Fram till början/mitten av 90-talet ökade volymen stadigt i den slutavverkningsmogna skogen och det kan säkert tillskrivas att skogarna som växte in i slutavverkningsåldrar hade en bättre historik än tidigare generationers gammelskog. Vi kunde se effekten av det tidiga 1900-talets bättre föryngringar och bättre skogsvård. Men av någon anledning bröts trenden i mitten av 1990-talet, trots att de skogar som nu växte in i slutavverkningsåldern borde vara ännu bättre än sina föregångare. Sedan dess har volymen i slutavverkningsskogarna utvecklats sämre eller nästan inte alls. Det kan ni se i kurvorna i diagrammet som Fredrik la upp i ovanstående tråd. I Götaland kan en del av den uteblivna volymökningen förklaras med stormen Gudrun men det är inte hela sanningen. Stagnationen hade börjat innan Gudrun och den fortsätter efter att Gudruneffekterna borde ha klingat av.
Är det självklart med volymöknig?
En fråga som kommit upp är om det är självklart att volymen i slutavverkningsskogen ska fortsätta att öka hela tiden? Det är en berättigad fråga och för att få svar på den så kan vi hellre titta på nivån än på den eventuella ökningstakten. Vad är en rimlig nivå av kubikmeter i ett genomsnittligt slutavverkningsbestånd i våra olika landsdelar? Baserat på de skötselmodeller vi använder oss av.
Genomsnittsbestånd per landsdel
För att kunna göra vettiga jämförelser har vi gått igenom Riksskogstaxeringens data över våra olika landsdelar. Vi använder de senaste uppgifterna som publicerats i Skogsdata 2019 och vi utgår från de genomsnittliga boniteter som anges för varje landsdel. Boniteten är markens optimalt möjliga produktionsförmåga i m3sk/ha och år.
Vi har även konverterat dessa boniteter till jämförbara ståndortsindex så att vi kan använda rättvisande tabeller och mallar för presentationen. Det här har vi gjort för att kunna redovisa ett genomsnitt för varje landsdel och sätta Riksskogstaxeringens volymuppgifter per huggningsklass i ett tydligare skogsskötselperspektiv.
Allt blir tydligt i gallringsmallen!
I nedanstående bilder har vi lagt in Riksskogstaxeringens uppmätta virkesvolymer i de tre huggninklasserna C, D1 och D2 (se nedan för definition). Vi har helt enkelt räknat baklänges och bedömt vid vilken övre höjd genomsnittet för respektive huggningsklass i befinner sig, landsdel för landsdel. Sedan har vi räknat fram vilken grundyta som motsvaras av den volym som Riksskogstaxeringen mätt upp. Det kan säkert skilja en meter upp eller ner i Övre Höjd (till höger eller vänster i mallen) men det ger ingen avgörande skillnad för vad vi kan utläsa: Virkesförråden i Sveriges skogar är inte så höga som de borde vara!
Långt under volymmålet
Graferna, eller mallen som vi använt, är de gallringsmallar som finns i verktyget Gallringsplan på Skogskunskap.se. De här gallringsmallarna används främst för att se när det finns ett gallringsbehov men de anger också en målbild för varje bestånd om hur stor volym som bör finnas vid slutavverkningstidpunkten. Den här volymen är ingen fantasisiffra över teoretiska maxproduktioner. Nej, det är en av forskare realistiskt bedömd volym som bör finnas i en välskött skog efter att beståndet gallrats enligt mallen.
Det vi kan se är att Riksskogstaxeringens virkesvolymer för huggningsklass D2 i Götaland, Svealand och norra Norrland ligger klart under målbilden för vad som borde finnas. Det är bara D2:an i södra Norrland som kommer upp i målfältet om än knappt. I Götaland handlar det om en skillnad på mer än 100 m3sk/ha. Även Huggningsklass D1 ligger lågt och visar att dessa områden inte kommer upp i målfältet när de så småningom ska avverkas utom i södra Norrland.
För sena gallringar?
