Lur gav tur men inget "djur i bur"
av Uvskogen sön 16 aug 2009, 06:21
Nyss hemkommen (ca kl 7) från skogen, fortfarande har inte allt adrenalin gått ur Klockan 04.15 var jag och grabben på plats i skogen. Vi tog pass i tornet på toppen av hygget, med fallet framför oss och ungskogen till vänster. Lite märkligt väder, hade precis slutat regna så luften dröp av fukt men varmt, ca 16 grader! I går morse var det bara 4 grader. Blev lite problem, har bara en uppsättning bra jaktkläderoch de är mer anpassade för höst/vinterväder, så svetten dröp av mig när vi väl kommit uppför backen, trots att sonen fick bära ryggsäcken Väl på plats i tornet hängde vi för maskeringsnätet och jag fick vänta 20 minuter innan glasögona slutade imma igen (laserkirurugi nästa!? ).
Efter ungefär 1 timme ser jag något högst upp på fallet Jodå, ett rådjur, det kommer närmare längs ungskogskanten. Vi ser med kikaren ganska snart att det är en stor bock, kraftig med STORA horn . Andningen har nästan upphört på oss båda, samtidigt som man inte tror det är sant, första bockjakten, första morgonen
Bocken går sakta ned mot oss, lite irriterande långt åt vänster, jag måste skjuta genom nätet om jag ska få läge på den. Men inser att om jag börjar peta med geväret genom nätet försvinner den. När bocken kommer ca 70 meter från oss fryser den till och tittar rakt fram mot oss. Vi vågar knappt andas, hjärtslagen känns som man tror det ska höras ut på fallet. Efter en stund vrider den på huvudet och tittar till höger, phuuu. Jag börjar försiktigt smyga upp geväret, snart kommer den säkert ta två steg till höger så jag får en bredsida mot mig. Hopp - hopp, tvärt in i ungskogen så var den borta. Vi väntande en 45 minuter men förstås förgäves.
Men en fantastisk morgon och en glad fru som slapp ett rådjur i matkällaren (vad ska man göra, det är ju så varmt ) Ärligt talat så var nog jag lika glad, den var otroligt vacker där den gick på hygget.
Efter ungefär 1 timme ser jag något högst upp på fallet Jodå, ett rådjur, det kommer närmare längs ungskogskanten. Vi ser med kikaren ganska snart att det är en stor bock, kraftig med STORA horn . Andningen har nästan upphört på oss båda, samtidigt som man inte tror det är sant, första bockjakten, första morgonen
Bocken går sakta ned mot oss, lite irriterande långt åt vänster, jag måste skjuta genom nätet om jag ska få läge på den. Men inser att om jag börjar peta med geväret genom nätet försvinner den. När bocken kommer ca 70 meter från oss fryser den till och tittar rakt fram mot oss. Vi vågar knappt andas, hjärtslagen känns som man tror det ska höras ut på fallet. Efter en stund vrider den på huvudet och tittar till höger, phuuu. Jag börjar försiktigt smyga upp geväret, snart kommer den säkert ta två steg till höger så jag får en bredsida mot mig. Hopp - hopp, tvärt in i ungskogen så var den borta. Vi väntande en 45 minuter men förstås förgäves.
Men en fantastisk morgon och en glad fru som slapp ett rådjur i matkällaren (vad ska man göra, det är ju så varmt ) Ärligt talat så var nog jag lika glad, den var otroligt vacker där den gick på hygget.
4 kommentarer | Läst 3722 ggr