Avverkning (slutavverkning)

[JensSkoog]

ons 15 jan 2014, 00:41#257982 Det där är aldels riktigt, Jannee. Luft och vatten rör sig på samma ¨sett. Man kan göra vindexperimenter genom å experimentera med rinnande vatten och plassera sakor i vattnet så får man se hur vind vil röra sig. Var å kursus i Sverige 15 år tilbaks och där gjorde vi sådana experimenter.

Jack of all trades, master of none!

[axwell]

ons 15 jan 2014, 10:06#258010 Av samma skäl har man "utvändiga spiraler" på höga runda skorstenar.

Det är inte bara trycket i vinden som motiverar spiralerna, undertrycket på läsidan fylls ut och på köpet går lite vind uppåt.

[Bertilsson]

ons 15 jan 2014, 10:49#258016

Att bilda en "ramp" som du nämner här tror jag är bra för själva skärmen i sig... Men vinden som styrs uppåt utav rampen träffar ju på den vågräta vinden som ligger precis ovanför grantopparna. Blir effekten då att vinden som gått upp från rampen pressas ner igen en bit in i beståndet? Svårt att beskriva med ord, men ska försöka rita ihop något om det är allt för otydligt i text.

Fler intressanta och belysande inlägg har gjorts. Det jag antytt om "sug" i många år har fått svalt mottagande.
Bevis för turbulens upptäcktes redan vid stormen -69. Bestånd som slutade i pågående sluttning, men tillsynes stående helt i lä blåste ner.
- Berodde troligen på att luften sögs ner från dalen "bakom vinden".

Oavsett oron i inlägget ovan så tror jag det är "lugnare" att pressa upp luften i det mera fria territoriet över beståndet än att få "tvärstopp" mot en beståndskant som är 15-25 meter.
- Tänk på hur bilar är konstruerade. Som en vattendroppe var min gamla begagnade gamla SAAB 92 utformad (Med 22 hästkrafter (?).
- Den splittrade vinden i tre riktningar.
- Vi får ordna en avslutande "ramp" även i bakkanten.
- Finns det något skitigare än bakluckan på en herrgårdsvagn?

- Men kontinuitetsskogsbruk hålls nivåskillnaderna mellan mark och krontak jämnare.

- Med betydligt mer undervegetation hindras luften att sugas in i beståndet. Därmed minskas risken att vinden suger ner ruttna och svaga träd inne i beståndet och bildar hål, som, vid ihållande blåst blir hygge.

[lfq]

ons 15 jan 2014, 14:34#258036

Av samma skäl har man "utvändiga spiraler" på höga runda skorstenar.

Det är inte bara trycket i vinden som motiverar spiralerna, undertrycket på läsidan fylls ut och på köpet går lite vind uppåt.

Stämmer, det handlar om virvelutjämning, dvs effekten av de virvlar som normal bildas bakom skorstenen minskar. Kolla "vortex shedding" på wikipedia.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[lfq]

ons 15 jan 2014, 17:36#258077 towes:
Jag pratade med mina kollegor på SMHI, dvs de som sysslar liknande problem men mest byggnadsklimatologi. Deras svar i korthet:

"Man kommer knappast ifrån faktum att stora kalhyggen bäddar för vindfällen i den kvarvarande skogskanten, men något bör ändå ofta kunna göras för att dämpa denna effekt. Det kan vara fördelaktigt att försöka förlägga hyggeskanten i svackor i terrängen där vinden ju i regel är svagare. Det bör ge effekt särskilt om svackan är så djup att omgivningshöjderna är ungefär i nivå med (eller högre än) trädkantens trädtoppar. Har man inga lämpliga svackor så finns kanske ingen annan medicin än att nöja sig med ordentligt små hyggen. Man kan även försöka laborera med att ”strömlinjeforma” hyggeskanten, göra den rundad, helst både i höjd- och sidled om det låter sig göras (höjdled kanske är svårt…). Avrundningsmetoden ger säkert bäst effekt på små hyggen eftersom rundningsradien blir mindre och ger därmed effektivare vindavledning."

Sedan är det förstås så som tidigare nämnts att turbulensen ökar bakom hyggeskanten i form av virvlar som bitvis kan ha högre hastighet än vinden framför hyggeskanten. Och om man lyckas avleda vinden åt sidorna så ökar den förstås där och att få vinden att stiga över hyggeskanten låter svårt. Men det kan vara värt att testa lite mer "strömlinjeformade" kanter.

Kanske SLU kan betala SMHI för en utförligare analys ?

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[towes]

tor 16 jan 2014, 17:01#258299

towes:
Jag pratade med mina kollegor på SMHI, dvs de som sysslar liknande problem men mest byggnadsklimatologi.

Tack lfq för bra svar.

Extra intressant med din SMHI-kontakt och de svar denne gav. Jag ser det som ett tecken på att proaktiv planering och "avrundning" av beståndskanter är just rätt väg att gå.

Det som nämns om att om möjligt anlägga beståndskant i svacka säger ju egentligen att man vill ha upp vinden från tvära hörn. Att ha det i en svacka och låta det "växa på höjden" upp i en backe är ju snarlikt min tanke med "rampformade kanter" på flackmark. Att helt undvika turbulens är svårt, men jag tror nog, likt Bertilsson nämner, att turbulensen kan vara våldsammare efter en tvär kant än en svagt "rundad" sådan.

