Granar, bara granar

I helgen så satt vi upp kvartersgranen. En tradition som vi med nöd och näppe håller vid liv.

När jag började vara med, för sådar 20 år sen, var vi säkert 20-25 Män som samlades för att gå ut i skogen och såga ner och handsläpa ner en stor gran till vägen. Efter att iv på midsommarstångsvis rest granen kom kvinnorna ut med kaffebricka och serverade oss män kaffe med bullar Det var grejer det!

I lördags var vi 5 stycken. Granen hämtades med traktor på en gård hos en god vän. Jag sågade ner den och hade jag inte haft fyrhjulingen med både vinsch och kran hade vi inte fått upp den Kul i och för sig att grejorna kommer till det gemensammas nytta. Kände mig som en hel skogskarl i sällskapet

Men, det finns nog hopp om att det vänt, 2 nya ungdomar med, och med en nyinflyttad familj med småbarn så hoppas jag det blir fler. Sen löser vi nog grantillgången bara folk kommer över att en bra gran är en disney-gran Såna har jag inte på skiftet, men vanliga svenska granar med grenarna slimmade längs stammen har jag gott om att bjuda på för ändamålet

Tog mig en halvdag ledig och sågade ner några träd på åkern som skymde utsikten till kvartersgranen, och det duger ju inte! Drog ut i skogen och hämtade hem en egen utegran (se bild) till gården, är så fantastiskt mysigt och tända den till första advent. Dessutom blir småfåglarna glada, där hänger vi fågelmaten. (jo, jag tog den på egen mark ).
Börjar allt bli lite jullängtan nu känner jag, köpte hem julölen idag också, de är alltid slut någon vecka före jul. Sen får man ta risken att det slinker ner någon i förväg