Skördare

[Valmet 890]

tor 04 jul 2019, 14:01#574212 Ni kan ju inte ha som argument att rullmatade är för snabba så man inte hinner se vilket träd man ska ta sen iaf, vi som kör stora skördare ligger alltid 6-7 träd framför i planeringen

Avverkar numer med en JD1270g!

[valtra mega]

tor 04 jul 2019, 14:15#574215 Hugger man 60 stammar i timmen 8 timmar blir det 480 st x 6 sek =2880 sek =48 min
Med stegmatare 480 st x20 sek =9600 sek =160 min skillnad 112 min resultatet blir 9 timmar och 52 min
Skillnad drygt 23 % inte 10 %

Senast redigerad av valtra mega tor 04 jul 2019, 14:37, redigerad totalt 1 gång.

[JerryH]

tor 04 jul 2019, 14:27#574217

Ni kan ju inte ha som argument att rullmatade är för snabba så man inte hinner se vilket träd man ska ta sen iaf, vi som kör stora skördare ligger alltid 6-7 träd framför i planeringen

Jo, det räknar jag med att du gör. Men jag som inte sitter i en maskin 40h+ i veckan ser ju inte lika snabbt hur jag ska ta mig fram mellan träden på enklaste vis. Du är bra på att köra maskin, jag är (förhoppningvis) bra på att konstruera truckar, slipmaskiner o annat smått o gott.

Det jag vill ha sagt är väl mer att räkna på sekunder mellan rullmatat- och stegmatat- tid fällning till fällning känns rätt så beroende på vad det är för nivå på personen bakom spakarna. För en nybörjare upp till hygglig användare som inte kör på timme åt andra kanske tiden fällning till fällning är likvärdig då man efter man snabbt kört igenom trädet i ett rullmatat inte är direkt på nästa träd utan det går en del sekunder innan man hittar det. Och sitter man med ett stegmatat har man redan hittat det och går direkt till det efter man är klar med föregående träd.
Medan ett proffs har halva skogen uppmappad i skallen och sitter och planerar fredagsmyset medan skogen snabbt åker ner och ligger i fina högar.

Men jag kanske tänker helt fel... Jag är ju bara på rek-stadiet än när det kommer till mindre maskin / traktor med kran i Jake =P

[Stegskördare]

tor 04 jul 2019, 18:01#574248 Jämförelsen mellan en stor skördare är inte relvant, helt klart är den super snabb. Men sätt ner kravet på oljeföde till 60-80 l/min och kör skördare i 8 timmar så kanske det jämnar ut sig.
Frågan var jämförelse mellan likvärda skördare typ steg- vs. rullmatad med typ samma basmaskin. Jag står fortfarane fast vid skillnaden i produktion pga 3-4 ggr snabbare mating inte resulterar i 3-4 ggr större produktion utan snarare 10-20% förbättring.

[Ådii]

fre 05 jul 2019, 05:27#574295 Det kan jag nog hålla med om att 3-4ggr matning inte ger 3-4ggr större produktion. Men skillnaden kommer ju öka ju längre stammar man kvistar. Skulle vi hugga fallande längd skulle ju det resultera i mindre kapning och mera kvistning så då ökar ju nog skillnaden mera mellan aggregaten igen.
Vi har också haft stegmatare 1 Patruuna och 2 Arbro men eftersom vi har en hel del första gallringar och det är det som ger bäst betalat när man hugger själv så blev det Nisulan, så stegmataren är ett bra alternativ för den självverksamme som vill köra en del själv och inte vill satsa allt för mycket till att börja med.

[AKKAMAAN]

fre 05 jul 2019, 06:25#574297 Många ogrundade antaganden i den här diskussionen så jag beslutade att göra en matematisk simulering av jämförelsen mellan STEGmatning och VALSmatning.
Lite bakgrund. Det är tekniskt (teoretiskt) möjligt att i princip åstadkomma samma hastighet och matningskraft med hydraulmotorer som med hydraulcylindrar. En STEGmatande hydraulcylinder med 40mm diameter och 28mm kolvstång som körs i både kraftgång och snabbgång med ett pumpflöde på 60 l/min och trycket 200 bar, kan ersättas med två st 314 cc hydraulmotorer som driver valsar med 50 cm omkrets eller ca 15.9 cm diameter och ge samma hastighet som hydraulkolvens utåtgående rörelse, ca 0.8 m/s. Hydraulmotorn kommer att fortsätta mata fram stammen medan stammen står stilla när hydraulkolven gör en återgående rörelse. I båda fallen såerhålls en teoretisk drag/tryckkraft på ca 2.5 kN. Den regenerativa snabbmatning som kan fås med hydraulkolven kan också fås genom att länka hela pumpflödet till den ena matarvalsmotorn och låta den andra matarvalsmotorn frihjula med.

