En vanlig dag i bygden

Alfred på Åsen sparkade igång mopeden och hängde tomdunken på styret, han skulle åka ned till handelsboden och köpa bränsle till sin lysfotogenkonverterade gräsklippare. Det var en solig dag i maj och Alfred åkte i vanlig ordning i skjortärmarna och utan hjälm
- Man måste för fan passa på att bättra på solbrännan sade Alfred. Snart är det juni och då börjar regnperioden.
Nere vid handelsboden satt det vanliga gänget, det var Blixten som fått sitt namn eftersom han var känd för att ta god tid på sig. Men han var mest känd för att han när han jobbade på Bröderna Edstrands stållager en gång lyckades kapa av sin tumstock med balksågen när han skulle dela en 6 meters H balk i två lika långa längder.
- Lyckas man med en sådan bedrift måste man ha en reaktionstid i klass med torktiden hos målarfärg sade Alfred och skakade på huvudet. Den andra medlemmen av ledighetskommite'n var Brusiga Berra som inmundigade dagens första pilsner. Till sällskapet hade också Fjodor från Hulta anslutit sig. Fjodor representerade begåvningsreserven i byn eftersom han aldrig gått i skola och hade noll allmänbildning. Men frågade man Fjodor hur det var med det så brukade han svara att han egentligen inte var dum, han hade bara otur när han tänkte.
Alfred hade fyllt sin kanna med lysfotogen och satte sig på bänken med de andra och petade in en stor snus.
- Aj som fan! sade Alfred och tog sig på benet. Fjodor undrade vad som gjorde ont och Alfred såg sin chans att dra en rövarhistoria.
- Det är det jävla träbenet, saven har en tendens att stiga om våren och då får jag vatten i knät.
- Jaså du har träben? sade Fjodor och tittade på Alfred med stora ögon. Hur kommer det sig?
- Ja det var i finska Karelen där jag växte upp som barn, under vinterkriget. Det fanns inget att äta och vi ungar fick bara stryk till frukost innan vi fick gå ut och leka.
Blixten och Brusiga Berra tittade lite snett på varandra, de visste mycket väl att Alfred hittade på, han var född långt efter kriget och visste nog inte ens var Karelen låg.
- Men vad gjorde ni om dagarna då? frågade Fjodor. Och vad hände när du blev av med benet?
- Det fanns inte mycket att göra, ryssarna hade bränt ned skolan så vi ungar fick reda oss själva om dagarna. Så vi brukade hoppa hage i minfältet men så en dag hoppade jag på en mina
och jävlar vad det small!
- Å fan sade Fjodor. Det måste ha gjort ont!
- Det var inget mot hur ont det gjorde när jag kom hem för jag fick en sån jävla omgång med stryk för att jag hade förstört stövlarna...
Fjodor tittade med om än större ögon på Alfred och Blixten och Berra började få svårt att hålla masken. Berra halsade ur det sista ur pilsnerflaskan och tittade på klockan.
- Nej för fan gubbar det här duger inte! Klockan är över 12 och jag har bara fått en pilsner idag. Någon annan som vill ha pilsner?
- Ja men vid närmare eftertanke så är jag nog sugen på en pilsner sade Blixten
- Ja men vad bra, köp en åt mig också när du går in och handlar sade Berra och tog fram sin pipa som han började stoppa med Greve Hamiltons Blandning eller som Berra uttryckte det, "det där buffelpissade präriegräset".
Blixten muttrade över att han gick på Berras luring men knotade iväg in till handelsboden för att inhandla pilsnern. Men Blixten var känd för att inte vara snål av sig och han bestämde sig för att bjuda laget runt och efter en liten stund kom han tillbaka med 4 pilsner i nävarna
- Är det någon som vill ha en fesljummen pilsner? frågade Blixten och sträckte fram en flaska med förvissningen att Berra skulle hugga den direkt vilket han också gjorde.
- Jaha sa Blixten, det var det. Vi andra får hålla tillgodo med kall pilsner då.
- Men vad fan Blixten, köpte du tre kalla och en fesljummen? frågade Berra. Varför gjorde du det?
- För att jävlas med dig såklart!
- Nej tack för pilsnern sade Alfred och reste på sig. Jag måste åka innan benet slår rot och gräset förväxer sig.
Alfred sparkade igång sin moped och styrde hemåt med fotogendunken. Blixten, Brusiga Berra och Fjodor satt kvar på bänken. Precis som de gjorde alla andra dagar.