Avverkning (slutavverkning)

Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

8 inlägg 540 visningar 2 följer Svara, dela mm...  

Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.

Skapa gratiskontoLogga in
Iggesund Forest
Användarvisningsbild

Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Fredrik Reuter  
#908871Två nya studier från SLU verkar säga något intressant om vad som händer med svampar efter slutavverkning. Och kanske också varför det blir lite fel när man pratar om “svamparna i skogen” som om det vore en enda grupp som reagerar på samma sätt. Naturen är ju ofta jobbig på det viset.

Den ena studien handlar om svampar i marken som lever tillsammans med trädens rötter, alltså mykorrhiza. Det är ett samarbete där svampen hjälper trädet att ta upp vatten och näring, och i gengäld får socker från trädet. Ektomykorrhiza är en särskild typ av mykorrhiza, vanlig hos många skogsträd, där svampen lägger sig runt rotspetsarna och mellan rotens celler snarare än inne i dem. Det är alltså inte något helt annat än mykorrhiza, utan en undergrupp.

Den andra studien handlar om vedlevande svampar, alltså arter som lever i död ved. Det är bra att hålla isär de här grupperna, eftersom resultaten tyder på att de påverkas ganska olika av slutavverkning.

Markstudien visar att de ektomykorrhizala svamparna minskar tydligt efter avverkning på kort sikt. Antalet arter verkar sedan kunna återhämta sig ganska bra när ny skog växer upp. Men bilden stannar inte där. Artsammansättningen förblir förändrad länge, upp mot omkring 100 år, och flera arter som är typiska för äldre, sura och näringsfattiga skogar är vanligare i gamla skogar än i brukade bestånd. Det verkar alltså inte bara handla om hur många arter som finns, utan också vilka arter som finns kvar eller kommer tillbaka.

Studien om vedlevande svampar ger en kärvare bild. Där jämfördes skogar som vuxit upp efter brand med skogar som vuxit upp efter slutavverkning. De brandpräglade skogarna hade högre artrikedom, fler rödlistade arter och en annan artsammansättning än de avverkade. Särskilt de mer ovanliga arterna verkar ha svårt att återhämta sig i skogar som tidigare kalavverkats.

Studierna motsäger alltså inte varandra så mycket som de visar olika delar av samma fråga. I marken kan mycket komma tillbaka i antal när ny skog växer upp. I död ved ser det sämre ut, särskilt för arter som verkar vara beroende av grov och gammal ved och av lång kontinuitet.

Sammantaget verkar studierna därför peka åt samma håll: slutavverkning förändrar svampsamhällena under lång tid, men olika delar av svamplivet påverkas olika mycket. Tidigare forskning i ämnet har vi diskuterat i tråden Samma fakta - två helt olika slutsatser.

Det lämnar också en större fråga öppen. Om svampsamhällena förändras över mycket lång tid, vad betyder det då för skogens funktion över flera omlopp? Där verkar forskningen fortfarande inte ge några färdiga svar. Markstudien visar förändringar i artsammansättning, men inte i sig vad det betyder för till exempel tillväxt eller näringsomsättning. En annan spännande fråga är om kortare omloppstider kan påverka tillväxten negativt givet att studien pekar på att det tar 100 år för ektomykorrhizan att återhämta sig?



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Fredrik Reuter  
#908872Missade länkarna till de nya studierna, kommer här:

https://besjournals.onlinelibrary.wiley ... 2745.70296

https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi ... /nph.71165

   TS
Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Badger  
#908931Tack ska läsa dem. Av din sammanfattning så verkar de bekräfta vad som redan tidigare var känt att arter som lever i symbios försvinner när värdträdet tas bort. Sedan blir det ett tomt utrymme att kolonisera igen när det kommer nya träd. Vad som kommer efter är då en öppen fråga och kantarellerna ersätts kanske av flugsvamp eller kantareller eller vad som nu finns i närmaste skogen.

Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Fredrik Reuter  
#908933Ja, typ. Men det är också komplexa system.

Jag mailade Björn Lindahl, som är medförfattare till båda studierna, för att stämma av hur långt man egentligen kan dra resonemanget om tillväxt och markkol.

Jag fick svar först efter att jag lagt upp tråden så försöker sammanfatta lite här nedan. Skillnaden mellan vedsvampar och mykorrhizasvampar handlar enligt honom främst om att de använder olika resurser. Vedsvamparna påverkas mer negativt av skogsbruk eftersom de är beroende av död ved, som selektivt ofta tas bort i brukad skog. Mykorrhizasvamparna är i stället knutna till levande träd, och där verkar brukad skog med snabbväxande träd till och med kunna hänga ihop med något högre artrikedom.

