Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

 
 Kommentar  17 inlägg  4522 visn.  2 följer
Användarvisningsbild

Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Torbjörn Johnsen  
#597209 I tråden Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning? redogör Fredrik för hur beståndsvolymen utvecklats i svensk slutavverkningsskog mellan åren 1983 till 2016. Trots att vi fortfarande har en skaplig volymökning i skogen i stort, så ökar inte volymen i slutavverkningsskogen nämvärt. Vi har tidigare uppmärksammat det i en del trådar men har inte riktigt gått på djupet med den här frågan. Men det ska vi göra nu!

$matches[2]


Fram till början/mitten av 90-talet ökade volymen stadigt i den slutavverkningsmogna skogen och det kan säkert tillskrivas att skogarna som växte in i slutavverkningsåldrar hade en bättre historik än tidigare generationers gammelskog. Vi kunde se effekten av det tidiga 1900-talets bättre föryngringar och bättre skogsvård. Men av någon anledning bröts trenden i mitten av 1990-talet, trots att de skogar som nu växte in i slutavverkningsåldern borde vara ännu bättre än sina föregångare. Sedan dess har volymen i slutavverkningsskogarna utvecklats sämre eller nästan inte alls. Det kan ni se i kurvorna i diagrammet som Fredrik la upp i ovanstående tråd. I Götaland kan en del av den uteblivna volymökningen förklaras med stormen Gudrun men det är inte hela sanningen. Stagnationen hade börjat innan Gudrun och den fortsätter efter att Gudruneffekterna borde ha klingat av.

Är det självklart med volymöknig?
En fråga som kommit upp är om det är självklart att volymen i slutavverkningsskogen ska fortsätta att öka hela tiden? Det är en berättigad fråga och för att få svar på den så kan vi hellre titta på nivån än på den eventuella ökningstakten. Vad är en rimlig nivå av kubikmeter i ett genomsnittligt slutavverkningsbestånd i våra olika landsdelar? Baserat på de skötselmodeller vi använder oss av.

Genomsnittsbestånd per landsdel
För att kunna göra vettiga jämförelser har vi gått igenom Riksskogstaxeringens data över våra olika landsdelar. Vi använder de senaste uppgifterna som publicerats i Skogsdata 2019 och vi utgår från de genomsnittliga boniteter som anges för varje landsdel. Boniteten är markens optimalt möjliga produktionsförmåga i m3sk/ha och år.

Vi har även konverterat dessa boniteter till jämförbara ståndortsindex så att vi kan använda rättvisande tabeller och mallar för presentationen. Det här har vi gjort för att kunna redovisa ett genomsnitt för varje landsdel och sätta Riksskogstaxeringens volymuppgifter per huggningsklass i ett tydligare skogsskötselperspektiv.

1574437668_skärmavbild_2019-11-22_kl._16.45.38.png


Allt blir tydligt i gallringsmallen!
I nedanstående bilder har vi lagt in Riksskogstaxeringens uppmätta virkesvolymer i de tre huggninklasserna C, D1 och D2 (se nedan för definition). Vi har helt enkelt räknat baklänges och bedömt vid vilken övre höjd genomsnittet för respektive huggningsklass i befinner sig, landsdel för landsdel. Sedan har vi räknat fram vilken grundyta som motsvaras av den volym som Riksskogstaxeringen mätt upp. Det kan säkert skilja en meter upp eller ner i Övre Höjd (till höger eller vänster i mallen) men det ger ingen avgörande skillnad för vad vi kan utläsa: Virkesförråden i Sveriges skogar är inte så höga som de borde vara!

Långt under volymmålet
Graferna, eller mallen som vi använt, är de gallringsmallar som finns i verktyget Gallringsplan på Skogskunskap.se. De här gallringsmallarna används främst för att se när det finns ett gallringsbehov men de anger också en målbild för varje bestånd om hur stor volym som bör finnas vid slutavverkningstidpunkten. Den här volymen är ingen fantasisiffra över teoretiska maxproduktioner. Nej, det är en av forskare realistiskt bedömd volym som bör finnas i en välskött skog efter att beståndet gallrats enligt mallen.

