Utmana Luther
av Uvskogen tis 01 nov 2011, 18:33
Sitter vid skrivbordet idag, skriver en rapport som ska föredras för kunden på torsdag. Klockan kryper sakta fram mot 10. Sen 10.15. Sen 10.20. Nej, jag tyar icke mer!
Jag drar till skogs i stället, fördelen med att vara egen företagare är just att man får dra åt skogen då och då. Ibland självvalt.
Tänkte dra ihop det jag fällde i helgen och dona lite med körvägen. Det började med att jag krängde av bandet mot en sten (den enda som finns där) halvvägs in i skogen, där det var som blötast.
Sen följde ett par timmar då:
- Måttbandet alltid släppte när jag var nästan längst bort
- Måttbandet alltid satt på fel sida
- En sten fanns nästan alltid precis där kapsnittet skulle göras
- Bensinen räckte hur länge som helst- höll på att törsta ihjäl
- Den avkapade stockdelen alltid rullade ner på min fot
- En lite gren alltid satt på undersidan och grävde ner sig när jag drog fram
- Tyckte mig se allsköns odjur bakom varje stam
- Hittade alla håligheter som fanns med vänster stövel (och smalben)
Så det var ganska skönt och komma ner till bilen sen och kunna lasta på fyrbandaren. Har ju numera en släpvagn att dra den på. Även om jag har ganska nära hem är det väldigt skönt att slippa köra hem den svettig och blöt.
Fast jämfört med rapportskrivandet så var det ju förstås en väldigt bra eftermiddag, trots Luthers försök att säga mig något. Nu skriver jag i kväll i stället, gör detsamma när det är kolmörkt ute.
Jag drar till skogs i stället, fördelen med att vara egen företagare är just att man får dra åt skogen då och då. Ibland självvalt.
Tänkte dra ihop det jag fällde i helgen och dona lite med körvägen. Det började med att jag krängde av bandet mot en sten (den enda som finns där) halvvägs in i skogen, där det var som blötast.
Sen följde ett par timmar då:
- Måttbandet alltid släppte när jag var nästan längst bort
- Måttbandet alltid satt på fel sida
- En sten fanns nästan alltid precis där kapsnittet skulle göras
- Bensinen räckte hur länge som helst- höll på att törsta ihjäl
- Den avkapade stockdelen alltid rullade ner på min fot
- En lite gren alltid satt på undersidan och grävde ner sig när jag drog fram
- Tyckte mig se allsköns odjur bakom varje stam
- Hittade alla håligheter som fanns med vänster stövel (och smalben)
Så det var ganska skönt och komma ner till bilen sen och kunna lasta på fyrbandaren. Har ju numera en släpvagn att dra den på. Även om jag har ganska nära hem är det väldigt skönt att slippa köra hem den svettig och blöt.
Fast jämfört med rapportskrivandet så var det ju förstås en väldigt bra eftermiddag, trots Luthers försök att säga mig något. Nu skriver jag i kväll i stället, gör detsamma när det är kolmörkt ute.
9 kommentarer | Läst 13876 ggr
!!