Om man jämför nivån på C-bestånden, D1:orna och D2:orna så måste det onekligen vara så att det gallras för mycket i de äldre gallringsskogarna och kanske t o m i huggningklass D1? Volymnivån för C-klassen ligger också en aning lågt i mallen men om det inte förekom mer gallring i allt för gamla bestånd skulle skogen ändå kunna utvecklas upp mot volymerna i målfältet innan slutavverkning. Den enda landsdel som ser lite vettigare ut är södra Norrland där nivåerna för både C-bestånden och D1:orna ligger på en OK nivå i mallen. Där kan skogen kan få en vettig volym när den är dags att hugga den så småningom. Att gallra ut för stor volym eller att gallra för sent sänker virkesförrådet och tillväxten så att man får mindre att avverka vid slutavverkningen. Gallringsvirket är sämre betalt än slutavverkningsvirket och det kostar mer att avverka. En klart dålig affär för skogsägaren med andra ord.
Huggningsklasser och slutavverkningsåldrar
De olika slutavverkningsåldrarna är centrala i hur Rikssogstaxeringen delar upp skogen i beståndstyper. Det finns något som vi dagligt tal förkortar till LSÅ och som betyder “Lägsta tillåtna SlutavverkningsÅlder” vilket regleras i Skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen kallar det även för LÅF (Lägsta Ålder för Föryngringsavverkning). LSÅ har förändrats över tid allt eftersom Skogsvårdslagen har uppdaterats och generellt kan man säga att den hela tiden har sänkts. De tidpunkter för LSÅ som nu gäller kommer från Skogsvårdslagen 1994 då den tillåtna slutavverkningsåldern sänktes rejält. En ytterligare sänkning av slutavverkningsåldrarna i norra Sverige utreddes 2015 men beslutet blev att bibehålla nivåerna från 1994. Här hittar ni den utredning som gjordes 2015 om ni vill läsa mer om slutavverkningsåldrar.
I graferna har vi lagt in linjer som markerar var gränsen för dagens LSÅ går och även var gränsen för rekommenderad slutavverkningsålder (gamla LSÅ från 1979) ligger. Den gröna, diagonala pilen visar en schematiskt volymutvecklingspil från en gjord gallring över tid upp mot slutavverkningens målfält. Beståndsdata (C, D1 och D2) borde ligga i nivå med den pilen.
De huggninsklasser som är aktuella och som jag lagt in i gallringsmallar för respektive landsdel är följande:
C - Gallringsskog
Skog definieras som huggninklass C från det att de härskande stammarna överstiger 10 cm i brösthöjd t o m att skogen uppnår LSÅ.
D1 - Skog som är tillåten att sluttaverka
Skog som uppnått LSÅ men inte “Lägsta rekommenderade slutavverkningsålder”. Så vitt jag förstår så motsvarar denna lägsta rekommenderade ålder de nivåer som var LSÅ enligt 1979 års skogsvårdslag. Se i tabellen här ovan.
D2 - Skog som är lämplig att slutavverka
Skog som uppnått den gamla LSÅ och därmed anses lämplig att slutavverka.
OBS att det, när beståndet kommer upp i D2, är 30 år (eller mer) kvar tills beståndets tillväxt kulminerar. Den tidpunkt som förr ansågs vara den oiptimala tidpunkten att avverka ett bestånd utifrån maximerad volymproduktion. D v s tidpunkten då kurvan för den löpande tillväxten skär kurvan för den ackumulerade medeltillväxten. Denna kurva är enligt Skogsstyrelsen dock flack och svår att exakt tidsbestämma. Här finns mer från Skogsstyrelsen att läsa om slutavverkning och slutavverkningstidpunkter.
Tidigare slutavverkning?
Det är ju som begreppet säger tillåtet att hugga skog som befinner sig i huggningsklass D1. Den har ju uppnått lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Det innebär att vissa bestånd aldrig kommer upp i huggninsklass D2. Nu är ju inte gränsen för när skogen övergår till D2 satt till en specifik ålder utan en ålder beroende av ståndortsindex. Det innebär att man kan hugga en 70-årig D1:a i Götaland, en 80-årig D1:a i Svealand, en 100-årig D1:a i södra Norrland och en 110-årig D1:a i norra Norrland. Trenden i skogsbruket bör, om alla agerar som de säger, gå mot kortare omloppsperioder.
I ett sådant läge borde det vara ännu viktigare att inte gallra bort för mycket av volymen i en inte allt för avlägsen slutavverkning. I en sen gallring. Det är ju ungefär som att ta upp en halva potatislandet efter midsommar och sälja potatisen för en tredjedel av priset man skulle få på hösten. Vi pratar med andra ord om Ebberöds bank!
Det finns ytterligare två trådar som behandlar det här temat:
Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tor 12 dec 2019, 15:09, redigerad totalt 3 gånger.
Kort information om skogsforum.se