Därför den tveksamhet, som jag framförde. Du må själv hitta omfattningen och konsekvens.

Ursäkta mig för att jag bryter mig in i diskussionen, men vilka skulle dessa konsekvenser vara?
Jag bör inte försöka förklara detta komplicerade förhållande, eftersom jag inte kan komponenter, namn och data. Problemet är nämnt i ett sammanhang, då det nämndes att det är inte bara en "vippa" som skickar ut stark avvägd ström.
- Mitt inlägg får betraktas vara i kanten på det jag kan yttra mig om. Det är ju inte självupplevt för många av oss, som ändå berör just dessa komponenter.


mannen skrev:Du kanske kan länka till eller citera något i från sammanhanget där det nämndes?
Det jag skrev tidigare beskriver tydligheten jag minns. För den som sa yttrandet var det en självklarhet, men för min del togs det emot utan ifrågasättande. Ungefär som någon verkstadsmekaniker kort uttrycker något.
- Min tanke var att Baggböla via någon lärare på skolan kunde fördjupa sig i sammanhanget.

Skotare vikt och drift 2

Postat: ons 15 jan 2014, 21:02
av Baggböla
Att det skulle vara något problem med elöverföringen på Elforest har jag inte hört. Men jag har iofs inte hört allt, men tycker att det borde ha hört talas om iallafall. Det verkar som du blandat ihop styrning och kraftöverföring.

Hybriddriften på Elforest har ju i praktisk drift minskat bränsleförbrukningen med 30% vilket är något positivt, huruvida hur mycket beror på regenerering, optimerat varvtal och eller minskade effektförluster i transmissionen. Var har du hört att de ska vara ett problem med elforest regenerering, det går ju inte direkt så många elforestskotare i Sverige? Möjligt att regenereringen inte fungerat optimalt men den minskade bränsleförbrukningen är ju ett resultat av praktiskt körning. Så nog har den sitt berättigande där. Men tekniken är fortfarande ny och lider säkerligen av barnsjukdomar.

Fiberdrive säger ju en förare som kört maskinen att nivelleringen inte fungerar riktigt önskvärt, men det är iofs en prototyp.

Men nu handlar väl tråden mest om Rottnes skotare, och får be om ursäkt för jag gått utanför ämnet allt för långt.

Re: Rottne f13s

Postat: ons 15 jan 2014, 21:47
av mannen
Bertilsson skrev:
Det jag skrev tidigare beskriver tydligheten jag minns. För den som sa yttrandet var det en självklarhet, men för min del togs det emot utan ifrågasättande. Ungefär som någon verkstadsmekaniker kort uttrycker något.
- Min tanke var att Baggböla via någon lärare på skolan kunde fördjupa sig i sammanhanget.


Jaja okej, verkade bara roligt att du kunde nämna att det fanns konsekvenser men vilka de är får vi ta reda på själva.

Jag ber om ursäkt för att jag dragit denna tråden off topic, ska krypa ner under stenen igen.

Re: Skotare vikt och drift

Postat: ons 15 jan 2014, 23:18
av totte
Tråden är nu On Topic, jag har nämligen delat den från Rottne-tråden.

Re: Skotare vikt och drift

Postat: ons 15 jan 2014, 23:24
av Tosca
Ja, då kan festen och de vilda idéerna börja strömma in!

Re: Skotare vikt och drift

Postat: tor 16 jan 2014, 23:49
av kalhygge
Klargörande: finns det någon som kör med vätska i en skotare?
Skördare, Ja - för ökad stabilitet, men skotare vetja ingen häromkring..

Ang fossila bränslen / biodrivmedel /hybrider - ska vi verkligen vara pionjärer i skogens komplicerade och okontrollerade miljöer??

Det finns betydligt enklare fasta installationer (nått så enkelt som uppvärmning av tillverkande industri - den är ju tom CO2skattesubventionerad) o exvis "lyxkonsumtion" med Finlandsfärjor & Thailandsflyg som vräker i sej olja, borde väl vara enklare att ersätta stora volymer på dessa ställen?

Re: Skotare vikt och drift

Postat: tis 07 jun 2016, 06:45
av Uvskogen
Lånar tråden för en väldigt specifik fråga då rubriken var bra. Har en sån där grön skotare av mindre modell lägre eller samma marktryck som en fyrhjuling, olastad?

Skälet till frågan är att en i grannbynn har en sån och kanske kan samla ihop ris på mitt lila hygge med den. Tänkte släppa riset på ett ställe där naturen får ta hand om det. Men till och från hygget måste man över en myr på en väg som jag jobbat masor med. Ligger massor med sten i den nu. Planen är att sotaren bara ska passera en gång, tomlastad. Men kommer vägen hålla?