$matches[2]


$matches[2]


$matches[2]


$matches[2]


Det vi kan se är att Riksskogstaxeringens virkesvolymer för huggningsklass D2 i Götaland, Svealand och norra Norrland ligger klart under målbilden för vad som borde finnas. Det är bara D2:an i södra Norrland som kommer upp i målfältet om än knappt. I Götaland handlar det om en skillnad på mer än 100 m3sk/ha. Även Huggningsklass D1 ligger lågt och visar att dessa områden inte kommer upp i målfältet när de så småningom ska avverkas utom i södra Norrland.

För sena gallringar?
Om man jämför nivån på C-bestånden, D1:orna och D2:orna så måste det onekligen vara så att det gallras för mycket i de äldre gallringsskogarna och kanske t o m i huggningklass D1? Volymnivån för C-klassen ligger också en aning lågt i mallen men om det inte förekom mer gallring i allt för gamla bestånd skulle skogen ändå kunna utvecklas upp mot volymerna i målfältet innan slutavverkning. Den enda landsdel som ser lite vettigare ut är södra Norrland där nivåerna för både C-bestånden och D1:orna ligger på en OK nivå i mallen. Där kan skogen kan få en vettig volym när den är dags att hugga den så småningom. Att gallra ut för stor volym eller att gallra för sent sänker virkesförrådet och tillväxten så att man får mindre att avverka vid slutavverkningen. Gallringsvirket är sämre betalt än slutavverkningsvirket och det kostar mer att avverka. En klart dålig affär för skogsägaren med andra ord.

Huggningsklasser och slutavverkningsåldrar
De olika slutavverkningsåldrarna är centrala i hur Rikssogstaxeringen delar upp skogen i beståndstyper. Det finns något som vi dagligt tal förkortar till LSÅ och som betyder “Lägsta tillåtna SlutavverkningsÅlder” vilket regleras i Skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen kallar det även för LÅF (Lägsta Ålder för Föryngringsavverkning). LSÅ har förändrats över tid allt eftersom Skogsvårdslagen har uppdaterats och generellt kan man säga att den hela tiden har sänkts. De tidpunkter för LSÅ som nu gäller kommer från Skogsvårdslagen 1994 då den tillåtna slutavverkningsåldern sänktes rejält. En ytterligare sänkning av slutavverkningsåldrarna i norra Sverige utreddes 2015 men beslutet blev att bibehålla nivåerna från 1994. Här hittar ni den utredning som gjordes 2015 om ni vill läsa mer om slutavverkningsåldrar.

I graferna har vi lagt in linjer som markerar var gränsen för dagens LSÅ går och även var gränsen för rekommenderad slutavverkningsålder (gamla LSÅ från 1979) ligger. Den gröna, diagonala pilen visar en schematiskt volymutvecklingspil från en gjord gallring över tid upp mot slutavverkningens målfält. Beståndsdata (C, D1 och D2) borde ligga i nivå med den pilen.

De huggninsklasser som är aktuella och som jag lagt in i gallringsmallar för respektive landsdel är följande:


C - Gallringsskog
Skog definieras som huggninklass C från det att de härskande stammarna överstiger 10 cm i brösthöjd t o m att skogen uppnår LSÅ.

D1 - Skog som är tillåten att sluttaverka
Skog som uppnått LSÅ men inte “Lägsta rekommenderade slutavverkningsålder”. Så vitt jag förstår så motsvarar denna lägsta rekommenderade ålder de nivåer som var LSÅ enligt 1979 års skogsvårdslag. Se i tabellen här ovan.

D2 - Skog som är lämplig att slutavverka
Skog som uppnått den gamla LSÅ och därmed anses lämplig att slutavverka.

OBS att det, när beståndet kommer upp i D2, är 30 år (eller mer) kvar tills beståndets tillväxt kulminerar. Den tidpunkt som förr ansågs vara den oiptimala tidpunkten att avverka ett bestånd utifrån maximerad volymproduktion. D v s tidpunkten då kurvan för den löpande tillväxten skär kurvan för den ackumulerade medeltillväxten. Denna kurva är enligt Skogsstyrelsen dock flack och svår att exakt tidsbestämma. Här finns mer från Skogsstyrelsen att läsa om slutavverkning och slutavverkningstidpunkter.