I min matematiska simulering har jag lagt in tidsåtgång för engreppsaggregatets arbetscykel. Alla tidsåtgångar är identiska för båda alternativen med undantag för matningshastigheten.
Eftersom stegmataren bara matar fram stammen under halva totaltiden för kolvrörelserna så har jag i första kalkylalternativet antagit att matarvalsar går med dubbla matningshastigheten. Jag har simulerat två olika hastighetsförhållanden, 2X och 4X
En annan parameter som är av betydelse i jämförelsen är gagnvirkesandelen per träd eller komplett arbetscykel.
Jag har simulerat både 2X och 4X med tre olika gagnvirkeslängder, 5m, 10m, 15m, totalt alltså 6 olika simuleringar.
En sak som jag ansåg självklar var, att ju mera ställtid det är per träd dest mindre blir den relaiva skillnaden mellan STEG och VALS matning. Om det inte vore nån ställtid mellan träden alls utan 100% matning av en oändligt lång stam så blir alltid VALSmatning 2X eller 4X snabbare.

I mina simuleringar har jag antagit för 2X och 10m att STEGmatning tar ca 52 s per träd och därmed kommit till att VALSmatning tar 34 s per träd vilket innebär att VALSmatning ger drygt 50% högre produktivitet än STEGmatning. Eller omvänt att STEGmatning ger ca ̶5̶3̶%̶ 35% lägre produktivitet än VALSmatning. För det övriga testkombinationerna i mina simuleringar så kan ni läsa, tolka och dra slutsatser själva med hjälp av bifogade screen shots.

1562304012_10x2.jpg

1562304012_10x4.jpg

1562304012_15x2.jpg

1562304012_15x4.jpg

1562304012_5x2.jpg

1562304012_5x4.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Senast redigerad av AKKAMAAN fre 05 jul 2019, 13:46, redigerad totalt 1 gång.

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[Seb macahan]

fre 05 jul 2019, 09:37#574318

Ja det fina med en stegmatare er ju att man kan slänga det på nästan vilken basmaskin som helst til ett mycket bra pris, jamfört med en rullmatare som ofta vil ha minst 120l/min höga tryck, och er dyra. (både aggregatet og basmaskinen blir ju då oftast dyrare. )
Att kvistningskraften er högre tycker jag ochså er ett stort pluss med stegmatare.
Det jag saknar på et "långt" stegmater (som min Naarva), er att det kvistar ju nästan inget dom först 1,5m av stammen, och att man inte kan backa, för att kunne kvista stammen ren, som en rullmatare.
Hastigheten levar jag gått med, men nån typ av nedre kvistknivar vore fint, men antagligen lite svårt att lösa i praksis.
Det nya Jobo ST50 Combi ser riktig fint ut, et sånt skulle jag nog köpt om jag skulle köpt idag, kort och compakt, Naarvan S25 er lite långt tycker jag, sen vore det kanon med drivrullar.

Vad menar du med att man inte kan backa?

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[Seb macahan]

fre 05 jul 2019, 09:53#574321 fint räkneexempel men anser att du uttrycker dig fel med "50% sämre produktion".
Till att börja med måste vi skilja ut (om detta är intressant fakta öht) teoretisk och praktisk produktion.
Jag har själv ägt och kört skördare med ett riktigt snabbt aggregat (Kesla 20RH).
Mat matningshastigheten är ju bara en del av produktionen, jag tror att de flesta av oss har huggt, kvistar och apterat ett träd med motorsåg. Jag tror att de flesta av oss även "upplever" kvistningen som tidskrävande. Därav drar vi snabbt slutsatsen att detta är den "mest" viktiga faktorn.
Jag producerar inte nämnvärt mindre med mitt kranhängda stegmatare på traktorn än vad jag gjorde med en fullt fungerande gallringsskrördare (Tigercat h09, 2009:a)
Flaskhalsen i produktionen blir proportionalt mycket trängre i en skördare med rullmatat än i en "enklare" maskin med stegmatat.

