Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 Svara  136 inlägg  48667 visningar  35 följer
Användarvisningsbild

Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376061 I samband med att Skogsstyrelsen släppte nyheten att de nu öppnat upp sin kartdata till att också inkludera sk anmälda områden för avverkning (avverkningsanmälan) så startade debatten om Skogsstyrelsen går miljörörelsens ärenden genom att förenkla arbetet miljörörelsen gör i att leta signalarter i områden som är anmälda för avverkning. Kort och gott, förse främst Naturskyddsföreningen med öppen och lättillgänglig data över kommande slutavverkningar. Kan man påvisa signalarter så kan man stoppa avverkningen av skogen genom att kontakta Skogsstyrelsen om detta och skogsskiftet kan helt eller i delar istället bli skyddat av Skogsstyrelsen eller Länsstyrelserna.

För markägare/skogsägare och sedermera företagare kan detta givetvis bli ett hårt slag för företagandet, skogsbruket och privatlivet. Det kanske värsta är känslan av maktlöshet när egen odlad skogsmark tas ur produktion i och med att den är skyddad - och att ursprunget är att anmälan till staten är en offentlig handling som kan användas emot ägaren. Lägg därtill gärna till att många skogsägare idag redan har ett fokus på miljöfrågor, det kan bli en känsla som att sälja smöret och tappa pengarna. Du kan läsa mer om reaktionerna i tråden Karta och info om avverkningsanmälningar nu publika

Ovanstående är en förenklad sammanställning av läget.

Men det kanske inte bara är dåligt med öppen data för alla? Något som faktiskt är bra är att alla kan ta del av datan och diskutera ikring den - den är ju öppen för alla!
När vi på skogsforum fick ett mail med ett påstående om att Naturskyddsföreningen själva äger skog så blev det ganska intressant. Och i så fall, hur ser deras skogsbruk ut? Skickar de också in avverkningsanmälningar?

Svaret är ja, Naturskyddsföreningen äger skogsmark. Och ja, de har anmält slutavverkningar och slutavverkat skog. Naturskyddsföreningen äger i vår snabba undersökning minst sex skogsfastigheter i Sverige.

FastighetOrtAreal
Årtakan 1:11, 1:12Arvika17 ha
Björkelund 5:6Simlångsdalen30 ha
Osaby Säteri 3:2Växjö386 ha
Stubbhult 1:15Målilla82 ha
StorsundGothem, Gotland118 ha
NygårdsmyrKräklingbo, Gotland47 ha
Smågårde NaturskogTofta, Gotland6 ha



Vid en snabb genomgång av fastigheterna ovan så märks ganska snart att flera av dem bedrivs företagsmässigt och med trakthyggesbruk.

Låt oss ta några exempel.

Osaby Säteri är ursprungligen en gåva till Naturskyddsföreningen. Fastigheten drabbades av stormarna Gudrun och Per och har därigenom större hyggen som planterats. Tittar man på deras verksamhetsberättelse så framkommer att skogsbruk har bedrivits av föreningen i inkomstsyfte för att delvis kunna driva säteriet och några av hyggena har markberetts och planterats med gran och även röjts för att gynna den planterade granen.
Verksamheten har också fått kritik från central ledning i Naturskyddsföreningen att skogen sköts för “skogsbruksmässigt” med för lite fokus på naturvård.

Här är några exempel på kritiken:
Några av skogsskiftena som avsatts för naturvård var ej representativa enl mål i FSC standarden. Lågproduktiva sumpskogar har avsatts istället för produktiv skogsmark.
Ett par avsatta områden av produktiv skogsmark hade mycket låga naturvärden och åtgärder som att hugga bort gran i dessa områden hade ej utförts (detta för att främja naturvården).
Några områden nära hagmarker med stor potential att bli värdefulla mångfaldsområden, har klassats som virkesproduktionsbestånd.
Omfattande bortgallring av lövträd i medelåldersbestånd har också genomförts.

Efter kritiken har styrelsen för Osaby valt att revidera röjningsinstruktionen för fastigheten. Numer ska man:

röja fram träd och buskar som kan ge värdefull virkesproduktion och en hög biologisk mångfald. Särskilt ska det efter röjningen finnas riktigt med viltbete av lövträd, så att tallen inte betas så hårt utan överlever med rak stam. Naturvård prioriteras i bryn mot vägar etc.


Frågan är hur prioriteringen/röjinstruktionen såg ut innan?