$matches[2]


Tidigare slutavverkning?
Det är ju som begreppet säger tillåtet att hugga skog som befinner sig i huggningsklass D1. Den har ju uppnått lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Det innebär att vissa bestånd aldrig kommer upp i huggninsklass D2. Nu är ju inte gränsen för när skogen övergår till D2 satt till en specifik ålder utan en ålder beroende av ståndortsindex. Det innebär att man kan hugga en 70-årig D1:a i Götaland, en 80-årig D1:a i Svealand, en 100-årig D1:a i södra Norrland och en 110-årig D1:a i norra Norrland. Trenden i skogsbruket bör, om alla agerar som de säger, gå mot kortare omloppsperioder.

I ett sådant läge borde det vara ännu viktigare att inte gallra bort för mycket av volymen i en inte allt för avlägsen slutavverkning. I en sen gallring. Det är ju ungefär som att ta upp en halva potatislandet efter midsommar och sälja potatisen för en tredjedel av priset man skulle få på hösten. Vi pratar med andra ord om Ebberöds bank!

Det finns ytterligare två trådar som behandlar det här temat:
Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tor 12 dec 2019, 14:09, redigerad totalt 3 gånger.

   TS
Haglöfs
Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Torbjörn Johnsen  
#597216 Glömde att lägga in den här tabellen:

   TS
Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Tåndemåla  
#597220 Tänk på att rikskogstaxen mark och växtboniterar och tar således inte hänsyn till vattenförhållanden på samma vis som en överhöjdsbonitering gör. För när vattnet tar slut sjunker Si. Tex har Kalmar län en medelbonitet på över tio men det är inte många delar som kommer över 32 m efter 100 år. Men i 35 års ålder kan det vara en G36 och vid 70 år är skogen inte mer än G29 tallen har ett mycket lägre spann mellan bra och dålig bonitet så där slår det inte lika mycket. Tex en T24 har bonitet 5,7 om jag minns rätt medan en T30 har 8,8. Men någon som sitter med en tabell får gärna komma med rätta siffror.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Torbjörn Johnsen  
#597227 @Tåndemåla: I tabellen i inlägget före har jag lagt in de genomsnitt som RT anger för bonitet i resp landsdel. Tror du inte att de är representativa?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Tåndemåla  
#597233 Nej inte fullt då det inte Boniterar som skogsbruket gör. Och den tar inte höjd för tillväxthöjande åtgärder. Som förädlat Martell skyddsdikning markberedning.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Torbjörn Johnsen  
#597240 Anser du att RT anger för höga eller för låga bonitetsvärden?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Tåndemåla  
#597245 De fångar inte toppar eller dalar utan smetar ut skogen till en nästan jämn skog trotts att det skiljer mycken inom bara en fastighet. Dess utom har jag för mig att all lövskog gran bonitets och då blir det direkt ges att bara hänföra rent av. Men jag har inte jobbat med detta nu på något år. Så det kan ändrats.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Tåndemåla  
#597249 När man tar en bonitet för en landsdel och kör över den till vad som avverkas skulle iallafall inte jag lägga några större värden på den undersökningen för historiken är för vag. Som att måla naglarna med en sprejburk. Naglarna blir röda men inte bara de utan hela bordet. När du lyfter handen finns handavtrycket kvar. Om ni fattar liknelsen.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Vedproducent  
#597284 Senaste åren har många planläggare blivit bättre på att få med arealer som ligger nära impedimentsgränsen. Viktigt ur naturvård och cerifieringssynpunkt. Det blir en höjd produktiv areal i skogsbruksplanen men den nya arealen har låg produktion. Ser i min egna plan att medelboniteten har inte höjts tack vare att ny areal tillkommit med låg produktion.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Tåndemåla  
#597317
Vedproducent skrev:Senaste åren har många planläggare blivit bättre på att få med arealer som ligger nära impedimentsgränsen. Viktigt ur naturvård och cerifieringssynpunkt. Det blir en höjd produktiv areal i skogsbruksplanen men den nya arealen har låg produktion. Ser i min egna plan att medelboniteten har inte höjts tack vare att ny areal tillkommit med låg produktion.