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[svampbob]

fre 05 jul 2019, 17:15#574368 Som en vis man sa en gång "I teorin är det ingen skillnad mellan teori och praktik. I praktiken är det"

Med det vill jag säga att det inte är så stor skillnad som mellan steg och rulle som vissa uträkningar visar. Det är så många av skogsdagen moment som är lika oavsett typ av matning. Service av maskinen, transporter och fika.

"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"

- Richard Feynman

[AKKAMAAN]

fre 05 jul 2019, 22:43#574438 Seb machahan, vet inte riktigt om det var min kommenter du citerade med "50% sämre produktion"? Så har jag väl inte uttryck mig i min kommentar?!
Men jag tar väl åt mig ändå för du nämnde ju "fint räkneexempel"...

Jag vet att det är "ihåligheter" i mina räkneexempel. Men det fungerar på samma sätt som när man målat huset, det är bara målaren som vet vart det är "fuskat" med målningen. Jag räknar inte med att någon skall fingranska mina beräkningar. Men mina siffror ljuger inte utifrån de datavärden jag lagt in i själva kalkylen, t ex "2X och 4X".
Men "2X" är en siffra som ljuger om man skall jämföra hydraulkolv och hydaulmotor på exakt samma hydrauliska villkor. Med en 40/28 mm kolv jämfört med 2 st 314 cc hydraulmotorer på valsar med ca 16 cm diameter så kommer matarvalsalternativet bara att mata ca 1.5X sanbbare beroende på att hydraulkolven gör sin återgående med ca dubbla hastigheten. Så mina simulationer måste kompletterras med 1.5X simulering. Helt klart blir siffrorna lite annorlunda då.

1562360980_10x1.5.jpg

1562360980_5x1.5.jpg

1562360981_15x1.5.jpg

Sen när det gäller stegmatning så finns det ytterligare en "tidskostnad", dvs den tid matningen står stilla medan hydraulventiler ska skifta riktning på kolvrörelsen. Den tidsförlusten lir proportionellt större ju kortare slag hydraulkolven har. Denna ventilväxling sker 2 gånger per matningsslag. Om vi antar fördröjningen vara 1/10 sekund per växling med 0.75m slaglängd och en kaplängd på 4.5 meter (6 matningsslag), så tappas 1.2 sekunder mot matarvalsalternativet. Den här fördröjningen mellan in och ut-slagen för hydraulkolven går att se och mäta upp om man spelar min "0.28m/s"-video i slow motion i en video redigerare.
Så för att förfina den matematiska simuleringen så måste kolvens slagläng och ventilernas fördröjning läggas in i kalkylen.
Sen så kommer den relativa skillnaden mellan stegmatning och valsmatning att minska ju högre pumpflöde och matningshastighet vi kan arbeta med. (förutsatt att båda alternativen kan fortsätta arbeta lika snabbt på de övriga arbetsmomenten, krankörn etc)

En annan skillnad är att en stegmatare med 0,75 m slag, måste starta om matningen "6" gånger per 4.5 m apteringskap, och start av matningen är ett kritiskt ögonblick då det inte finns nån rörelse energi tillgänglig som kan hjälpa till med kvistningen, endast "rå" drag/tryckkraft. Med matarvalsar behöver matningen bara start "en" gång per aperingskap. detta för oss också till att lång medellängd gynnar matarvalsalternativet.

Kvistning kan ske på två sätt. Om vi kallar kviskniven för "yxa", så kan vi ge yxan (den rörliga fram- och återgående kvistkniven) rörelseenergi genom att låta yxan röra sig. Men med matarvalsar så ger vi stammen rörelseenergi och låter den rörelseenergin bistå med den större delen av kraft för kvistningen.
Helt klart så är det mera rörelseenergi i en "300 kg" trädstam som rör med 1 m/s än ett "30 kg" teleskopisk kvistkniv som rör sig med 1 m/s. Jämför när man klyver ved mot en huggkubbe och sätter yxan i en stor vedstump som inte vill klyvas. Då vänder man yxan/vedkubben uppochner svingar hela paket ner mot huggkubben och vedstumpens tyngd/massa och rörelseenergi hjälper till med klyvningskraften

