Är Skogsbruket oroat av Naturvårdskraven?

Hur oroade är skogsbrukarna av naturvårdens areella krav och restriktioner för skogsbruket?
Kanske jag oroar mig för mycket för skogsbrukarnas/markägarnas del?
Jag reflekterar nog mer i kommande kommentarer i denna tråd.
Sökningar på Skogsforum våren 2016 verkar inte styrka oro!
Sök "Artskyddsförordningen" som hotar att tillämpas så att många planerade avverkningar stoppas utan kompensation till markägaren: Tre träffar, två är mina egna kommentarer, den tredje från 2010.
Sök "Naturtyp": Två träffar. Men inte i den mening Naturvårdsverket har när kravet att 20% av Sveriges skogar skall bevaras/bli Naturtyper för att uppfylla "habitatdirektivet" sänds vidare till EU!
Sök "western taiga": Inte en enda träff trots att Sveriges skogar har mer än en miljon hektar för lite av denna Naturtyp för att uppfylla ställda behov av habitat för att trygga arternas bevarande.
Sök "Gynnsam bevarandestatus": Två träffar före 2016. Trots att det är underlaget för att bestämma att Sveriges skogar inte ens uppfyller halva arealkravet för habitat och många hundra arter av de som prövas tycks inte heller uppfylla kraven, som förefaller strängare än rödlistans hotdefinitioner, som i sig förefaller överdrivna.
Restriktionerna av "miljöskäl" behandlas huvudsakligen som 27e kategori i Forumet under Skogsägare: Skogsmiljö och Trädlära.
Den lågmälda kritiken kan tolkas som att skogsbrukarna är ganska nöjda med den nivå "naturvård" och "miljö" får i skogsbruket, som hittills medgett en stor och ökande volymtillväxt och avverkning och att Sverige i stor håller sin tätposition på skogsprodukter.
Jag tycker inte skogsbrukarna reflekterat på Skogsforum oroar sig särskilt mycket. Vad som kommer till uttryck är övervägande en generell irritation över allahanda krav och pålagor, som troligen varit "lika stor" under många decennier.