Läser man i Osabys förvaltningsberättelse framkommer att skogen brukas för att ge intäkter till gården, stormarna Gudrun och Per har delvis ändrat förutsättningarna, precis som för “vanliga” skogsbönder i söder:

Efter stormarna Gudrun och Per har vi inte inom de närmaste decennierna någon
avverkningsbar skog som kan täcka de årliga driftskostnaderna.
Den under 2008 genomförda långtidsanalysen ger vid handen att vi borde klara att
driva verksamheten optimalt men befarar att vi under perioder framöver med stora och
oförutsedda kostnader kan komma att få likviditetsproblem, som tvingar oss att tära på
kapitalet.


Länk till Osaby Säteri, här finns också förvaltningsberättelserna för varje år i menyn

http://osaby.naturskyddsforeningen.se/


Vi besökte en av Naturskyddsföreningens skogar

Bild

Gården Stubbhult utanför Målilla är också från grunden en gåva till föreningen.
Här verkar ett aktivt skogsbruk bedrivas och när vi gått igenom datan verkar denna fastighet vara den enda i föreningens ägo som har aktuella avverkningsanmälningar.
Vi bestämde oss för att ta reda på hur Naturskyddsföreningen bedriver skogsbruk på sin egen fastighet så Skogsforum styrde kosan till Målilla och Stubbhult en februaridag.

Fastigheten Stubbhult ligger i ett typiskt Östsmåländskt landskap men mycket skog och en hel del insprängda hagmarker. Landskapet och terrängen är varierad men det mesta av Stubbhults marker ligger på relativt torra och stenbundna marker. Naturskyddsföreningen har lagt ut skogsbruksplanen från 2002 på sin webbsida och enligt denna så har fastigheten en medelbonitet om 6,2 m3sk/ha och år. Det är genuina barrskogsmarker och 2002 utgjordes 59% av virkesvolymen av tall, 38% av gran och endast 3% av löv.

http://www.stubbhult.nu/

Här nedan är en video från vårt besök.


Länk till videon på YouTube:
https://www.youtube.com/watch?v=UOC16O9rIX0

Kalhyggesbruk och gran
När vi kommer in på fastigheten finns en hel del äldre skog där tallen är tydlig härskare i bestånden och klenare, underkuvade och halvtorra granar kämpar om livsutrymmet i skiktet under tallkronorna. Även om det är stor diameterskillnad mellan tallen och granen har de troligen samma ålder. Skogsbilvägen håller bra standard med ett rejält gruslager och den slingrar sig fram till bestånden som enligt skogsstyrelsens nya webbkarta över avverkningsanmälningar är föremål för avverkning. Här öppnar sig landskapet intill en rejäl GROT-hög som vittnar om fjolårets slutavverkning. Det är ett nytt hygge om ca 3 ha där man gjort ett vanligt kalhygge med en gles fröträdsställning. Hygget gränsar på ena sidan mot en gammal mossodling och här har man avverkat ända fram till kanten utan att spara några skuggande eller skyddande träd. Längre in gränsar hygget mot ett mindre och några år äldre hygge och här växer redan nyplanterade granplantor gröna och friska (om än med enstaka rådjursgnag). Ytterligare ett steg in finns en nyröjd granungskog som enligt planen från 2002 då var en S2:a, d v s ett bestånd moget för slutavverkning. Här har nästan all björk nu röjts bort till förmån för en grön och välsluten planterad granungskog med enstaka äldre “evighetesträd” insprängda.

Bild

Bild

Bild

28% av gammelskogen är avverkad
Efter att ha vandrat runt över fastigheten ett tag kan vi konstatera att den ser ut som vilken privatskog som helst. När skogsbruksplanen gjordes 2002 fanns här 60,9 ha S-skog (slutavverkningsmogen skog) vilket motsvarade 75% av skogsarealen. Nu, 14 år senare har drygt 17 ha av gammelskogen slutavverkats. Det innebär att Naturskyddsföeningen under ett och ett halvt decennium har avverkat 28% av gammelskogen som fanns på fastigheten. Skogsbruket på Stubbhult drivs helt klart som ett produktionsskogsbruk. Sedan planen gjordes har mer än 4000 kubikmeter avverkats vilket troligen är mer än tillväxten under perioden. Visst finns här avsättningar gjorda för naturvårdsändamål. Vid kanten till ett skogstjärn har en nyckelbiotop identifierats i ett område med branta hällar och äldre skog och det finns ett 3 hektar stort bestånd med gran på fuktig mark som markerats som NS med inriktning på naturvård. Men där man har avverkat de äldre bestånden har det inte tagits mer eller annorlunda hänsyn än vad som är normalt hos en privatskogsägare eller hos ett bolag med för den delen. (Sveaskog äger en hel del mark i trakterna runtomkrig och det märks ingen större skillnad.)

