Nostalgi i bilder från ljuva 80 talet.

Önskar jag hade något roligt att skriva, men inget nytt under solen. Ja huvudvärken o yrseln gör mig snart galen. Tillbringat några dagar på Kalix sjukhus för observation för några dagar sedan. Men de har inte specialist läkare o kunde inte heller lindra min huvudvärk, 4 panodil på två dagar var min enda behandlig för mitt eländiga huvud...nej tack den sjukvården klarar man sig utan. Hem igen o bita ihop.Men jag fick bra uppslag att skriva om till min tredje bok om sjukvården i karga norrbotten.Skriver så mycket jag orkar. Dagen för magnetröntgen känns långt borta men kommer närmare , dag för dag. Med min otur lär det väl vara full vinter den dagen man ska hasta iväg till Gällivare.

Än har vi inte sett till någon snö, däremot öser regnet ner och ortens potatisodlare sliter sitt hår i förtvivlan även detta år.Det står vatten upp över fårorna på det stora fältet med potatis, oupptagen såklart. Samma sak ifjol. Själv funderade jag på att göra en stor satsning av grönsaker till nästa år, broccoli, morötter, majs, o kålrabbi bl.a Men gudarna ska veta när marken håller för någon plöjning nu?! Utan flytväst på mig o traktor lär jag ganska snart upptäcka att idén inte var alltför lysande.

Tittade i gamla fotoalbum o fann bilder från slutet av 80 talet när jag just startade min korta skogsmaskinsförarkarriär.Jag gick AMU SKOG i Bräcke i Jämtland och fick jobb efter det åt en modig entreprenör utanför Gällö.Jag önskar att jag kunde berätta för honom hur livet blev för mig, krokig o vind, men att jag visst har kört skogsmaskin på senare år. Men jag hörde för några år sedan att min chef blev sjuk och idag vet jag inte ens om han är i livet. Men kanske han har koll på mig ändå! Den stackars läraren som skulle lära mig köra skördare har jag träffat så sent som förra sommaren på både skogsnolia o Elmia . Han jobbar numera som säljare åt Ponsse.

Det är dags att städa ihop på gården, skrot, vagnar,krukor o döda bilar i en salig blandning. Haft en saab som trädgårdsprydnad, mitt på gräsmattan sedan jag flyttade hit 2008/2009-den är stendöd. Men gick som ett skållat troll från Stockholm o upp när jag kom med katterna o packningen hit upp. Klappar den då o då på huven, minns trimchipet som fick motorn att spinna gott. Det är ett minne blott nu och snart lär den försvinna under snön igen. Mer än en gång har man varit nära att skotta bort den i tron att den varit en snöhög. Jag hoppas alltid att en händig bilfixare/bilfixerska förälskar sig i den o tar hand om den övergivna bilen. Men landet verkar sakna sympatiska saab fantaster och den får fortsätta att stå där den är. I år ska även caaasen finna en vintervila under tak...nyfiken på var sambon ska finna det utrymmet. Det blir alltid överfullt varje år i alla skrymsler o vrår. Bilarna får stå ut med snö o is, ja inget man längtar efter precis.Grävmaskinen ska också hem och under tak snart. Men först ska den tvättas av...minns vårens svordomar o vedemödor när vintervilan för grävaren var över o den togs fram ur maskinhallens gömmor o det var dags att arbeta. Höstens lera från en rejäl fastkörning ute på ett myrliknande område täckte larverna och det var bara att ta fram spett o hacka för att slå bort den fastfrusna leran. Jippi....den skyldige lyste med sin frånvaro!

Även bokförlagen lyser med sin frånvaro. Det verkar inte bättre än att jag tvingas ge ut boken på egen hand. En dunderförlust förmodligen men jag vill nå ut med boken så fort som möjligt. Går det som jag tänkt så hoppas jag att den ska vara tryckt innan jul. Men nu har jag börjat med att skriva om slutet, så nu vet jag inte riktigt hur det hela kommer att gå.

Bara nu huvudvärken kunde vara lite mer skonsam så jag får någon arbetsro!!!