spänningen stiger..o trycket likaså

Här har kung Bore passerat och pytsat ut både snö och kyla. Snön har tack o lov försvunnit igen ...solen kämpar för att smälta den . Kylan däremot blev kvar. Egentligen så är det väl helt naturligt nu med både kyla o snö, men ändå så njuter jag som allra mest nu i skogen med hunden. Getingfritt..garanterat!!! Efter att varit så omsvärmad som jag var i somras(av getingar) så kan man inte göra annat än njuta av stillheten, kylan och den friska luften ute nu. Grävaren är flyttad till markberedning och skördaren går efter en kraftledning just nu. I onsdags var jag o sambon till Gällivare. Sent på kvällen innan så åkte vinterdäcken på. Det var tur det. Vägen upp dit var både snöig o isig. Men ett par mil innan Gällivare förändrades allt, inte en snöfläck så långt ögat nådde. Magnetröntgen av min hjärna tog nog närmare en och en halv timma. Efteråt var vi på en liten sightseeing runt Gällivare. Ett besök till Malmberget gjorde oss en aningen beklämda. LKAB´s stängel breder ut sig allt mer, den här dagen höll man just på att stänga in ett hus som en gång i tiden måste ha påmint om ett sagoslott, nu var det mera likt ett ödsligt kråkslott. Många vackra hus kommer att försvinna för gott....sorgligt! Visste ni att det finns ett riktigt slott i Gällivare, jag hade ingen aning om det. Vad jag har förståt så har det bl.a använts som hotell. Men numera är det privat ägt. Tjusigt var det iallafall. när magen började att knorra begav vi oss till en av grilkioskerna i staden....gissa om vi blev förvånade då man även serverade blodpalt där till lunch! Kanongott! Svaret på magnetröntgen vet jag inte än mer än att jag har något där mellan mina två hjärnhalvor som växer...o det är inte en geniknöl som jag hade hoppats på.men i morgon är det iallafall planerat ett besök på intensiven i Kalix. Man ska kolla trycket i mitt huvud med ryggmärgprov..hugaligen...är det högt då måste man göra något på en gång. Eftersom jag tar blodförtunnande(men nu fått göra uppehåll ) så kan mycket gå snett...därför görs detta turligt nog på intensiven...man får ju tacka för det....men det hela gör ju att man oroar sig mer än vad som är nyttigt. Nog ska det väl gå bra tror jag..värre blir det för personalen som ska hålla mig stilla