En tappad skruv hade kunnat....

Ja nu är all långved hemma på gården. Det var ett bök att ta rätt på så långa stockar. En del riktigt grova också. Alla mina prylar är liksom avpassade för 3-meters ved. Samtidigt så är det roligt att se så fort det blir många kubik!.

I morse, innan vi for ut med traktorn för att hämta första lasset, så hittade Erik en bult på backen. Jag kollade den och såg att den såg ut som om den gått av. Vi gick runt traktorn och kollade, såg inget som saknades. Linkranen satt som den skulle och allt verkade ok. Senare på dagen, före jag skulle åka ut efter sista lasset så blev vi att prata om den där bulten igen. Jag kollade igen och nu såg jag det! Det var en övre gaffeln på draget som sitter med två bultar. Den ena hade helt lossnat och den andra satt väldigt löst kvar med nästan helt avgängad mutter. Inte utan att det det rann en och annan kall kår nedför ryggen. Tänk om draget släppt i backen på Rv 70, med 6 ton timmer på....Huvva som mormor skulle sagt.
Det hela löstes genom att dra åt den kvarvarande bulten med ny låsmutter och sen svetsade jag helt sonika fast övre gaffeln med den undre. Har ju trefas numera på gårdsplan så det gick smärtfritt. (Bulten som hade ramlat bort går inte att ersätta rakt av, den var en specialare, ditsatt med svets även den. Kräver att draget monteras av.
Men annars så har Nuffe tuffat på alldeles utmärkt. Droppar lite, skramlar lite men drar på. Mest pyssel har det varit med att sänka linkran varje gång jag skulle över järnvägen. Vill ju inte bli grillad...