Om man tänker lite bredare ekologiskt på exempelvis ett bestånd på låt oss säga 30 hektar. Om det hittas en tretåig hackspett där. Finns det något ekologiskt vetenskapligt argument för att det till exempel inte skulle kunna gå att hugga ett antal mindre luckor eller plockhugga en viss procent på den fastigheten under förutsättning att det sparas ett visst antal äldre boträd i det beståndet?
Hela beslutsprocessen känns väldigt fyrkantig. Antingen är det ok att hugga allt eller inget. Tidigare hette det att vi skulle ha ett skogsbruks som balanserade ekonomiska och ekologiska intressen. Skulle inte Skogsstyrelsen kunna ges utrymme att agera lite mer nyanserat och få föreslå en alternativ avverkning med vissa undantag när det hittas någon signalart?
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.


