Avverkning (slutavverkning)

[Torbjörn Johnsen]

sön 03 jul 2016, 08:54#398105 Den stora skillnaden blir att du tar bort granen som inte har förmåga att svara på ökat utrymme i den åldern vilket tall däremot har. Med tanke på den relativt höga volymen som blir kvar även om man tar bort granen (mer än 200 kbm per ha) så kan beståndet mycket väl producera 4 kbm/ha i en T24. Gallringen ger liknande effekt som gödsling (men inte lika stark). Allt förutsatt att inte stormar ställer till det.

[skogsjan695xl]

sön 03 jul 2016, 09:40#398111 Förstår inte varför folk vill ha massa timmerstockar stående i skogen???

Liljemark Skogsavverkning

Riktiga män kör utan tändstift

[Vedmaskin]

sön 03 jul 2016, 09:47#398112

Förstår inte varför folk vill ha massa timmerstockar stående i skogen???

Det är vackrare att ha pengarna där istället för madrassen.

[saekb]

sön 03 jul 2016, 10:04#398114

Den stora skillnaden blir att du tar bort granen som inte har förmåga att svara på ökat utrymme i den åldern vilket tall däremot har. Med tanke på den relativt höga volymen som blir kvar även om man tar bort granen (mer än 200 kbm per ha) så kan beståndet mycket väl producera 4 kbm/ha i en T24. Gallringen ger liknande effekt som gödsling (men inte lika stark). Allt förutsatt att inte stormar ställer till det.

När granen tas bort dör granrötterna och kväve frigörs vid nedbrytningen av rötterna =gödsling. Kvävet blir därmed lättillgängligt för kvarvarande tallskog som växer vidare.

[Torbjörn Johnsen]

sön 03 jul 2016, 10:54#398116 Ja, och det blir högre marktemperatur=högre nedbrytningstakt. Kvarvarande skog får mer ljus och vatten.

[Vedproducent]

sön 03 jul 2016, 11:06#398117

Ja, och det blir högre marktemperatur=högre nedbrytningstakt. Kvarvarande skog får mer ljus och vatten.

Har aldrig någonsin sett eller läst om någon försöksyta som är vetenskapligt riktig där ett gallringsuttag skulle öka totalproduktionen. Effekterna du nämner är inte tillräckliga för att kompensera den lägre fotosyntesen med minskad andel grönkrona/ha.
Redovisa gärna en försöksyta som bevisar motsatsen. Alltså en högre totalproduktion efter gallringsuttag.

Skilj på gagnvirkesuttag och totalproduktion. Så jag säger inte att det är fel att gallra men det höjer inte totalproduktionen.

[jannee]

sön 03 jul 2016, 11:51#398126 Bör nog hålla med Vedproducent att den totala mängden virke som produceras troligtvis INTE ökar, kanske t.o.m. tvärtom, avgörande kan vara tillgången på vatten, men mängden sågbar vara ökar = totalt sett höjs lönsamheten, om nu inte vår herre knuffar omkull allt

[saekb]

sön 03 jul 2016, 11:58#398128 Du fördelar tillväxten pa ett färre antal stammar efter gallringen. Totala tillväxten kan aldrig öka efter en gallring! Den sjunker oftast de första åren efter gallringen. Då får du gödsla i stället om tillväxten ska bli högre.[/quote]

Som jag ser det (utan att ha skogskunskap från högskola) motsvarar gallringen (att kväve frigörs och blir tillgänglig för kvarvarande skog) en ureabehandling. Man tar bort träd som kanske slutat växa. Dessutom breder rötan ut sig. Kvar finns växtlig tall som troligen svarar på friställningen (om inte det händer som inte får hända men händer ändå). Om undervegetationen är den rätta kan det dessutom ske tallföryngring som sedan är på G när furan tas bort.

[Torbjörn Johnsen]

sön 03 jul 2016, 18:17#398161 På sidan 19 i den här rapporten finns resultat från försöksytor med fröträd (100-150 stamar/ha) där man mätt upp att den årliga tillväxten på en T24 ökat från runt 2 m3sk/ha innan friställningen till runt 4 m3sk/ha efter några år.

http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098 ... bilder.pdf

Jag tror inte man ska jämföra med ett yngre gallringsbestånd. I yngre och medelålders bestånd växer det mer per år än den genomsnittliga årliga tillväxten under omloppsperioden. Den årliga medeltillväxten toppar någon gång efter mitten av omloppsperioden för att sedan sjunka långsamt. Tall har en betydligt längre uthållig, årlig tillväxt än granen som kroknar tidigare (björk ännu tidigare). Tallar kan i princip växa i 2-300 år. Vedertaget har varit att rekommendera slutavverkning när kurvan för årlig tillväxt i kubikmeter skär kurvan för den ackumulerade medeltillväxten per år.

När det gäller det aktuella exemplet så har planläggaren antagligen uppskattat tillväxten med hänsyn till att 30% av volymen är gran som har kroknat tillväxtmässigt och växer dåligt. Om granen tas bort får tallen både utrymme, ljus och näring och sätter stor fart. I exemplet ovan (länken till rapport, sid 21) så växte de 150 frötallarna runt 2 kbm/år innan friställningen men dubblade volymtilväxten bara inom något år. En liknande utveckling kan förväntas i det aktuella beståndet förutsatt att det inte blåser ner.