Så jag vill nog hävda att efter kedjesågens introduktion i skogsmaskinutvecklingen så är matarvalsen och kontinuerlig matning det viktigaste utvecklingssteget i virkesupparbetning. Matarvalsen introducerades första gången i skogsbrukets mekanisering i början av 1950-talet då den jordbrukstraktorburna barkmaskinen Cambio introducerades på virkesavläggen. Sedan dök de upp på helstamskapverken på avlägg och Lars Bruun bröt igenom med sitt "mobila kapverk", VSA tvågrepps-bomprocessor, med matarvalsar och klingsåg runt 1967. Lennart Bergholm Umeå Mekaniska bröt isen med kedjekapsåg på Tviggen 1971. Så utan matarvalsar hade vi fortfarande arbetat med "manuell fällning", stegmatande relativt lågproducerande "Logma-maskiner" samt samt kapsågar på skotare... Den höga matningshastigheten på engreppsskördaraggregaten, 5-6 m/s var också det som till sist konkurrerade ut de stora otympliga tvågreppsskördarna.

Den viktigaste faktorn till stegmatningens fördel är enkel och kostndseffektiv konstruktion. Hydraulmotorer kostar mera än hydraulcylindrar och har troligen ett kostsammare underhåll. En hydraulcylinder som blir "sliten" behöver nya tätningar. En sliten hydraulmotor behöver bytas ut. En hydraulmotor är också mindre effektiv med sin lägre verkningsgrad.
Jag tycker nischen stegmatare har en nisch att fylla i det lågutnyttjande och lågproducerande mer eller mindre självverksamma företaget.

Matningshastigheten är ju bara en del av produktionen, jag tror att de flesta av oss har huggt, kvistar och apterat ett träd med motorsåg. Jag tror att de flesta av oss även "upplever" kvistningen som tidskrävande. Därav drar vi snabbt slutsatsen att detta är den "mest" viktiga faktorn.

En engreppsskördare skall producera kvistat och kapat virke.
Därför så finns det bara tre stycken produktiva delar i processen.
1. Fällkapning
2. Frammatning av kvistad stam
3. Apteringskapning
All annan tid är icke produktiv spill tid, som vi hela tiden försöker minimera med "skickligt" handhavande.
Vi vill att arbetsdagen skall ha så stor andel frammatning av stam som möjligt och ett minimum av "spilltid" typ förflyttning av maskin, kran- och aggregatförflyttning med och utan stam. Utan tvekan så är frammatning och kapning av stammen det mest betydelsefulla för produktiviteten, men det är också det som är mest beroende av tekniska förutsättningar. Allt det övriga är starkt beroende av förarskicklighet. Den här 901-an gallrar drygt 3st 2-3-bitsträd per minut (180-200 träd per timme). Föraren är skicklig och det finns inte mycket mera tid att hämta hos förare och teknik.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Man lär så länge man undervisar...
//Per A

[Seb macahan]

lör 06 jul 2019, 02:11#574443 Jag tror AKKAMAAN att du har rätt (har varken tålamod eller kunskap att validera dina uträkningar). Vi är nog olika du o jag du är duktig på att räkna och få fram resultatet, jag är duktig på att känna och analysera och till viss mån fundera. Givetvis är en stegskördare långsam jämfört med en rullmatare, det behövs egentligen inte räknas på. Men...
Det är inte yrkesfolket som attraheras av denna diskussion. Precis som du säger är det producerad volym som är intressant. Jämför det hela då är det en massa variabler till som ska adderas din kalkyl. Jag har aldrig framhävt stegskördarens överlägsenhet på något vis, men den som tror hen producerar "mycket" mer i skogen med rullmatat (som självverksam) lurar sig själv och framförallt plånboken.
Låt rullmatade aggregat och apteringsfiler vara till yrkesfolk och stor skogsägare och låt småskruttarna vara nöjda med att ett stegmatat är bra mycket bättre än manuellt och inte så jättemycket ifrån rullmatat. Den stora skillnaden ligger i bäraren (basmaskinen), föraren, och rätt förutsättningar.
Sedan är det intressant att du har räknat som du gör. Med allt detta engagemang hade det varit trevligt om du ville göra en utredning (räkning) med diverse ägare av båda metodernas erfarenheter.
Enl. Mig mycket mer intressant information. Då jag ofta ser service personal ute i skogen av diverse nya maskiner som ofta står o rotar i just det där snabba "aggregatet". Givetvis på yrkesnivå och hade vi bytt ut det stegmatare hade det nog inte varit bättre, men de flesta rullmatade aggregat på självverksam nivå nyttjas sällan eller aldrig i närheten av vad de har kapacitet för och är ofta äldre med mycket "hands on". Det kommer troligen bli en filosofisk fråga detta 😁😁
Givetvis är det en myt att stegmatare är snabb och givetvis är det en myt att rullmatat är snabbare. Som så alltid måste vi jämföra under samma förutsättningar och det är vi nog rörande överens om? att hade stegmatat varit det mest ekonomiska i produktionen hade nog inte Kesla, Warrath, Nisula och Keto mfl, satsat miljoner på vidareutveckling av rullmatat. Där varje sekund räknas.
Och när stegmatat är så enkelt o bygga.