Det intressanta är dock att han också beskriver det biologiska marksystemet som tydligt annorlunda i naturskog jämfört med brukad skog. De mykorrhizasvampar som missgynnas av trakthyggesbruk verkar ha särskilda egenskaper, bland annat god förmåga att mobilisera svårtillgänglig näring till direkt nytta för träden.

Samtidigt vill de inte dra för långa slutsatser om tillväxt eller kollagring. Flera faktorer ändras samtidigt (komplext), och enligt honom finns det i dag inga tydliga indikationer på att detta redan nu ger sämre trädtillväxt. Men han pekar ändå på en möjlig risk längre fram: när produktionsskog åldras kan näring låsas upp i marken, och då kan det bli ett problem om de svampar som är bra på att mobilisera svårtillgänglig näring inte längre finns att tillgå i samma grad.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Badger  
#909072Det som jag ser som det största problemet för skogsbruket med svamp och kalhyggen är att det öppnar upp för möjligheten att få in mer honungsskivling och andra skadegörare när de befintliga svamparna tappar sina värdträd. Men eftersom det är ett lotteri i ett komplext system så är det nog nära omöjligt att studera.

Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

HannuRöj  
#909078Vissa matsvampar som lever på död ved är tydligen ganska enkla att flytta och odla i vedbitar även i yngre skogar.
Om de nytiga svampar matas årligen med färska vedbitar kunde de då sprida över hyggen och omöjligtgöra skadliga svampar att invadera 'öken'?
Till och med börja svampodlingen före avverkning?

😀 Här är ett sätt att konkurrera ut rotticka med pergamentsvamp:


Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Badger  
#909113Ja, det får att ympa in lämplig svamp. Det finns mycket svamp så det finns säkert någon matsvamp som trivs på död granved. Men i det kittet för att odla ostronskivling som frun köpte skulle det vara stockar av lövträd. Dock vill jag inte avverka skog med fantastiska kantarellställen för så vitt jag hört trivs kantareller bara i samverkan med levande träd och inte på döda stubbar. Så just kantarellställen är fredade i min skog. Å andra sidan är rötsvampen honungsskivling helt ok att äta, men då blir det ju kasst med skogen sen. Det finns på både risker och möjligheter, det viktigaste är nog att vara medveten om vad som kan hända innan man kastar tärningen.

Användarvisningsbild

Re: Två nya studier om svampar och avverkning från SLU

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#909127
Fredrik Reuter skrev:Ja, typ. Men det är också komplexa system.

Jag mailade Björn Lindahl, som är medförfattare till båda studierna, för att stämma av hur långt man egentligen kan dra resonemanget om tillväxt och markkol.

Jag fick svar först efter att jag lagt upp tråden så försöker sammanfatta lite här nedan. Skillnaden mellan vedsvampar och mykorrhizasvampar handlar enligt honom främst om att de använder olika resurser. Vedsvamparna påverkas mer negativt av skogsbruk eftersom de är beroende av död ved, som selektivt ofta tas bort i brukad skog. Mykorrhizasvamparna är i stället knutna till levande träd, och där verkar brukad skog med snabbväxande träd till och med kunna hänga ihop med något högre artrikedom.

Det intressanta är dock att han också beskriver det biologiska marksystemet som tydligt annorlunda i naturskog jämfört med brukad skog. De mykorrhizasvampar som missgynnas av trakthyggesbruk verkar ha särskilda egenskaper, bland annat god förmåga att mobilisera svårtillgänglig näring till direkt nytta för träden.

Samtidigt vill de inte dra för långa slutsatser om tillväxt eller kollagring. Flera faktorer ändras samtidigt (komplext), och enligt honom finns det i dag inga tydliga indikationer på att detta redan nu ger sämre trädtillväxt. Men han pekar ändå på en möjlig risk längre fram: när produktionsskog åldras kan näring låsas upp i marken, och då kan det bli ett problem om de svampar som är bra på att mobilisera svårtillgänglig näring inte längre finns att tillgå i samma grad.


Det är samma sak i gräsmarker, där hyferna som är så otroligt små kan ta sig in i mineraler och utvinna fosfor och göra det tillgängligt för växterna.
När det mäts hur mycket fosfor det finns i jordprovet görs det genom att mäta vattenlösligt fosfor, och inte det som är bundet i mineraler. Å andra sidan brukas markerna genom att plöjas kommer hyferna inte få tid att utvinna fosfor ur mineralerna.

 Besvara 
  • Sida 1 av 1
Annons:
Aspen biobränsle
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).