tis 30 jul 2024, 13:03#851242
Hej!
Är ju flera olika organisationer och grupperingar nu som med olika medel jobbar för att förhindra eller åtmindstone förhala skogsbruk.
Tänker på BirdLife, SNF, Skydda Skogen och ett flertal mer eller mindre formella aktivistgrupperingar som genom överklagan av beslut, artfynd och därefter begäran om tillsyn till Skogsstyrelsen, klagomål till certifieringsorgan mm gör avverkning som tidigare flöt på enligt plan nu kan vara en lång och mycket byråkratisk och kostsam process, om det ens är möjligt.
"Hjälper bara markägarna att följa lagen" som en representant från BirdLife ödmjukt uttryckt sig... 😥
Som enskild markägare är det naturligtvis förödande. Som större skogsägare är problemet också stort men då finns ju ofta möjligheten att planera om och hugga andra bestånd i väntan på beslut eller en förhoppnings ändrad artskyddslag. Men då till priset av en uppenbar inoptimalförlust!
- Sänker total tillväxt genom avverkning strax över LSÅ istället för äldre granskogen med vindfällen eller begynnande granbarkborreangrepp.
- Omöjliggör långsiktig planering med investering och underhåll av vägar.
- Omöjliggör tajming av virkespriser, ej möjligt att avverka vid hög efterfrågan/höga priser.
- Tänkta produktionsbestånd överhålls i väntan på beslut och utvecklar naturvärden som omöjliggör produktionsinriktat brukande i framtiden.
- Stor mängd arbetstid och energi går åt att driva processen framåt.
- Ja ni kommer säkert på mängder av orsaker till merkostnader här, direkt eller indirekt!
OM det visar sig att det INTE finns fog för att förbjuda avverkning trots att olika NGO:s drivit frågan, överklagat och fört fram mer eller mindre ogrundade artfynd som argument. Vilket ansvar har dom då för de merkostnader de orsakat markägaren?
(Frågan förutsätter att det finns ett uppsåt att förhindra avverkning).
Är det någon hobbyjurist här som vågar ha en åsikt i frågan?