Apropå skötseln av beståndskanterna. Någon som har fler tankar/erfarenheter?
Jag har tankar på att vid plantering/tidig röjning av det första beståndet redan från början ha ca 2,5-3 m mellan granarna ett antal rader in, för att sedan knappt röra detta. Är detta för brett förband för att ha från början? Eller för trångt för behålla för evigt? Eller ska man börja tätare och ändå göra en försiktig tidig gallring?

[Bertilsson]

tor 16 jan 2014, 22:17#258383

Apropå skötseln av beståndskanterna. Någon som har fler tankar/erfarenheter?
Jag har tankar på att vid plantering/tidig röjning av det första beståndet redan från början ha ca 2,5-3 m mellan granarna ett antal rader in, för att sedan knappt röra detta. Är detta för brett förband för att ha från början? Eller för trångt för behålla för evigt? Eller ska man börja tätare och ändå göra en försiktig tidig gallring?

I stort instämmer jag i detta. Men jag upprepar att självsådd och småstammar som "gör tätt" i kanten bör odlas/hjälpas.

Men en skepsis börjar sprida sig i mig.
Att plantera intill ett bestånd som är 15 m högt, då kommer detta bestånd att orsaka en sterilszon på 5-10 m beroende på fuktighetsläge och solbelysning. Följden borde bli en ramp som börjar med bra form men som går ner i bara några meter närmast det "unga beståndet.
Se min bilaga.
Jag börjar alltmer tro att beståndsanläggningen av det nya beståndet skall göras på hela ytan direkt och intill det stora beståndet. Tillväxtminskningen undviks i kanten. Det stora beståndet kommer att skapa den ramp/spoiler som bidrar till den effekt som åsyftas mot det nya beståndet.
- Egen invändning är att rampen blir något smal. Möjligen kan "högröjning" tillämpas i kanten och och bredda rampen.
- Bidra med erfarenheter omkring detta!

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[alias]

tor 16 jan 2014, 23:27#258414 En fråga som jag anser att man bör ställa sig i sammanhanget är vilken typ av vindstyrkor som detta är ämnat att försöka hjälpa mot.

Är det att skona beståndskanterna mot de "normalstarka" höststormarna så kan det nog ha en positiv effekt.

Börjar vindstyrkorna hamna på extremnivåer som flertalet delar av landet har drabbats av de under senaste årtiondet så är frågan hur mycket vi kan påverka?

I Gudrun lade sig träden ner (tämligen vattenmättade marker) jämfört med höstens/vinterns stormande i Sydsverige där vi har haft tämligen torrt i markerna och träden ofta knäckts istället för att välta med rötterna.

Bara mina fem ören.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[towes]

fre 17 jan 2014, 15:23#258524

En fråga som jag anser att man bör ställa sig i sammanhanget är vilken typ av vindstyrkor som detta är ämnat att försöka hjälpa mot.

Om man tänker tillbaks på Gudrun så slog "hon" tämligen brutalt och till stor del utan egentlig logik. "Järnnäven" kunde ha slagit ner i kanter, mitt i bestånd, tvärs olika bestånd och dessutom av trädriktningen att döma på många håll i helt olika vindriktningar (turbulens). Mot detta kan man nog aldrig gardera sig.

Mina erfarenheter från februaristormarna för några år sedan och även andra vinterstormar av mer normal karaktär så är det att både äldre och nya beståndskanter mot vindriktningen tog stryk. Första året gick några kantträd, året efter åts det flera rader till in i beståndet osv. Huvudsakligen i en och samma vindriktning.

Av detta att döma är nog svaret ganska givet vad man försöker skydda sig mot. Det är det man kan påverka jag främst är ute efter. Alltså är jag enig i din slutsats.

Skulle en extremstorm komma och drabba ett "förberett" bestånd från tänkt riktning och den förstärkta kanten ändå räddar något så må så vara, då var det ändå lönt, annars får man rycka på axlarna och förbanna sin otur. Men i förväg kan man ju bara göra det man hoppas är bäst. Jag tror att i vårt fall (ref. mina planer ovan) så är det sämsta alternativet att göra inget alls.

Och så länge skrivningarna är sedvanligt kloka så är 5 öre inte så illa det heller...

Men en skepsis börjar sprida sig i mig.

Du har säkert rätt i din tanke och skiss, men jag inbillar mig ändå att den lilla lägre kanten gör nytta, även om du har en rad med något lägre närmst huvudbeståndet.
Dessutom menar jag att kalytan faktiskt gör nytta under beståndets första fas, just genom att dana kantträden (bred stickvägseffekt) redan från början. Annars får du en tämligen ostadig kant som levt skyddad när det högra äldre beståndet slutavverkas. Jämför med de som vid gallring hugger stickvägar några år i förväg innan gallring för att tidigt skapa stadiga kantträd. Det handlar således om mer än bara en "ramp".

Om forumet fortfarande finns om sådär 30 år (och vi med det) så kan jag skriva om resultatet.

[lfq]

tis 21 jan 2014, 15:23#259470 För de som vill tränga in lite djupare i problemet med vindpåverkan rekommenderar jag att studera vad en grupp som kallar sig "Wind and Trees" har publicerat. Jag är förstås inte med där men skulle gärna varit det.
Gruppen fungerar under IUFRO (International Union of Forest Research Organizations)

Länken pekar på vad som publicerades efter en konferens 2009.
http://www.iufro.org/science/divisions/ ... lications/

Sverige verkar tyvärr inte vara speciellt aktiv där.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[johanhj]

ons 12 mar 2014, 23:08#270906 Kan ex. en skärm med snabbväxande poppel skydda bestånd med gran?