Just detta håller jag med om. Det är till största delen här nere hagmarksskog eller myrar. Berg har man redan innan fångat med imp avdrag som är enkelt att göra med bergs avdrag.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Vedproducent  
#597329
Tåndemåla skrev:
Vedproducent skrev:Senaste åren har många planläggare blivit bättre på att få med arealer som ligger nära impedimentsgränsen. Viktigt ur naturvård och cerifieringssynpunkt. Det blir en höjd produktiv areal i skogsbruksplanen men den nya arealen har låg produktion. Ser i min egna plan att medelboniteten har inte höjts tack vare att ny areal tillkommit med låg produktion.


Just detta håller jag med om. Det är till största delen här nere hagmarksskog eller myrar. Berg har man redan innan fångat med imp avdrag som är enkelt att göra med bergs avdrag.

Jo det är nog exakt så här med. Så mycket hagmarker finns ju inte men jag tänker mer på avgränsningarna till myrar. Här måste man jaga ihop naturvårdsarealen. Det är ju som mycket bara en skrivbordsprodukt. Har inte tänkt att avverka på dom markerna ändå men det är ju så viktigt att klara certifieringens 5 procent...och då ska dom med när dom ligger över imp.gränsen

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Mellberg  
#597336 Ofta blir den glesa eller luckiga slutavverkningsskogen kvar, av olika anledningar. Den kanske bara producerar 50% av vad boniteten indikerar och när den passerat rekommenderad slutavverkningsålder är volymen långt lägre än vad den skulle kunna vara.

Självklart slutavverkar vi volymrika bestånd som passerat lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Hårda upprepade gallringar sänker tillväxten och är det även höggallringar så sjunker tillväxten som en sten.

Kom ihåg att bonitet är en skattning och på fastighetsnivå kanske man skall räkna med en tillväxt på högst 80% :mrgreen:

Avatar Fallback

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597731 Kanske Skogsforks skall anpassa gallringsmallarna? Jag vet inte hur det har kommit fram till när och hur mycket det är dags att gallra, och det har ju funnits mallar som säger fler gallringar innan Gudrun tex.

När jag läste på universitet om skoglig skötsel, så var man ganska tydlig med att eknomin styr på vilket sätt som är bäst att sköta skogen.

Användarvisningsbild

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Torbjörn Johnsen  
#597741
Mangan skrev:Kanske Skogsforks skall anpassa gallringsmallarna?


Ja, eller så anpassar man gallringarna så att man följer mallarna = mer pengar till skogsägaren :-bd

Vi har jämfört de olika bestånden vi haft genom åren på Gallringsdagarna i Skogskunskaps gallringsmallar (baseras på SkogForsks mallar) och de bestånd som hamnat för lågt i mallen har varit för hårt gallrade. Det ger minskad tillväxt och tappad framtida intäkt. Men riktigt illa blir det när man går in och gallrar i äldre bestånd. Speciellt om uttaget är stort. Då tappar man en ganska snar och betydligt högre intäkt i slutavverkningen. Som dessutom skjuts fram i tid.

   TS
Avatar Fallback

Re: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597746
Torbjörn Johnsen skrev:
Mangan skrev:Kanske Skogsforks skall anpassa gallringsmallarna?


Ja, eller så anpassar man gallringarna så att man följer mallarna = mer pengar till skogsägaren :-bd


Ja, om du kan visa att följa dagens gallringsmallar är det ekonomiskt bästa för alla skogsägare skulle jag bli förvånad. Precis som slutavverkning, ibland kan man spara längre, ibland behöver man hugga tidigare.

Om man inte behöver pengarna, så behöver man såklart inte hugga alls.

"Det finns ett oändligt antal sätt att sätta ihop ett gallringsprogram. De viktigaste parametrarna är tidpunkt för första gallringen, uttagens storlek, gallringsform och antal gallringar. Gallringsmallar är ett hjälpmedel för att väga samman olika aspekter på gallring. En bra gallringsmall ger rekommendationer utifrån en avvägning av biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker."

Från skogsskötselserien. Så de har gjort en avvägning mellan olika faktorer, vilket säkert inte passar alla.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).