Det är ingen munter läsning i Skogsstyrelsens statistikdatabas när det kommer till leveransvirke, varken levererade volymer eller virkespris. Jag hoppas innerligt att det finns övergripande orsakar som gör att statistiken faktiskt är skev. Är den inte det så har vi ett jobb framför oss - att jobba för att bryta den nedåtgående trenden i självverksamt skogsarbete.
Ta en kopp kaffe och några djupa andetag och fokusera på diagrammen nedan. Det är mycket data, men det är värt att du sätter dig in i det.
Skogsstyrelsen för statistik över så kallat leveransvirke. Detta är kort och gott virke som skogsägare säljer som har avverkats i egen regi. Det kan vara med motorsåg och huggarvagn, egen skördare, inhyrd skogsentreprenör som skogsägaren själv betalar, etc, etc. Virke som skogsbolag köper vid väg.
Nu finns data fram till och med andra kvartalet för 2018 och tittar man på utvecklingen av leveransvolymer av leveransvirke genom ett medelvärde på tre år så är statistiken dyster:
Sågtimmer Norra sverige: -26,9%
Massaved Norra sverige: -34,5%
Sågtimmer Mellansverige: -17,7%
Massaved Mellansverige: -6,6%
Sågtimmer Sydsverige: -38,8%
Massaved Sydsverige: -22,3%
Sågtimmer Sverige: -28,1%
Massaved Sverige: -18,1%
Men att mäta på kvartal 2 enbart och speciellt på det varma andra kvartalet kan väl bli fel? Så tänkte jag också och drog ut data för alla kvartal och så långt tillbaka det är möjligt. Tyvärr. Trenden är tydligen, diagrammet nedan talar sitt tydliga språk.
Och virkespriset?
Hoppa upp till första diagrammet. Där finns även Skogsstyrelsens data för pris på leveransvirke med. Efter allt tjat om Minimipris massaved 2018 - 400 kr/m3fub? och Möjligheter i den unika virkesmarknaden 2018 - MAV +600kr? så kan man se att massavedspriset inte hängt med industrin pris för sin avsalumassa.
Vill du fördjupa dig i diagrammet då är förkortningarna: Så, sågtimmer, Ma, massaved, No, norra, Me, mellan, Sy, södra, Pr, pris och Vol volym.
MaNoPr är således grafen för priset för massaved i Norrland.
Gårdsskördaren?
I över tio år har vi av och till diskuterat självverksamhet i skogen på Skogsforum. Något av en trend bland de lite större skogsägarna har varit att köpa begagnade skördare och helt sonika bytt ut motorsågen mot en skördare. Rent logiskt är detta helt rätt och följer utvecklingen i samhället. Men eftersom en skördare är brutalt mycket effektivare än motorsåg så borde detta ge en skjuts i statistiken. Men det gör det inte. Som det verkar så står skördaren still på gårdsplan och motorsågen har förpassats till pannrummet.
Skogsägarna blir äldre
Sveriges unga skogsägare minskar drastiskt visar statistik. Sveriges äldre skogsägare dom ökar. Rent teoretiskt borde man kunna hitta samband med sjunkande leveransvirkesvolymer och en åldrande skogsägarkår, i alla fall så länge inte de äldre investerar i skördare. Manuellt skogsarbete med motorsåg är hårt arbete och det blir inte lättare med åren. Att Privat skogsägande minskar 2017, eller? kan också spela in. Antal enskilda skogsägare sjunker med nästan 5% på en tioårsperiod. Men det finns data i länken ovan som skulle väga upp det hela. Fler mindre skogsägare och fler närboägare rimmar dåligt med minskad självverksamhet.
Vikten av självverksamhet
Förutom naturupplevelsen och förbättrad kondition så är förbättrade kunskaper om skogsbruk något som är symptomant med självverksamhet. Helt enkelt att kunskapen om skogsbruket behålls och utvecklas. Hur en motorsågskedja slipas, hur man förhandlar smart med virkesköpare, vilka träd som ska sparas i gallring för att förhindra snöbrott eller vindfällen, röjning för att ta hänsyn till både produktion, miljö och vilt, hydraulikkunskaper, osv, osv, osv.
Skulle det självverksamma skogsbruket dö ut så skulle skogsägarkåren sannolikt tappa än mer makt, detta både i frågor som äganderätt men också som landsbygsföretagare.
Bekvämligheten
Om det är enkelt och tillräckligt många gör det, då gör jag också det. Så fungerar vi människor allt som oftast. Det man bör reflektera över är dock att det i de flesta fall finns en baksida med bekvämlighet. Ett exempel är digitala skogsbruksplaner från en aktör som också köper ditt virke. Mycket bekvämt, bara att beställa och fokusera på något annat. Medaljens baksida är att du genom detta ger all data till din motståndare när det kommer till förhandling om ditt skogsbruks framtida inkomst samt att du själv genom bekvämligheten tappar viktig kunskap om din skog.
I förlängningen kan den digitala skogsbruksplanen bli som ett dolt skogsförvaltningsavtal. Säger virkesköparen att "Nu behöver vi göra X och Y" så är det enklast att lyssna på det. Och "när vi ändå är i skogen kan vi lika gärna göra Z".
Omvänt skulle man vilja att skogsägarna har sådan koll att om virkesköpare säger:
"Nu har vi laserskannat din skog med den nya metoden och i område 27 har du grantimmer som vår såg betalar bra för"
Så ska skogsägaren kunna säga:
"Ja, det vet jag väl. Men eftersom stamformen är så fin där så har jag faktisk redan kontaktat en utsynare för att stämpla träden".
Snälla, säg att både jag och statistiken har fel. Överbevisa oss här i tråden, ingen skulle vara gladare än jag.
Eller, om ovanstående stämmer, vad gör vi för att bryta trenden, öka kunskapen om skogsbruk och bidra till en mer levande landsbygd och ett skogsbruk på skogsägarens villkor?
Vill du grotta i siffror själv? Här är databasen: http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv ... b71fbcd9b0
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto