Tvåhjularn helt klar och en projektidé

Postnord är ett märkligt företag. Det har beslutats att vi inte är värda att få post mer än varannan dag. Denna vecka har det varit post måndag och onsdag. Men om man nu har fått i uppdrag att transportera ett litet paket med en kilrem för leverans i brevlådan, då har man råd att köra från postterminalen till Venestad för att lägga paketet i lådan. Inte för att jag är full av sorg över att ha fått hem remmen, men tycker nog att det är lite klent med konsekvensen i Postnords agerande. Nå, nog om detta så förtalade företag.

Som rotvältaren så fyndigt sa så borde jag alltså lägga på en rem. Så det gjorde jag.



För att få dit den måste kopplingsmanöveraxeln lossas så det går att kränga remmen över skivan. För att göra det så lönar det sig att först plocka av kåpan, annars är det rätt trångt och bökigt. Att lossa axeln är inte alls besvärligt.



Rem på och kopplingsmanövern på plats med nya fina saxsprintar.


Remmen sträcks genom att flytta hela motorn med den stora skruven framtill.



I tisdags gjorde jag det sista av rengöring och målning. Draget och bakre delen av transmissionen behövde lite avputsning och draget lite svart färg. Fanns en skvätt svart sprayfärg i en burk.



En irriterande detalj har varit nippeln för startwiren. Den har varit trasig långa tider, inget kvar av delen inne i gängan och ytterdelen har hängt lös på wiren. Hade inte tänkt på det innan under det här jobbet men igår onsdag kom jag plötsligt på att det borde åtgärdas. En stunds funderande på material ledde till en bit ekträ och ett mässingsrör.

Ekbiten sågade jag till på cirkelsågen och sen satte jag den i svarven. Avslutade med att göra sexkant med hjälp av raspen. Mässingsröret pressades i med epoxy.



Under tiden detta pågick och handtaget inte satt på wiren så höll jag mig med dubbel säkerhet. Den här startapparaten är inte nådig att jobba med, god försäkring mot att wiren åker in kändes nödvändigt.



Tränippeln var gjord en knapp millimeter grövre än innerdiametern på gängan i starthuset. Gängorna där smordes in med epoxylim och så skruvade jag i nippeln. Bör sitta bra. Nippeln fick sig en slurk träolja.



Således är tvåhjulstraktorn MHM Brumi uppsnyggad och servad för att återgå i tjänst. Nu borde även vagnen få sig en överhalning, men först har jag ett annat projekt som än så länge är på skiss- och funderingsstadiet.

Att jobba med grejor som står på golvet är inte riktigt förenligt med min kropp längre. Ryggen är stel och benen tar emot lite när jag skall ner på knä. Det är alltså inte skoj att jobba därnere. Efteråt blir jag stel och har småont lite här och där. När vi var ute och gick med jycken häromdagen så stönade jag lite när det gjorde ont nånstans, varvid hustrun frågade: "Var gör det ont"? Jag svarade, efter några sekunders betänketid: "Jag har inte ont i huvet". Annars hänger jag med hyggligt, men jag är rätt glad att jag tog steget och sålde Emilia. Känns som om jag skulle kunnat få rätt besvärligt med det jobbet.

Nå, för att äntligen komma till saken, jag vill ha ett höj och sänkbart arbetsbord, en småmaskinslyft helt enkelt. Ungefär 150 x 80 cm yta. Har börjat skissa på det. Troligen blir det en garagedomkraft som får stå för lyftkraften. Det är ju inga vanvettiga tyngder det gäller, upp till hundra kilo eller så. Viktigt är att det går att få ner lågt nog så man kan rulla på grejor med bara en enkel liten ramp och sen pumpa upp till bra arbetshöjd. Tänkt mig att det skall bli från runt 25 upp till 80 cm. En högst preliminär skiss:



Som sagt, än på förplaneringsstadiet. En hel del ritande och funderande att göra. Handlar också om att inte bli ruinerad. Måste få tag på en vettig skiva. Jag skall leta efter ett lagom skabbigt men stabilt gammalt träbord på second hand, brukar man kunna få för småpengar om det bara är fult nog. Rapport kommer när något finnes att förtälja.