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[stegmaster]

lör 06 jul 2019, 05:51#574445

Ja det fina med en stegmatare er ju att man kan slänga det på nästan vilken basmaskin som helst til ett mycket bra pris, jamfört med en rullmatare som ofta vil ha minst 120l/min höga tryck, och er dyra. (både aggregatet og basmaskinen blir ju då oftast dyrare. )
Att kvistningskraften er högre tycker jag ochså er ett stort pluss med stegmatare.
Det jag saknar på et "långt" stegmater (som min Naarva), er att det kvistar ju nästan inget dom först 1,5m av stammen, och att man inte kan backa, för att kunne kvista stammen ren, som en rullmatare.
Hastigheten levar jag gått med, men nån typ av nedre kvistknivar vore fint, men antagligen lite svårt att lösa i praksis.
Det nya Jobo ST50 Combi ser riktig fint ut, et sånt skulle jag nog köpt om jag skulle köpt idag, kort och compakt, Naarvan S25 er lite långt tycker jag, sen vore det kanon med drivrullar.

Vad menar du med att man inte kan backa?

Jo jag vet man kan flytta/köra en stegmatare baklenges (andre enn Naarva), men det er vel mest för att flytta det, en rullmatare er ju kanon om man kvistar björk t,eks så backar man bara och kvistar baklenges för att få med dom kvistar som smetar undan när kör framåt på stammen, för ofta blir 15-20 cm långa halvt kapta kvistar.
Til vedproduktion gillar jag rena stammer utan dessa utstickar det ofta blir på björk, med en rullmatare tar det ju bara några sek. och backa hela trädet för att få av dessa(altså kvista trädet baklenges), för slutligen köra fram det igen.
Med min stegmatare klippar jeg ofta av trädet om det er mindre björk, och tar tak i andra enden och kvistar från toppen för att släppa detta problem, och dessutan klara mig med att kvista stammen 1 gång, men detta er ju inte helt optimalt, då det tar ekstra tid, och dessutan lett att sprika hela stammen.

Som man ser när denne videoen startar. Kolla när han tar sista biten, så backar han för att få av lite mer av kvisterna, dock kunne han backat 1m til så hadde alt gått av.
Det er detta jag menar er mer knöligt med en stegmatare.
https://youtu.be/h0MOpSucfTY?t=85

Valmet 665s/skogshytt, valtra-valmet 6400, XCG 230LC, Hanix H55DR/Naarva stegmaster, Kesla 102HD/kran 304T, Dalen 2054 vedmaskin+kisa stegmater, Igland wp2000, TR110 vedkutter, Jonsered 2054,-dolmar ps5000. Hva 42, Suzuki king quad 280cc

[stegmaster]

lör 06 jul 2019, 06:31#574448 I övrigt håller jag helt med dig Seb.
Tycker det er så manga fordeler med en stegmatare förr oss självverksamma att jag själv kommer aldri byta til nåt annat.
Det viktigaste för mig er att saker virker när det ska användas, och just dette momentet har vore suverent med Naarvan, bara haka på (tar typ 1-2min) sen köra, sen 1 min och slenga av och gräva vidare, helt perfekt för min del.
Att man kan köra det på små grävmaskiner och traktorer med kran er givetvis et stort pluss, givetvis tilsammen med det relativt låga priset.
En rullmatare hadde inte vore myckdet mer effektivt på samma basmaskin för min del, för problemet ( det tidödandet) er att få tag i träden i den svåra terrängen som er här, om det tar 15sek eller 1 min när jag vel fått fatt i trädet spelar mindre roll.

Valmet 665s/skogshytt, valtra-valmet 6400, XCG 230LC, Hanix H55DR/Naarva stegmaster, Kesla 102HD/kran 304T, Dalen 2054 vedmaskin+kisa stegmater, Igland wp2000, TR110 vedkutter, Jonsered 2054,-dolmar ps5000. Hva 42, Suzuki king quad 280cc

[zeetorg]

lör 06 jul 2019, 11:16#574483 Intressant tabell AKKAMAAN!

Det jag reagerar lite utan att några belägg för det är tiden 8sekunder (5+3) i snitt efter aptering innan nästa kap.
Det stämmer säkert som du har tänkt dig men jag tänker så här att dom flesta stagmatarna används av amatörer i gallring och då går det nog lite långsammare.

Visst när allt flyter på och du kör för fullt så stämmer säkert siffrorna men räknar man på hur många träd man fäller i snitt på en dag så tror jag att det blir lite andra siffror. Jag menar att även rep/service plockning av ris mm skall tas med i beräkningen vid en jämförelse.

Syftet med det här är naturligtvis inte att klanka ned på din tabell utan bara att påminna om att det är lite mer saker som påverkar effektiviteten mer än bara matningshastigheten.

[AKKAMAAN]

lör 06 jul 2019, 14:39#574505

Intressant tabell AKKAMAAN!

Tack! Jag skulle dock hellre kalla det "analysverktyg"

Det jag reagerar lite utan att några belägg för det är tiden 8sekunder (5+3) i snitt efter aptering innan nästa kap.
Det stämmer säkert som du har tänkt dig men jag tänker så här att dom flesta stagmatarna används av amatörer i gallring och då går det nog lite långsammare.

Alla dessa siffror är "fiktiva". det som är viktigt är relationen mellan siffrorna eftersom "jämförelse" handlar om "relation". Det spelar ingen roll vilka absolutbelopp jag sätter in på de olika delmomenten i upparbetningen. Vad jag vill jämföra är skillnaden i effektivitet mellan stegmatning och valsmatning vi identiska förutsättningar.
Jag skulle kunna lägga ihop alla dessa övriga tidsåtgångar i en klump. Se bild. Resultatet skulle bli det samma, men då skulle frågan komma hur jag kommit fram till klumpsumman och vad ingår i den. Det harr ingen betydelse hur specificerad klumpsumman är så länge den är den samma för båda aggregaten.

1562419836_5+3.jpg

Visst när allt flyter på och du kör för fullt så stämmer säkert siffrorna men räknar man på hur många träd man fäller i snitt på en dag så tror jag att det blir lite andra siffror. Jag menar att även rep/service plockning av ris mm skall tas med i beräkningen vid en jämförelse.

Den här jämförelsen handlar enbart om hur aggragaten arbetar i drift. Vad gäller antal träd per dag så antar jag att all annan spilltid är lika mellan de två olika aggregattyperna. Den absoluta tidsåtgången
per träd måste ses som ett genomsnitt under en tidsperiod av körning med bra flyt med respektive aggregattyp. Jag har valt en tidsåtgång per träd på till exempel 52 s för stegmaningen vid 10 m gagnvirkeslängd. För att få fram denna tidsåtgång per träd så måste man tidstudera resp aggregattyp. Jag har "hoftat" denna siffra utifrån vad andra med erfarenhet har vittnat om i tråden.
Vad gäller "rep/service plockning av ris mm" så så får risplockning ingå i jämförelsen om det är en skillnad i tidsåtgång för risplockning mellan aggregattyperna. Tidsåtgång för service är en helt annan faktor som egentligen inte har att göra med hur effektivt aggregatet arbetar, men om det skiljer mella aggregaten så är det naturligtvis en faktor som man väger in vid val mellan aggregaten. Service är ett stillestånd på samma sätt andra oönskade avbrott för reparation, rekognosering, telefonsamtal etc.

Syftet med det här är naturligtvis inte att klanka ned på din tabell utan bara att påminna om att det är lite mer saker som påverkar effektiviteten mer än bara matningshastigheten.

Jag tar det inte som nedklankning, jag tar det mera som en fråga "hur menar du egentligen?"

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Man lär så länge man undervisar...
//Per A