Om man däremot gallrar ut volym i ett yngre tallbestånd (typ 30-40 är) så tappar man tillväxt eftersom den löpande tillväxten är betydligt högre än vad det är i ett 90-100-årigt bestånd och man har antagligen inte samma begränsing i näringstillgång i den yngre skogen. Jag har för mig att man kan se det här i gödslingsförsöken också. Att äldre (tall)bestånd nära slutavverkningsålder svarar betydligt bättre på gödsling om man ser till tillväxtökningen i % av tillväxten innan gödsling om man jämför med att gödsla i yngre bestånd.

[bgl]

sön 03 jul 2016, 18:49#398167 Jämförelsen med södranorrlandexemplet är inte automatisk. där lämnas gissningsvis 70-80 m3sk/har som fröträd i ett slutavverkningsbestånd som får förmodas vara normalt för trakten. I sörmlandsexemplet lämnas 3 ggr större volym från ett bestånd som inte innehåller mer än drygt 400 stammar/ har, tallar som redan innan granurhuggningen har tillräckligt med ljus. jag upprepar frågan från mitt första inlägg: varför har planeraren angett så låg tillväxt i beståndet?

[Vedproducent]

sön 03 jul 2016, 18:55#398170

På sidan 19 i den här rapporten finns resultat från försöksytor med fröträd (100-150 stamar/ha) där man mätt upp att den årliga tillväxten på en T24 ökat från runt 2 m3sk/ha innan friställningen till runt 4 m3sk/ha efter några år.

http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098 ... bilder.pdf

Jag tror inte man ska jämföra med ett yngre gallringsbestånd. I yngre och medelålders bestånd växer det mer per år än den genomsnittliga årliga tillväxten under omloppsperioden. Den årliga medeltillväxten toppar någon gång efter mitten av omloppsperioden för att sedan sjunka långsamt. Tall har en betydligt längre uthållig, årlig tillväxt än granen som kroknar tidigare (björk ännu tidigare). Tallar kan i princip växa i 2-300 år. Vedertaget har varit att rekommendera slutavverkning när kurvan för årlig tillväxt i kubikmeter skär kurvan för den ackumulerade medeltillväxten per år.

När det gäller det aktuella exemplet så har planläggaren antagligen uppskattat tillväxten med hänsyn till att 30% av volymen är gran som har kroknat tillväxtmässigt och växer dåligt. Om granen tas bort får tallen både utrymme, ljus och näring och sätter stor fart. I exemplet ovan (länken till rapport, sid 21) så växte de 150 frötallarna runt 2 kbm/år innan friställningen men dubblade volymtilväxten bara inom något år. En liknande utveckling kan förväntas i det aktuella beståndet förutsatt att det inte blåser ner.

Om man däremot gallrar ut volym i ett yngre tallbestånd (typ 30-40 är) så tappar man tillväxt eftersom den löpande tillväxten är betydligt högre än vad det är i ett 90-100-årigt bestånd och man har antagligen inte samma begränsing i näringstillgång i den yngre skogen. Jag har för mig att man kan se det här i gödslingsförsöken också. Att äldre (tall)bestånd nära slutavverkningsålder svarar betydligt bättre på gödsling om man ser till tillväxtökningen i % av tillväxten innan gödsling om man jämför med att gödsla i yngre bestånd.

Nu pratar du om något helt annat än vad vi andra pratar om. Du jämför volymtillväxten på enbart fröträden före friställandes jämfört med efter. Då blir det naturligtvis en kraftig tillväxt på enbart dom stammarna.

Så här står det i rapporten. Efter drygt 5 års friställning är det vanligt att volymtillväxten hos fröträden fördubblats jämfört med hur fröträden i genomsnitt växte före friställning.

Helt naturligt tycker jag också. Men det jag skrivit tidigare är totalproduktionen hos alla träd per hektar före och efter en åtgärd. Då kan aldrig volymtillväxten öka.

[Torbjörn Johnsen]

sön 03 jul 2016, 19:28#398176 Jo, men om beståndet växer 2,8 m3sk/ha innan och bara fröträden har en potential att växa 4 så kan det ju bli en ökning när tallarna får fart:mrgreen:

[Torbjörn Johnsen]

sön 03 jul 2016, 19:37#398179 Fast jag är nog också inne på @bgl s linje: Undrar om inte tillväxten satts för lågt ändå?

[Axl]

sön 03 jul 2016, 23:19#398200 Om inte granarna står och dör tror jag inte man vinner något på att ta bort dom. Tallarna som är klena har troligtvis dåliga kronor och kommer inte sätta igång att växa och de dom har kronor är förmodligen tillräckligt grova redan. Slutavverka lite lagom mycket med jämna mellanrum istället. På min fastighet tycker jag bestånden där granen är borthuggen känns angelägnare att hugga än de där den står kvar. Det kommer bara en massa skit i botten som jag inte vet vad man ska göra med, träddelar när man slutavverkar?

[Axl]

sön 03 jul 2016, 23:22#398202 Planläggaren har satt 1 pga ålder och tillväxt inte för att skogen dör utan för att den förräntar sig dåligt.