Stränghugget

Gallring är roligt, men någon gång måste man ju pröva slutavverkning! En gammal betesmark som växt igen, senaste var det får på 90-talet som gick där. De gick hårt åt granarna, så mycket röta.


Och mycket kvistigt, förstås. Men här nere är vi inte så noga med kvalitet så det blev en del timmer i alla fall.

Aldrig gjort innan, så letade upp en metod som kallades stränghuggning. Vet inte om träden var tjuriga, men fick ingen bra styrsel på hur man skulle göra tyckte jag. Kanske sista 25% tror jag att jag började få grepp om hur det gick till. Det blev dock mycket risplockning i vilket fall!

Börjar med att fälla en stor och risig träd in i beståndet. Detta då för att få en bänk, och riset från detta träd slipper man plocka då det hamnar underst.

Sen tar man träden som står bredvid och fäller de snett över bänken bakåt, målet är att de skall hamna i jämvikt efter kvistning! Här hamnade lite kvist på förra bänkens bitar, så det blev lite extra plock.

I detta fallet rullade jag in stammen.



Och kapade upp i bitar.

Jag låter timmer och massaved ligga blandat som det hamnar, ju mindre plats det tar desto mindre ris måste man skyffla undan!



Det är med stor tillfredsställelse man prickar rätt och kan vrida en 20m lång stam med ena handen. 😎
Tanken är att man skall kunna köra på risbädden bredvid virkessträngen. Utmärkt för griplastare, men för vajerkran kanske man kunde gjort annorlunda? 🤔
Räknar med att kunna vinscha undan timret först, och sedan brossla massaveden så det lämpar sig för utkörning. Få se om det blir en bra lösning.

Beståndet på 0,3 ha ligger alldeles nära gården, så jag har huggit allt först och skall nu köra ut. Idag fick jag till slut ihop utrustningen, så började lite lugnt med ett litet lass timmer i uselt vinterväder. Fick användning av min nya arbetsbelysning!