Bild

Bild

För lite tall
Hade man kunnat gjort så mycket annorlunda då kan man fråga sig? En möjlighet som finns för den som vill se så höga naturvärden som möjligt är ju att bara låta skogen stå och sköta sig själv in i evigheten. Det skulle ju på sikt skapa ökande naturvärden med allt större och mäktigare tallar och allt mer död ved. Men det kanske är lättare att ordinera sådan skötsel för skog som man inte äger själv? En sak som definitivt kunnat göras annorlunda är ändå att försöka få upp mer tall i plantskogen. På fastigheten finns flera områden där man planterat gran på tallmark. Den äldre skogen visar med all tydlighet att tallen klarar sig bättre än granen på de här torra markerna men trots det så planteras det här gran istället för tall. Har Naturskyddsföreningen liksom många privata skogsägare gett upp den ojämna kampen mot rådjur och älg?

Bild

Hyggesbränning eller utdragen föryngring?
Trots att det rekommenderas i skogsbruksplanen så verkar inte hyggena ha markberetts. Markberedning hade kunnat ge betydligt mer självsådda tallplantor så att det kanske hade räckt till både rådjur, älgar och skogsbestånd? Nu finns mest planterade granplantor. Det är kanhända ett aktivt beslut att undvika markberedningen av någon slags naturvårdsskäl? (Inne i bestånden pågick däremot intensiv markberedning av vildsvin men det hjälper ju föga på hygget.) En annan mer radikal men arbetskrävande metod som kunde tillämpas är hyggesbränning. I den här försommartorra delen av landet var det enligt forskarna mycket vanligt med återkommande skogsbränder innan människan kom in och “reglerade” och bränning tillämpas ju numera ibland som naturvårdsåtgärd av vissa större markägare. En annan, enklare metod hade Naturskyddsföreningen kunnat tillämpa om man velat särskilja sin skogsskötsel mot det traditionella. Man hade kunnat förlänga föryngringsfasen genom att avverka gammelskogen i flera steg och under en längre period. Det här är vanligt att kommunerna gör i tätortsnära områden. Med en så stor tallandel som funnits och fortfarande finns på Stubbhult, så hade det varit enkelt att ställa en tät timmerställning istället för en gles fröträdsskärm. Med eller utan markberedning hade man sedan säkert fått upp betydligt mer tallplantor än vad man gjort idag. Med en successiv utglesning av timmerställningen så kunde skogen föryngras i stort sett utan kalhyggen, om än med ojämnare ungskogar än vad vi brukar vilja ha. Men vi ska väl inte lära Naturskyddsföreningen hur de ska sköta sina skogar utan varje markägare gör väl som man själv finner bäst så länge det håller sig inom lagens råmärken, eller?

Bild

Praktiska realiteter och smultronställen
Syftet med dessa rader är inte på något sätt att smutskasta naturvården eller för den delen Naturskyddsföreningen. På gården Stubbhult gör man ett gediget arbete för att rädda och skapa naturvärden i det igenväxande och allt mer sällsynta småländska odlingslandskapet. Pengarna från skogen behövs säkert för att hålla igång det här arbetet. Syftet med den här artikeln är att påvisa att det är enklare att sätta sig till doms över vad andra ska göra eller inte göra så länge det inte handlar den egna ekonomin. När man själv däremot får ansvar för att bruka eller förvalta en skog så tvingas man förhålla sig till praktiska realiteter vilket plötsligt gör allt mycket svårare. Vi hoppas att Naturskyddsföreningen kan använda Stubbhult som ett bra exempel för att förstå alla Sveriges privata skogsägare som älskar sina skogar men behöver bruka det mesta av dem på ett sådant sätt så att man klarar sin privatekonomi på både kort och lång sikt. Samtidigt som man vill lämna en bättre skog efter sig än den man en gång tog över. Nästan alla skogsägare vi känner har sina egna skogliga smultronställen som de värnar och bevarar.


Vi avslutar med Naturskyddsföreningens egen film som orsakade en hel del reaktioner när den släpptes i TV-reklam för ungefär tre år sedan.
Man kan inte efter att ha sett föreningens egna skogsbruk stilla undra om de spelade in filmen delvis på egen mark?


Länk till videon på YouTube:
https://www.youtube.com/watch?v=CWoGQ2Jx26M

   TS
Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376068 Oerhört välskrivet!

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376070 Tack!
Efter att ha gjort en djupdykning i detta så blir man lite vacuumiserad (initialt). Tala därför gärna om vad ni tycker i tråden, diskutera och debattera.
Gillar ni innehållet, sprid det gärna i era andra kanaler (dela länken etc) så fler kan läsa.

   TS
Avatar Fallback

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376072 Intressant Fredrik. :-BD

Har för mig att det var lite liv om att vindfällena skulle vara kvar på Osaby. Mycket gran och gynnsamt för granbarkborren.

