Dikten när man inte har något annat för sig

Sverige är klädd i oskuldens färg.
Kylan går genom kläder o märg.
Skogens gröna mystik har nu blivit vit.
Arbetet där är nu bara slit.
Förr var det yxa och svans
Det är borta någonstans.

Nu är det moderna tider
Fram i skördare vi glider.
Skotaren snabbt virket hämtar.
Skogens livsklocka den klämtar.
60 år sen är det slut.
Nya träd reser sig resolut.

Vårens intåg med sol och hopp.
värmer vår frusna kropp.
Det som gömts i vinterns snö.
kommer fram av vårens tö.
Fram träder nya skott.
men även massor av knott.
Av detta kan vi lära.
Att isen ej kan bära
Ända in i Maj.
För då är den paj

Du är diktningens Mozart halvproffs

Lysande!

Utomordentligt, akademien kommer att underrättas snarast

Tack så mycket men jag vill inte ha en tveksamt uthyrd lägenhet i Stockholm av Akademins ordförande

Du överraskar Halvproffs. Det är då sant, man ska inte döma hunden efter håret.

Tack för det sotarmästaren

Inte retas halvproffs, då kanske han blir så där svart i synen igen

Han är nog svart i synen än. Talade nyss med Famag i telefon och han skulle hjälpa en rågranne som kört fast traktorn. När han kommer hem till denne sitter han i lågskor och......Resten får Famag beskriva om han vill.

Ett sorgligt besked, fick mig att idag fundera över livets allvar !

FURAN.

Furan står på mager täppa
sitt grepp om livet den vill ej släppa.
Trots storm o blåst i kronans topp
för livets krav han ger ej opp.

Om livets nödtorft, han lärt sig vakta
han växt sig stark, men det gått sakta
Men så en dag han varse bliver,
-Se, nu stundar andra tider.

För trots att han är stor o reslig
man kan ej mot var storm ta envig.
Och så från Väst, han kommer åter,
sin rytande kraft över skogen låter.

Med regn o snö, vår Fura rister
- Ack ve, jag känner fästet brister.
Från min familj, du stora, du kära.
jag måste vika, ty slutet är nära.

Så snötyngd, sårad, kall o tärd
han håller i vad han är värd.
En hastig by, han orkar ej sträva
nu stormen bedarra, när den fått vad den kräva.

Från skogen ej hörs ett enda sus
blott fågelkvitter o bäckars brus.
Cirkeln är sluten, Furan målet har nått
men en ny plats för sonen, vår täppa fått.

Så liten o spröd, men full utav hopp
-Om jag växer som far, jag kommer dit opp !
Men ensam o spenslig, utan ett stöd
det kan för en Fura, betyda hans död.

För om man mot stormar vill stå emot
man bör planera, var man slår rot !

( Älgfoderodlare 900402 )

Tillägnad B.N., Orsa besparingsskog. RIP.