Kom inte ihåg hur det gick.

Avatar Fallback

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376073 Hatten av för Fredriks (någon mer?) reportage om SNF:s eget skogsbruk på egna fastigheter. :-BD

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376074 Det där var bra! Kanske början på en egen liten nyhetskanal - Skogsforum - nyheter?

(Fångade upp nedanstående på SvDs ledarsida idag, ytterligare ett exempel på hur aningslösheten och okunskapen inom den så kallade miljörörelsen, blir det godas fiende. Då ofta med hjälp av Miljöpartiets politiker. Ibland undrar jag om Miljöpartiet är snfs politiska gren, ungefär som vad Sinn fein är för IRA? Utan jämförelser i övrigt - givetvis.)

En avgörande fråga för varje bostadspolitiker är kommunernas planmonopol som ideligen sätter stopp för bostadsbyggande och stadsutveckling. Stockholms Handelskammares näringspolitiska expert, Anna Wersäll, påtalade i samma Agendasändning att kommuner allt oftare inrättar egna naturreservat för att slippa bygga bostäder. I Stockholms län avsätts mer mark till naturreservat än till bostadsbyggande. Sundbybergs kommun utgör ett särdeles typiskt exempel på hur bostadspolitik allt för ofta ser ut.

Avatar Fallback

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376075 Journalisten Fredrik Reuter har gjort ett bra gräv.

Mycket spännande läsning.

Känns som skogsforum just tog ett steg upp till nästa nivå. :-BD

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376076 Eller Skogsforums eget "uppdrag granskning". Tänk vad många reportrar vi är men insyn både här och där i förenings-och myndighets -Sverige. Är dessutom ganska lätt och Wallrafra hos SNF.
Riktigt uppgigande initiativ det här!

Får mig att tänka på de rågångar som snf ska sköta här kring naturreservaten. Händer inte ett dugg med dem. Stormfällda träd som faller in på min mark får jag ta hand om, man ser aldrig skymten av en arbetande snfare.

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376078 ni letade inte efter några rödlistade arter när ni var där... :mrgreen:

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376079 Mycket fint reportage Fredrik! Jag sprider det vidare!

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376082 Tack ska ni ha!
Givetvis är Torbjörn med på detta också, det är hans stämma ni hör i videon ovan.
Eftersom jag var förvissad om att fastigheterna skulle vara exemplariskt skötta ur ett miljöperspektiv så kände nog både jag och Torbjörn att det var värt att lägga lite tid på att kolla igenom detta.

Och nej, jag tror inte vi letade rödlistade, det får bli en uppföljning! :-BD

   TS
Avatar Fallback

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376085 Fortsätt så Fredrik och Torbjörn! :smile:

Avatar Fallback

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376087 Har ni fått några reaktioner på artikeln? Bra skrivet och bra fakta. Känner att detta hade varit intressant att sticka in under nosen på de ifrån naturskyddsföreningen som verkar i mina trakter där jag jobbar som köpare.....

Användarvisningsbild

Re: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376093 Tack så mycket!
Nja, inga stora reaktioner hittills (förutom i tråden då!), det beror lite på hur mycket vi tillsammans kan sprida informationen också! :wink:

   TS
Avatar Fallback

Re: Sv: Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

 
#376097 Mycket intressant läsning.
Visste inte att SNF ägde skog, men de tycks ju sköta sina fastigheter enligt gängse normer, vilket ju är bra.
Som sagt, lättare att klanka på andra.
Ska försöka sprida reportaget vidare så gott jag kan.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Lever Midiflex? av L-G Sundblad - mån 08 jul 2013, 16:30
i Föryngring
2 svar
3246 läst
av Kse     
mån 05 aug 2013, 23:41
Barkborreträd som lever av Fredrik B - tor 10 dec 2015, 12:11
i Sågtimmer
1 svar
1098 läst
av jannee     
tor 10 dec 2015, 12:44
Träd lever evigt, men.. av JensSkoog - sön 01 dec 2013, 18:31
i Skojigt/Galet
5 svar
4998 läst
av JensSkoog     
tor 05 dec 2013, 20:52
Lant och skogsbruksarbetare lever farligast av Niking - tis 21 jul 2015, 22:49
i Skogsnyheter
0 svar
648 läst
av Niking     
tis 21 jul 2015, 22:49
Vi lever som om vi hade 4 planeter, snart... av Fredrik Reuter - fre 14 aug 2015, 09:14
i Skogsmiljö och Trädlära

123
38 svar
5240 läst
av Älgfoderodlare     
tis 01 nov 2016, 10:32
Farma
Annonser